Nyårslöften. Älskar nyårslöften. För 2015 hade jag nyårslöftet att fixa iordning min teknik och alla mina bilder. Och det gjorde jag och sedan dess funkar allt smidigt. För 2016 hade jag löftet att träna mer och slappa mer. Alltså få till mer tid för träningen men också mer tid för att aktivt slappa. Ligga på rygg och läsa böcker. Kan ju säga att det definitivt blev slagsida åt det senare. Jag har knappt tränat på ett helt år. Sedan utmattningens hjärtklappning har jag en tendens att få ångest av pulshöjande aktiviteter så jag har liksom känt mig rädd. För att ta i. Men nu har jag börjat igen med skidor och tänker att det är ett bra sätt att komma igång.

Mitt andra nyårslöfte för 2016 handlade om att ägna mer tid åt min släkt. Någonting som ger mig en känsla av sammanhang och mening. Detta mål har jag faktiskt närmat mig. Har haft mer tid med faster, moster, mormor och farbröderna. Och så två långa vistelser i mormors hus där jag inte varit så mycket som jag velat sedan morfar dog. Höstresan dit var den bästa på hela året.

Men nu till nyårslöftena för 2017. Jag har tänkt på två saker. Dels att vara snällare mot mig själv. Tänka snällare tankar om mig själv. Ha mer överseende med mina olika sidor och klappa mig själv på axeln och säga heja istället för att vara självkritisk. Jag ska försöka tänka mer på mig själv som jag tänker på mina barn. Med oändlig kärlek och överseende.

Mitt andra nyårslöfte handlar om att våga gå utanför ramarna mer. Kommer ofta på en idé och tänker att jag vill testa den. Men sedan tänker jag ”Nej sådär får jag ju inte göra. Sådär kan jag ju inte tycka. Vad kommer hända ifall jag plötsligt gör något så oväntat och otypiskt för mig?” och så har jag avstått av rädsla för att göra något som är dåligt. Bara för att det inte är så jag brukar göra. Det här tycker jag är en helt förskräcklig utveckling. Jag vill ju bli modigare i livet – inte fegare. Och jag har insett att det inte är andras tankar om mig som begränsar mig – utan mina egna. Har så många förutfattade meningar om mig själv som jag inser att jag inte längre vill lyssna på. Så mitt löfte är kort sagt att göra tvärtom varje gång rädslan sätter stopp. Får jag en ide som jag vill testa ska jag göra det. Särskilt om den bryter mot hur jag jag brukar göra i en liknande situation.

Tänker att 2017 med dessa löften kommer att bli ett riktigt spännande år!