
Inomhus är som en varm filt nu. Granens guldiga sken, lysande julstjärnorna i alla fönster. Tända ljus i överflöd.

Vi spelar UNO det här jullovet. Ett barnspel jag utan att lida faktiskt kan stå ut med att spela.

Mellanbrorsan måste dock ha insynsskydd i form av en bok. Fast en bloggläsare tipsade om att en uttjänt äggkartong att ställa korten i funkar bättre. Så det ska jag absolut testa!

Jag är så djupt nere i ledigheten nu. Sådär läskigt förslöad att jag helst inte vill göra någonting. Älskar när det stadiet infinner sig för det efterföljs alltid av tristess vilket är det perfekta sinnestillståndet för att vilja börja jobba igen.

Självklart stökas ingen jul bort här innan Tjugondag Knut, inte. Fattas bara annat!

De dagar som nu är kvar på jullovet ska jag försöka ägna åt att få iordning lite på barnens rum, sortera in all rekvisita jag tog hem från Susannes Skafferi och som just nu står i garaget och väntar. Samt komma ikapp med tvätthögen. Orkar jag allt detta behöver jag någon slags medalj eller utmärkelse tänker jag…












22 svar
Vi brukar ta ett normalstort sällskapsspel i kartong som vi lägger uppochner på bordet-tadaa, spelkortshållare!
Måste tipsa om spelkortshållare från Djeco (har katthuvudet). Passar min 6-åring perfekt när hon är med och spelar kort (och hon måste alltid vara med) . Och när ni kört UNO för xxxe gången och barnen ändå inte tröttnat, testa då UNO Flip!
Här delas medaljer ut hejvilt. Eller egentligen guldstjärnor från himlen. Mest är det jag som ger till barnen när de fixat nåt bra/borstat tänderna utan krångel/hjälpt ett syskon. Men nu har treåringen börjat ge till mig. Hon kommer med sin lilla hand och lägger varsamt den imaginära guldstjärnan i min, när hon tycker jag gjort nåt bra.
Vad skönt att du skrev inomhus som en varm filt. För mig kändes det som att jag drog ur jacket lite under lovet. Paus med plugg, eget projekt, min man var också mycket ledig i år. Fick till två fina möten med en gammal kompis i längdspåret. Helt fantastiskt. Fixade yngste sonens rum (nåja listerna är kvar) och kändes så skönt att kunna göra det, lite i taget utan att någon bryter ihop;). Men så kom kylan, fem-sex dagar inomhus utan träning eller direkt rörelse. Samtidigt som 1 miljarders miljarder posningar på Instagram om fantastiskt vinterlandskap, toppturer, längdturer osv…då, kände jag mig ledsen, trött, att jag gått miste om massa. Fast jag egentligen inte orkat dra med alla ut eller ens mig själv. Att jämföra och bli ledsen och besviken, fast man kanske gjort det som jag och vi behövde just nu.
Vi håller på och bygger hus och det finns alltid något att göra. Många gånger har vi tackat nej när kompisar med familjer frågat om vi ska med på skidturer eller skidåkning. Det är så tråkigt. Även fast man vet att vi kommer få ett hus som är jättefint och att det kommer bli klart sen, att nästa vinter kan vi vara med på mycket mer osv. Ibland vill jag allt på en gång. Lite barnsligt men så är det.
Därför var det så fint att bli påmind om det enkla. Bara vara hemma och elda och inte frysa;).
Jag har nått tristessen och ser så fram emot vardag nästa vecka! Barnen vill helst inte göra någonting annat än vara hemma och pula på med sitt, vilket ju är fantastiskt skönt egentligen. Men JAG är uttråkad! Jag vill göra nån utflykt eller vad som helst som tar mig hemifrån en stund! På måndag ska jag jobba och ha fritids hemma samtidigt, så kommer VERKLIGEN att se fram emot en vanlig arbetsdag på tisdag 😅
Är också glad att du njuter av julpynt o ledighet än!! Annars är det ju som att tugga sönder en hård karamell som saktades smälta bort i munnen….!
Så fint att verkligen försjunka i sin ledighet tills man faktiskt är utvilad, med suget som kommer efter att göra annat.
Min dotter körde korten på ett sånt där kokboksställ länge. Perfekt och ingen som såg.
Mäkta avundsjuk på granen! Här står julen kvar i all sin prakt, stjärnor och barnens lilla gran på rummet. Men stora granen kastades ut idag, den har sett hemsk ut i en vecka, sådär att det inte ens hjälper att kisa med ögonen. Sörjer den oerhört!
Tack för att du håller på traditionen
”Tjugonda Knut då ska julen ut”🎄🤶
absolut en belöning, sånt är trevligt att se fram emot
Så fint med trasmattan på soffan.
Igenkänning! Tänk vad vi kan behöva just vila och denna tristess! Jag har nu börjat arbeta igen och hoppas att jag är utvilad:)
Jag var så rädd att du skulle ha städat bort julen när jag tittade in här. Men puh, dig kan man alltid lita på.
Enkelt att ordna medalj! Välj den vackraste prydnaden i granen, stick en säkerhetsnål i öglan och vips kan du dekorera dig själv efter väl utfört arbete! Och en liten ceremoni kring utmärkelsen i samband med lite extra gott fika skadar inte! (Även en vuxen måste få vara barn ibland…).
”Att vara en smula barn är att vara riktigt vuxen”
Oh tack tack tack för att du inte bloggar om ”nystart”, ”fräääääscht och krispigt”, ”leds på julen” osv.. Det VÄRSTA är ju när bloggare redan på annandagen skriver att granen ska bort. Alltså, jag fattar att det är ett i-landsproblem men jag mår på riktigt dåligt av de som hävdar att julen är slut till nyår. Och du är ta mig tusan den ENDA bloggaren jag följer som håller på traditionen med tjugondagen. Tack tack tack!
👍👍
Och tänk, en sån där storbloggare i Stockholm kallade Annandagen för mellandag! Konsumismens påverkan kanske…
Men, vi gör alla våra misstag, så det må vara förlåtet. Vi är många som tappar stinget i Pandemitid.
Men eller huuuuur?!?
Va härligt att se att du fortfarande har julen framme. Det är så många som har bråttom att städa bort den innan nyår. Själv har jag svårt att städa bort den. Finns ingen mysigare tid än nu.
Tack för en fin blogg. Kram
Fler medaljer åt oss allihop och fler diplom! Just det brukar jag ge mig själv emellanåt, en människa ska hitta många många sätt att uppmuntra och tröst sig på. Här står julen också kvar, så skönt och vilsamt och tryggt att vara inbäddad i. Amaryllis, julros, gran, stjärnor, julfikat. Härligt!