Anledningen till att det kommer så glest med inlägg här just nu är att jag är med alla barnen hos min syster i Borås. Det är det roligaste jag gör (längtar hela året) och det jobbigaste jag gör. Vi är helt slut om kvällarna efter att vi roddat runt fem jämnåriga kusiner med åtminstone tio olika viljor samtidigt som vi själva också försöker sno åt oss lite systertid att avhandla viktigheter på. Somnar innan huvudet nuddat kudden. Så ni förstår att det är svårt att hinna blogga. Här kommer i alla fall en liten rapport av vad vi gjorttde första dagarna när vi kom hit.

Eftersom det inte fanns några rimliga nattåg ner (funkar inte med byten när man har tre barn och en massa packning) så bestämde jag mig för att köra. Kändes så sjukt gruvsamt att köra alla 100 mil ensam med tre barn, även om jag gjort det förut. Samtidigt MÅSTE jag ju öva mig på det här. Då Jakob är bonde skulle jag annars bara få sitta hemma och glo på somrarna. Så jag drog iväg!

Åtta på morgonen pep vi hemifrån med fullpackad matsäck och fulltankad bil. Första stoppet gjorde vi vid Höga Kusten-Bron. Där finns en utmärkt lekplats att härja på!

Kände mig som morsan när jag packade upp min medhavda matsäck. Bra mat när man reser är A och O. Donken och sån skit skjuter blodsockret i höjden och sedan vill man bara somna bakom ratten.

Gjorde en stor sallad med pasta på sidan så att barnen kunde komponera sina egna luncher.

Sedan körde vi vidare. Hade sån tur att jag hade ett helt nytt avsnitt av Stormens Utveckling frågeavsnitt och jag skrattade så jag nästan grät medan jag körde. Barnen hade ljudbok i baksätet medan Uffe fick paddan och snart somnade. Jag hade kittat upp med hörselkåpor för storbarnen om utifall att Ulf skulle skrika i högan sky. Men de kom inte till användning.

Vi brände på med löfte om att stanna vid första bästa badsjö. Det visade sig dock vara glest på sjöar i Gysingetrakten. Tillslut tog jag av till en skylt mot Östa och svängde in. Så himla fint! Vi hittade världens mysigaste avskilda lilla badplats med långgrunt vatten. Så medan barnen hoppade i och badade och lekte för fulla muggar låg jag raklång i sanden och sträckte ut ryggen.

Och sedan badade vi tillsammans. Fikade, busade och hade sååå trevligt. Ända tills Uffe kastade en sten i huvudet på Hokka. Pjuh. Då packade vi ihop och körde vidare med siktet inställt på Köping. Köping kändes som en lagom destination att köra till första dagen. Drygt 66 mil och alltså med vetskapen om att få en lite lugnare dag 2 på resan.

Det är ju så fasligt fint i Köping! Vi bilsemestrade hit när jag var liten och jag mindes att jag tyckte samma sak då.

Ideligen massa gulliga små hus och gränder

Kullerstensgator, rosenbuskar….

Och spännande hemlighetsfulla portar

Efter att vi lämnat väskorna på hotellet och fräschat till oss litegrann drog jag med mig tre barn ut för att köpa pizza. Köping föll alla i smaken och här inspekterades en gammal ihålig stubbe modell XXL. Ulf var som vanligt ett litet monsterbarn och när vi besökte kyrkogården för att titta på den vackra kyrkan var det fara för att han skulle blivit gravskändare om det inte vore för snabbtänkta storasyskon. Pjuh igen!

Sen gick vi hem i kvällssolen och somnade som fyra små grisar i våra sängar. Men först konstaterade Hokka att ”DET HÄR ÄR VÄRLDENS HÄFTIGASTE HOTELL! DET FINNS HÅRTORKAR MAMMA!”.

Morgonen därpå hade jag planerat att stanna och turista med barnen i Mariestad men när vi passerade avfarten sov Ulf gott så vi brände vidare det snabbaste vi lagligen kunde. Det gäller att passa på!

Ungefär vid ettiden på dagen anlände vi till syrran. Ömma i baken och utleds på att åka bil. Ett kärt återseende blev det i alla fall. Sist vi sågs var i julas

Kusinerna kastade sig genast in i vildsint lek medan jag somnade i en soffa i trädgården.

Jämnåriga kusiner. Vilken lycka! Det hade aldrig jag. Mina kusiner var typ vuxna när jag var barn.

Det är så färgglat, roligt, knasigt, brokigt och hemtrevligt hos min syster. Barnen glor och drar i precis allting de kan lägga händerna på.

Till middag gjorde Anna en asiatisk kålsoppa som var gudomligt god. Och sedan försvann den dagen i ett suddigt töcken på grund av hemsk trötthet. Det sista jag sa innan jag la mig för kvällen var ”imorgon gör vi ingenting alls. Vi blir bara hemma”

Men tji fick jag för barnen var så less på att sitta stilla att vi fick ta med dem på utflykt. Min instaföljare Emilie. tipsade mig om sevärdheter i närheten av Borås (dvs Falköping. Nästgårds mätt med norrlandsmått) så vi drog dit. Åsle tå, vilken grej. Sverige största samling backstugor. De ligger på sina ursprungliga platser, utmed den mjukt ringlande tågatan och Kolaforsen – en unik historisk miljö från 1700- och 1800-talen.

Man får kika in i de små stugorna och se hur de levde och bodde förr. Söta som dockhus var de.

Även om barnen skrek rakt ut i skräck över de handsnidda fullstora dockorna som befolkade husen.

Jamen ni fattar ju!

Skräckblandad förtjusning

Men sååå mycket ljuvligt att beskåda

Jag tar rubbet, tack!

Utom takhöjden

När vi beskådat stugorna och sett oss mätta begav vi oss till dagens huvudattraktion. Det som Bertil längtat efter i ett helt år nämligen Ekehagens forntidsby

Men först en färdpuss

Vi besökte ju forntidsbyn första gången förra sommaren och den gjorde ett outplånligt intryck på barnen. Bara det att få paddla stock ut till en liten ö!

Och se på Linderödssvinen – precis sådana som vi haft hemma.

Och tillverka en egen stockbåt med gammaldags verktyg.

Till fika hade vi med oss massa oliver, smörgåsar, varm choklad och kalla prinskorvar. Och så hängde vi där ända till stängning och lite till – innan vi packade in ungarna och körde hem igen.