Bergsbestigning

Jag är lite trött den här veckan. Trött och gruvsam till sinnet. För på torsdag är det begravning för mormor. Jag och pappa kör upp till norrbotten idag och Anna, moster Mia och min kusin ansluter ikväll. Begravningar är aldrig roliga såklart – det känns som ett berg som ska bestigas. Däremot ska det bli väldigt mysigt att få några dagar tillsammans i mormor och morfars hus. Att umgås och samtidigt ta farväl. Göra ett värdigt, vackert hejdå till mormor. Och samtidigt en nystart.

Ifall jag bloggar lite glest närmaste dagarna vet ni i alla fall vad det beror på.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

31 kommentarer på “Bergsbestigning”

  1. Så sant att det blir många olika känslor, men du får känna varma medkänslor från oss läsare. Stor styrkekram och önskar dig o familjen fina dagar med sköna minnen.

  2. Det låter som att det kommer bli varma, fina stunder också, som ofta när man får ta farväl av en gammal människa. Min mormor lever fortfarande, huset fick hon dock göra sig av med då hon blivit för gammal för det, och vi saknar det allihop, hon också, i de stunder hon kommer ihåg det;) Kram!

  3. Styrkram till dig! Din blogg är min favoritblogg och jag (och många andra) finns här när du orkar igen.

  4. Skänker er en tanke om en fin och minnesvärd begravning. Kör försiktigt och ta väl hand om varandra.

  5. Ska tänka på dig! Får jag fråga dig något? När du skriver “jag och pappa”, heter det att du lämner Ulf mad Jakob?

  6. Samma har. Jag har stannat inomhus och begrundat tiden och saknaden och tittat pa de levande har.. Orattvist ar livet.

  7. Tänker på er idag. 💕 Begravningar är jobbiga och blir bara mer känslomässigt jobbiga ju fler man går på eftersom man minns tidigare begravningar också.
    Men det är så klart fint att få ta avsked.