Semester får mig alltid att tänka på vikten av vila för att kunna vara kreativ. Vikten av att sätta något på paus, för att ge utrymme till annat att växa.

Jag har haft sådana perioder som varit extra viktiga för mig. Som fött spännande livsförändringar. En sådan var när jag var sjukskriven för utmattning. Det var då podden föddes. Och tanken att börja arbeta med Erica igen. Att jag och Annakarin skulle starta Miss Clarity. Att det var läge för ett eget kontor i stan. Att jag skulle flytta bloggen från Amelia och göra om hela min affärsmodell. Vilken JÄKLA tur att jag blev sjukskriven just då och fick chansen att tänka!

Långa sommarlov är också superviktiga. Att ge mig själv möjlighet till distans. Mellanrum som öppnar för nya tankar. Jag är mitt uppe i en sådan paus just nu. Har jobbat på halvfart sedan årsskiftet – och sedan Ulf föddes är det ännu mindre. Och det har gett mig massa bra insikter. För vad spelar det för roll om man rusar fram, om man sprungit vilse? Man måste stanna upp, se sig omkring och ta ut riktningen med jämna mellanrum.

Det här försöker jag trösta mig med just nu när alla mina favoritpoddar tagit sommarlov. Det är tråkigt för mig. Men härligt att längta. Och så vet jag att poddarna är tillbaka med massa ny bra energi till hösten. Efter att ha fått lite avbrott i det ständiga levererandet. Risken är ju annars att saker bara går på tomgång.

Det kluriga är hur man gör något liknande med bloggen? För medan säsongsuppehåll känns helt rimligt och rätt i poddvärlden är det ju otänkbart när man bloggar. Samtidigt ÄR sommaren redan en form av bloggpaus. För att bloggandet går så lätt! Skulle kunna spotta ur mig tre inlägg om dagen med tanke på allt fint och mysigt som händer varje dag. Försöker dock hitta en bra mellanväg. Och bevara alla nya tankar jag får, i det pirriga, kravlösa idéstadiet. Inte börja förverkliga på en gång.

Paus. Mellanrum. Avbrott. Det är den växtmån som kreativiteten bäst blomstrar i.