När snön tinat bort från farstubron är det alltid en lika deppig syn. Hösten och vinterns fina arrangemang med granris och slingor och kottar och pumpor ligger och ser fruktansvärt ut.

En lykta har strukit med i något snöras från taket

Och allting andas bara fadd och förfärligt överspelad vinter.

Så såg det ut hemma hos oss tills för två veckor sedan. Extravagnen och barnsparken framme. Diverse paket och skrot och granris över hela trappan. Hu vad deppigt att komma hem till. Jag satte igång att städa.

Sopade trappan ren från granris, bar bort allt skrot och planterade massa små penseér som ett färgglatt utropstecken. Och idag såg jag att det flockade sig med insekter här. Att ställa ut lite blommor tidigt på säsongen (i Västerbotten ÄR det tidigt på säsongen) är superbra för alla pollinatörer som vaknat och är hungriga!

Mycket bättre! Min cafegrupp i järn fick också komma fram.

Så härligt och betydligt mer välkomnande. Längtar tills termometern visar plusgrader även nattetid så att några fler sorters sommarblommor kan stå här ute.

Så här ser det förresten ut i mina rabatter just nu. Rysligt. Men jag klipper aldrig ner perennerna på hösten. Dels tycker jag att blomsterstänglarna är väldigt vackra när de precis vissnat. Dels ger de ett visst skydd åt de första plantorna som visar sig i den starka vårsolen. Dessutom multnar löv och kvistar ner och ger bättre struktur på jorden. Om 1-2 veckor ungefär – då klipper jag ner allt dött och ger plats för det nya. Och då känns det så härligt fräscht i rabatterna.

Och redan nu har lite växtlighet börjat kika upp. Det är samma otrooooliga känsla varje vår. Det lever något! I min rabatt! Förstår att ni i södra Sverige har sett växter sticka upp ur jorden sedan i slutet av januari typ. Men här får man vara glad när det kommer något i april.

Hejdå från min vårstädade entre! Så snart termometern tillåter ska jag fläska på rejält med blommor igen!