Jag är inte den som tvekar när jag bestämt mig. Efter hattförkunnandet gick jag rakt ut och införskaffade en hatt. En brun sådan. Svart är inte så bra till mitt ansikte – varken tröjor, ytterkläder eller hattar. Det blir så hårt.

Drog fram de här gamla godingarna ur klädförrådet. Riktiga gamla kvalitetskängor min syster köpt på loppis och som jag fått överta. Precis rätt känsla av grovhet till secondhandklänningen.

Känner mig så svängigt, slängigt skön i dessa kläder. Passar på att bära den här klänningen nu eftersom den inte alls kommer kännas lika kul med strumpbyxor. När det är strumpbyxedags kör jag på kortare kjollängder så det inte blir så instängt.

Mycket nöjd med den gamla väskan till också! Riktigt skinn åldras så vackert.

Jamen hejdå från mejdå denna rysligt regnruskiga onsdag.