Nu dröjer det inte så länge innan det är nedkomst för fåren. De går där ute i det översnöade växhuset och blir tjockare för varje dag. Svårt att se vad som är päls och vad som är blivande lamm bara.
Vår bagge har vuxit upp till en riktig stångare. Så jag vågar inte gå in där själv längre. Har inte lust att få hans horn i magen. Men när Jakob matar fåren vågar jag följa med.
Jakob tar bara fast baggen i hornen när han trilskas. Och efter att ha blivit runtledd i ”handtagen” ett tag (och förnedrad?) så är han väldigt medgörlig och stångas inte. Men litar jag på honom för en sekund? Nej, absolut inte.
Jag längtar tills fåren får springa på grönbete igen. Ute i det fria. De har det gott inne i växthuset såklart. Men friskt grönt gräs och lata dagar i hagen låter ju liiite härligare ändå.
Melker är nyfiken på fåren. Och ganska rädd. De är nyfikna på honom. Och helt orädda.
Själv vill jag bara sitta här ute och andas in doften från fåren och höet. Vintern är så steril. Inga färger. Inga dofter. Men här ute luktar det jord och liv och fårbajs och ensilage. Och den pikanta blandningen väcker vårlängtan i mig.
26 svar
Clara, du har haft så himla många roliga inlägg på sistone! Kanske är det för att du har ”mer” tid för bloggen nu när du är sjukskriven, eller kanske har du bara gjort något annorlunda. Hur som så är blandningen just nu riktigt härlig! Verkligen som en tidning. Ska bli roligt när det kommer blogginlägg om både bebisen och våren. Ha en fin dag!
Håller helt med. Det är oehört roligt och att gå in på bloggen och bli överraskad. Gör det mellan mindre kul arbetsuppgifter för att ställa om i huvudet mellan olika uppdrag. Kan inte komma på något mer upplivande just nu.
Håller också med Joanna! Varje gång jag kikar in på bloggen blir jag glatt överraskad av dels nivån men framförallt variationen på ämnen. Så rolig den senaste tiden har varit för mig som läsare!
Åh jag håller också med. Jag spar din blogg till sist och sen mysryser jag mig igenom dina fantastiskt målande inlägg. Blir alldeles lugn och varm i hjärtat. Vilken toppblogg du har! <3
Håller också med! Flera veckor nu.
Jag håller också med. Gillar de här korta inläggen som känns lite spontana, ibland innehåller de en dikt eller beskriver en känsla, ibland berättar du om att saker är jobbiga eller att ett av dina barn säger något fantastiskt roligt. Det känns lite som om vi läsare får göra plötsliga landningar ”mitt i Clara-livet”, på ett sätt som känns så fint och mänskligt och kul och lite skört på en gång. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men det är jätteroligt att läsa den här typen av inlägg om den pikanta doften av får och baggen som känner sig förnedrad, och så någonting om din längtan efter vår och liv som bottnar i något djupt och mänskligt och rörande vackert. <3 🙂 <3
Åh gud vad glad jag blir för era kommentarer. Ni anar inte. TACK! Jag har verkligen försökt jobba på en roliga mix med lite fler oväntade inslag. Så fint att ni uppmärksammar det. Till stor del handlar det förstås också om att jag för första gången på länge haft gott om tid för bloggen! Då hinner man göra roligare saker! Kram på er
Så spännande att vänta på lamm! Har ni bytt ras? Hade för mig att ni hade gotlandsfr?
Ja du har rätt i att vintern inte luktar någonting, har inte tänkt på det. Men lyckan när plusgraderna kommer och det börjar lukta våt jord oh fjolårslöv, den har jag lagt märke till 🙂
Helt rätt! Vänd aldrig ryggen till bagge. Varenda lammbonde (gotländskt uttryck) vet att baggar ALDRIG är att lite på. Hur snälla de än är. Kul att ni ska få lamm. De är så mysiga och goa när de är små.
