I Är blir det inget med lucia. Jag som brukar fÄ se tre tÄg! Först förskolans tÄg som alltid fÄr mig att snora i halsduken dÀr jag stÄr pÄ förskolegÄrden i den mörka morgonen. Sedan skolans tÄg i kyrkan. Spröd stÀmsÄng och barn fnittriga och spÀnda av stundens stora allvar. Gummiband som skÀr in i hakan pÄ stjÀrngossarna och glitter som hamnat pÄ svaj i hÄr. Slutligen byns eget luciatÄg dÀr jag sjÀlv brukar medverka. DÄ fÄr man se luciatÄget frÄn andra hÄllet och möta blickarna pÄ mammor som hÄller bÄngstyriga treÄringnar i famnen, Àldre par som sitter glansögda och sÄ de som inte fick sittplats som fÄr trÀngas lÀngst in i serveringen. Med lÀppstift och snyggskjortan pÄ.

Nej i Ă„r blir det inget med lucia. Men inget hindrar vĂ€l oss frĂ„n att kika pĂ„ hur det sett ut vid tidigare luciafiranden? Och dĂ„ menar jag inte mina firanden – utan mycket Ă€ldre! Alla bilder jag hittat i Digitala Arkivet.

Luuciafirande i JÀrpÄs slutet av 1800-talet.

Det finns mĂ„nga som har starka Ă„sikter om hur ett luciatĂ„g “ska” se ut. Det SKA vara stjĂ€rngossar. Och man SKA ha glitter i hĂ„ret och rött band i midjan. Och tomtar och pepparkaksgubbar Ă€r bannlysta. NĂ„. HĂ€r kan vi dĂ„ se ett luciafirande frĂ„n sent 1800-tal. DĂ€r tvĂ„ tredjedelar av tĂ„get bestĂ„r av folk som “spökat ut sig” sĂ„dĂ€r i allmĂ€nhet. Det gick tydligen ocksĂ„ bra.

Stina Nordkvist frĂ„n Skövde – en lucia frĂ„n sekelskiftet

I vit sĂ€rk med enkla rosetter och en krans av granris omlindad med band – lussar Stina. Och vilken underbar lussebrud, sedan! Men den lucia som kom med en stor rosett pĂ„ bröstet idag skulle vĂ€l betraktas som en revoltör!

Luciafest i Götlunda 1920

HÀr skulle man ju velat vara med! PÄ luciafest i Götlunda, tidigt 20-tal. Bilden Àr liten men zoomar jag sÄ syns glada ansikten och uppsluppen stÀmning och jag hittar bÄde tomtenisse och finklÀdda herrar med strut pÄ huvudet. Jag vet inte varför men mina tankar gÄr till just den dÀr flamspirriga stÀmningen som ofta uppstÄr vid luciatÄg. Inte minst om man varit uppe sent kvÀllen innan och slagit runt.

Gud ett sĂ„ gulligt luciatĂ„g! Bilden Ă€r tagen nĂ„gon gĂ„ng under tjugotalet i VĂ€stsverige. Tre brudar med förvĂ„nansvĂ€rt korta klĂ€nningar som dessutom har pĂ„sydda bĂ„rder i avvikande fĂ€rger. Ingen har ljus i hĂ„ret – men dĂ€remot kronor i vad som ser ut som glanspapper. Hemmagjort sĂ„klart!

Rut Berglund och Tyra SÀrnblad lussar hos ett Àldre par

HÀr ser ni Rut och Tyra som lussar hos ett Àldre par. Förutom de otroligt vackra klÀnningarna med blommor pÄ fastnar jag för tavlan i hörnet. En tavla i ett hörn? Aldrig sett nÄgot liknande! Det mÄste jag testa pÄ.

Luciafirande i Ardala

Gud vilket frejdigt luciafirande det var i Ardala! Med lilla hjÀrtat i mitten och tomtar, tomtemaskbeklÀdda lucior och en farbror i hatt mitt i allt! Blir sÄ lycklig av stÀmningen.

1920-tal i BohuslÀn

Ett BohuslÀnskt luciafirande pÄ vad som förmodligen Àr en skola. HÀr har stjÀrngossarna inte bara stjÀrnor pÄ strutarna utan Àven pÄ sÀrkarna. Precis som lucian! Och flickorna ser ut som smÄ nissar lÀngst fram. SÄ himla rart alltihop.

1926 BohuslÀn

Varför vara en lucia med ljus i hÄr nÀr man kan vara tvÄ? Med stjÀrnbeströdd klÀnningsbÄrd och slöja under kronan och allt. Wow!

Luciafest i Timmersdala Folkskola 1930

Och hĂ€r ser vi ett fullkomligt genomljuvligt tĂ„g! Herrn med hatt i mitten. De allvarsamma vitklĂ€dda stjĂ€rngossarna. Och inga stackars tĂ€rnor hĂ€r inte – nej i Timmersdala Folkskola fick alla ha ljus i hĂ„r. Notera ocksĂ„ grandekorationerna i bakgrunden, de svenska flaggorna och himmelin av halm i taket.

Fru Larsson med barn firar lucia

Av Fru Larsson med son som ordnar luciatÄg finns flera bilder bevarade. Samtliga suddiga, med barn pÄ vÀg in och ut ur bild. Och mamma med brickan pÄ svaj eller ryggen vÀnd mot fotografen. Vilken igenkÀnning! Det var tydligen lika sjÄigt att ordna luciatÄg med barn pÄ 1940-talet som det Àr idag.

Jag tycker att vi avslutar med en bild frĂ„n Turmans luciafest i Örebro. Med kvinnliga stjĂ€rngossar. För visst kan en kvinna vara stjĂ€rngosse. Och faktiskt Ă€r det sĂ„ att den allra första vitklĂ€dda lucian var en drĂ€ng frĂ„n Skinnskatteberg. Bevisar vĂ€l bara att ingenting Ă€r som man tror och att man kan fira lucia pĂ„ tusen olika sĂ€tt?

Och Àven om vi inte fÄr bevittna nÄgra LuciatÄg live just i Är. SÄ kommer det fortsÀtta firas Lucia. Och om trettio Är Àr den hÀr vintern bara en mÀrklig parantes i en lÄng rÀcka fina firanden pÄ tusen olika sÀtt.

Mamma, ska jag vara tÀrning eller lucia i tÄget?