Det här visste du inte om potatisen…

Potatis i form av ett hjärta, vilar i en handflata.

Potäter, plugg och pära. Eller pantoffel, nolor och kartuffel. Det finns många dialektala uttryck för potatis. Här i Västerbotten säger vi till exempel “en pära till tack” när vi är sugna på att få ha en potatis till på tallriken. Uttrycket ligger nära namnet “jordpäron” som potatisen kallades när den kom som ny till Sverige. I Västerbotten odlar vi avlång mörkgul mandelpotatis och den kallas då förstås mandelpären (plural).

Färskpotatis, nypotatis, sommarpotatis. Det finns många potatisbegrepp vars betydelse kan glida in i varandra. Men om du är en riktig traditionalist säger du bara färskpotatis om potäter som skördas före midsommar. Efter det kallas all potatis nypotatis.

Titicacasjön, på gränsen mellan Peru och Bolivia började människan använda potatis redan för 10 000 år sen.  Till Europa kom potatisen först på 1500-talet.

Alströmer var inte först! Troligen var Olof Rudbeck den första svensk som planterade potatis när han gjorde ett försök i sin botaniska trädgård i Uppsala i mitten av 1600-talet. Jonas Alströmer, som i gamla skolböcker beskrivs som potatiskungen, tog in potatis från Frankrike först 1720. Han förstod att det här skulle bli en bra basföda för folket men lyckades inte nå ut med sitt budskap så bra som vi i Sverige tidigare trott. Det hindrar tack och lov inte Alingsås (Alströmers stad) från att fira en egen potatisfestival. Helt rätt! I år börjar den firas nu på fredag 15 juni.

Grevinnan Eva Ekeblad gjorde potatisen riktigt populär i mitten av 1700-talet. Hon upptäckte nämligen att man kunde göra brännvin av potatis. Men det finns också uppgifter som visar att potatis odlats i större volymer redan tidigare för att mätta fattiga bybor. Det visar anteckningar från Carl von Linné som varit på resa i Älvdalen i Dalarna 1733. En präst där hade tagit initiativ till att odla potatis och byborna kunde frossa i födan.

7 grader. Är jorden kallare än så börjar potatisen inte växa.

33 kilo per år! Så mycket potatis äter varje människa på jordklotet. I genomsnitt. Australiensarna toppar konsumtionen med nästan 60 kilo per person och år.

2 500! Så många olika sorters potatisar finns runt om i världen. Här i Sverige odlar vi ett hundratal olika sorter.

54 000 fotbollsplaner. Så mycket mark går åt för att odla svensk potatis och då är vi självförsörjande till 90 procent.

Odling i rymden. 1995 testade astronauter att odla potatis ombord på rymdfärjan Columbia och det fungerade!

Storpotäten i Storbritannien. Världens största potatis plockades upp ur jorden 2010 då en engelsk bonde skördade en knöl som vägde 3,76 kilo!

Så mycket snacks! Av världens potatisodlingar blir ungefär 35% till pommes frites, 28% äter vi som färskpotatis och 13% tuggar vi i oss som chips.

Storkökspotatis är nyttigare än vad man kan tro. Näringsmässigt skiljer den sig inte nämnvärt från potatissorterna som finns i våra vanliga matbutiker. En undersökning som Livsmedelsverket gjort visade till exempel att en portion kokt potatis (175 g) innehöll mer än 20 procent av det rekommenderade dagliga intaget av vitamin C, vitamin B6 och kalium.

Sötpotatisen är också nyttigare än vad man kan tro! Den innehåller mycket kolhydrater, men har ett lägre GI-värde än vanlig potatis och är därför bättre på att hålla blodsockret på ett vettig nivå. Sötpotatisen är också mer fiberrik så att du känner dig mätt längre. Men sötpotatis och vanlig potatis är inte så nära släktingar som man kan tro.

Purpur. I Sverige är sötpotatisarna ofta orangefärgade, men det finns sorter som är knalligt lila.

