Väckarlockan ringde vid sex imorse och tre minuter senare hade jag börjat arbeta. Vid 20.04 ikväll avrundade jag arbetsdagen med en salladsmiddag tillsammans med teamet. På golvet eftersom det inte fanns några sittplatser utöver fåtöljen.

Sånt mys. Så lycklig att få göra precis det jag gör med människor som är underbara, proffsiga, roliga men framförallt snälla. Jag är så pirrig och förväntansfull inför imorgon. Och orolig. Alltid lite orolig över att inte leva upp till förväntningarna. Att göra någon besviken. Att inte få fram allt jag vill få fram. Men nu finns inget mer jag kan göra eller förbereda. Nu får jag lita på att det bär ändå.