Det har jag nog inte tänkt på, det du sätter ord på – att vintern är så doftlös. Herregud det är väl därför t om den där sura doften av gammalt gräs är välkommet på våren när det tinar. Jag bor i Umeå och nog känns våren långt borta idag med snöovädret, och SOM jag längtar efter värmen. Har inte vintern känts osedvanligt lång i år? Måste bero på att vi haft en riktig vinter med mycket snö och långa perioder som varit hemskt kalla. Men snart kommer den, våren! Älskar den här tiden av förväntan inför vår och sommar.
Håller med! Vintern har varit ovanligt lång. Trodde bara det var jag som kände så – på grund av att jag varit så sjuklig i kroppen och liksom haft livet på paus. Men det är som du säger – snart vänder det <3
Guuud jag kände verkligen doften som ett slag i fejset, tack för det <3 Varm jord alltså snälla nån jag längtar.
<3
Ja, nu är det snart lamning! En magisk tid, så mysigt för er att uppleva det. När jag fött mitt första barn insåg jag hur mycket min uppväxt på fårgård hjälpt mig – att jag visste sedan barnsben hur krystvärkar ser ut och låter, hur fostervatten luktar och hur en helt nyfödd liten unge känns. Vi är inte så himla olika andra djur ändå!
En annan lärdom från barndomen är ju detta med baggar. Jag vänder dem absolut aldrig ryggen och ser jag minsta bus eller bråk i blicken sträcker jag upp handen mot dem. De stångar ju (oftast) inte mot en hand. Mina egna barn konstaterade fascinerat att baggen förstår ”stopptecken” som de lärt sig i förskolan. Ja, nästan! Men lita på dem kan man då inte.
Förlåt om jag besserwissrar, men ett tips är att klippa tackorna innan lamningen. Risken för bakterietillväxt kring juver och vulva är mycket mindre med nyklippta djur.
Jo, men det beror ju helt på var i landet man bor. Mars i Västerbotten kan bjuda på många minusgrader särskilt på nätterna, en köldchock för nyklippta får. Inte lämpligt när de just är i färd med att lamma.
En nyfiken undran från mig till er som kan Baggar .. hoppas det inte låter allt för fånigt. Men vad går det ut på att Baggar stångar till en..? Är det aggressivitet, dominans eller bara lek.. minns en arbetskollega som berättade om sin man som stod böjd över över skottkärran o lastade på något. Givetvis stod han med ryggen mot baggen och helt plötsligt hörde han Bagge komma springades i full fart, han hann justera skottkärran snabbt o vända den som sköld mot baggen 😄 p.s Olle och Kerstin är fina namnförslag till dig Clara🌾
Vissa baggar är aggressiva. Andra är mer kontaktsökande och retiga. De verkar ha ett stångbehov liksom. Vår bagge stångas med dörren till växthuset när vi inte ens är där. Det känns inte som en ilske-handling. Mer som ett uppdämt behov. Men inte roligare för det.
Det där med skottkärran lät som ett superknep. Och vilka fina namnförslag 😉
Håller med föregående! Variationen du bjuder på i dina inlägg är så härlig!
Apropå dofter… Jag satt ute igår och njöt av solsken och takdropp. Dock kom det med jämna mellanrum en förfärlig odör som liksom förtog det mysiga. Upptäckte sedan att invid husgrunden där det inte varit snö så har katten bajsat hela vintern. Det som göms i snö kommer fram i tö! Och luktar vidrigt när det ligger i solgasset.
Haha, usch. DEN typen av dofter klarar man sig faktiskt utan,
Tack för peppen och fina ord
Tänkte först ”men vad ÄR det för frisyr Jakob skaffat sig?! Kalt i mitten och tre maffiga bullar i en krans runtom”. Annorlunda. När jag som bäst höll på att smälta det hela, såg jag ju att det var mössan. Haha..
Lycka till med djur och nedkomster i norr ☆
Vilka fina bilder, magiskt ljus i växthuset verkar det som! Lamm och bebis i samma veva, vilken blandning!
Hur gick det med växthuset i stormen som var tidigare. ????
Det blåst sönder nästan helt och hållet. Nu håller det med nöd och näppe samman fram till våren.
Wow att drömma om i storstan.
Fina bilder! Underbart ljus. Härlig känsla.