Gröna döden. Du vet säkert att en potatis som får för mycket solljus kan bli grön och den ska du inte äta eftersom du kan börja må illa. De gröna fläckarna är faktiskt så giftiga för människan att de i sällsynta fall kan leda till döden. Hela potatisplantan är faktiskt giftig utom just potatisknölarna.

Kastrull ger bättre hull. Rå skalad potatis som tappat sin spänst blir fin och fast igen om den får bada i en kastrull kallvatten.

Så dödar du dålig doft! Om du har en kniv som luktar lök kan du ta bort lukten genom att skära med kniven genom en rå potatis.

Källa: Livsmedelsverket, ne.se, bondeniskolan.se, potatisakademin.se och när det gäller husmorstipsen – min egen erfarenhet.

Potatisfestivalen – därför firar jag!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

13 kommentarer på “Det här visste du inte om potatisen…”

  1. På jamska heter det “pera” och på fårögotländska heter det “pantåffla”.

    “I Tyskland delade man ut gratis utsäde men ändå krävdes det hot om att skära öron och näsa av bönder som inte odlade potatis för att grödan till sist skulle accepteras. I Frankrike använde man sig av list, man satte ut vakter kring de kungliga odlingarna och varnade för allvarliga straff om utsädet stals. Naturligtvis blev mycket stulet och på så sätt hade man fått ut grödan till befolkningen.” – http://www.potatisbilarna.se/

    Underbart inlägg! <3 Länge leve potatisen!

  2. Jag tycker det är så mysigt när du skriver om potatis och brödbak! Känns så svenskt. Och norrländskt!
    Äter LCHF sedan många år och skulle aldrig få för mig att äta varken potatis eller vetebröd igen, men eftersom jag bor utomlands så svärmar jag så för det fina svenska traditionerna och alla de minnena som framkallas av det du skriver 🙂

    <3

  3. Tror inte på det där med ‘färskpotatis’ före midsommar och ‘nypotatis’ resten av sommaren och att det skulle vara traditionellt. Sedan hur länge är ‘färskpotatis’ belagt? Jag tror det är ett relativt nypåfund. Jag tror ‘nypotatis’ är det ursprungliga begreppet. I vissa delar av landet har äldre generationer aldrig använt sig av ordet färskpotatis, utan bara nypotatis.

    I finlandssvenskan heter det ‘nypotatis’ och man får förmoda att det är det deras förfäder sagt, liksom de kallar en fastlagsbulle för ‘fastlagsbulle’ och en vanlig slät vetebulle för ‘semla’, precis som vi gjorde i Sverige förr i världen innan konditorierna fick för sig något. På engelska heter det ‘new potatoes’.

    Jag kan ha fel, rätta mig gärna, men jag tror det hela är konstruerat.

    1. Det kan ju vara så att finlandssvenskan använder en direktöversättning av finskans uusiperuna…

      Den ursprungliga finlandssvenskan har omkonstruerats till direktöversättning av finska ord, begrepp och uttryck. Jag var på konferens i Vasa för några månader sedan och där bekräftade forskare (finska) detta.

      1. Hrm, intressant, tack! Dock tror jag fortfarande på min teori eftersom nypotatis och fastlagsbulle är svenska begrepp sedan mycket länge.

  4. Ett riktigt bra tips jag fick förra sommaren är att använda potatis för att undvika att mat bränner fast på grillgallret. När grillgallret är varmt och du borstat bort gammalt inbränt , ta och gnid den snittade ytan av potatisen på grillgallret.
    Fungerar suveränt, tycker jag!

  5. Kul med potatis! I nordöstra Skåne kallas det päror (en pära). Nästan som Västerbotten!

    1. En till Anna här som tänkte kommentera precis som den andra “Anna” att i norra skåne heter det en pära, flera päror. Där jag kommer ifrån kan man även få höra uttrycket joräblen (jordäpplen) även i kombinationen joräblastomp (potatismos) eller det nyare riktiga bonnaslanget stolpapäror (potatis skuret i stolpar = pommes frites). Jag älskar dialekter och dialektala uttryck (och päror)!

      1. På norska heter det potetstappe, inte så långt ifrån “stomp”…älskar också dialekter och språk!