En luciadag

Igår började morgonen med riktigt mys! Bertils lilla byaskola hade luciafirande på bönhuset. Folke och Jakobs mormor följde med och tittade vilket var extra roligt för barnen. Ute visade termometern på nitton minus. Skönt att sitta i ett varmt bönhus då.

Så fin utsikt över byn! Kom att tänka på när vi var där på skolavslutning i våras. Då tog jag likadana bilder, men från en grönskande sluttning.

Vi hade alltid skolavslutning i kyrkan när jag var liten och bodde i stan – och det var så mysigt att gå dit i fackeltåg. Nu upplever mina barn samma sak, fast här på landet!

Bad pojkarna om en bild och som ni ser var det ruskigt kallt ( kameran orkade knappt med).

Efter kyrkan var det luciafika på skolan. Därefter pep jag hem för att gå ut med Melker. Det blir korta promenader (typ fem minuter) när det är så här kallt ute. Längre kan han inte gå. Passar mig utmärkt.

Så fint med frosten som ligger på allting utomhus!

Efter någon timme var det dags att ta Folke på fyraårskontroll på BVC. Gillar verkligen att gå till doktorn och tandläkaren och optikern med barnen. Det är liksom så himla mysigt och gulligt att se dem “ute bland folk”. Hur de interagerar, frågor roliga saker och pratar sju stugor fulla – med helt okända människor.

Jag har också passat på att baka lite julkakor

Mjuka, sega och kryddiga korintkakor bland annat. Och så två sorter till. Recept kommer!

Är så förtjust i allt gammalt julpynt som kommit fram i köket.

Den urgamla plåtburken med brutet tak på.

Den lilla tomteparaden som är så skör att den knappt hänger ihop. Och så julkryddorna i fina gamla plåtburkar jag fått av en gullig bloggläsare. Självklart får de stå framme på redalådorna i köket. I de små porslinsfacken har jag torrjäst och saffran och vaniljpulver och andra viktiga baksaker.

När kakbaket var klart dukade jag fram lite fika.

Man måste ju belöna sig med te och en stunds vila och provsmaka allt man åstadkommit.

Nu blir det mörkt sekunden efter att det ljusnat för dagen. Och det finns något vilsamt i det mörka. Jag sänker tempot. Tänker att det är den här perioden som får mig att orka med aktiva maj och juni med midnattssol och långa, verksamma dagar där jag promenerar eller påtar i trädgården till tolvtiden varje kväll. Charmen finns i att livet är så olika.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

9 kommentarer på “En luciadag”

  1. Du verkar bjuda på så väldigt mycket gott fika ofta! 😀 Och vilken fin vit traditionell ljusstake du har på första bilden. Väldigt mysiga och fina bilder! <3 "Prata sju stugor fulla" hahaha!

    /V

    http://fondofhome.blogg.se – från kråkbo till husdröm

  2. Så stämningsfyllda bilder – jag får sånt Västerbottenslängt!!! Och jag älskar också att se mina barn “ute bland folk”, lite samma känsla som att se sin partner på sitt jobb tycker jag. Att man liksom får upp ögonen igen för vilken fascinerande människa det är man har omkring sig.

  3. Trots att jag är svensk och inte bor allra längst söderut så får detta inlägg mig att tänka som jag vet att besökande från varmare länder ibland gör: hur kan det vara så varmt inne och så kallt ute? Alltså, det är ju häftigt med 20 minusgrader och innanför dörren går man utan ytterkläder, äter, läser, pysslar, sover.

  4. Så här års, när det är mycket och stress och hit och dit så är det så extra skönt att få koppla av med att läsa en blogg som din. Läste någons kommentar på din instagram som var på samma tema, man får ett lugn av din blogg.

    Jag gjorde misstaget att gå in på en annan blogg med en kvinna som lever i sådant kaos att jag bara mår dåligt av att läsa om det. Jag råkade skumma några inlägg och kände direkt hur min puls steg och ångesten spred sig i kroppen. Hon lever fruktansvärt ojämställt, jobbar med ett krävande yrke, det är kaos i hennes hus konstant och alla bara verkar må dåligt. Usch, ska sätta en stämpel “läs ej före januari på den bloggen” och enbart hålla mig din bloggar som din (det fascinerande med den bloggen är att kvinnan i fråga skrivit en bok om utmattning men inte lärt sig ett dugg av det…)