Nyårslöften kan ju vara både tramsiga och klyschiga. Men de kan också vara precis den spark i baken man behöver. Nystarten som ställer in färdriktningen. Jag har ju själv faktiskt erfarenhet av flera nyårslöften som förändrat mitt liv.
2015 gav jag ett löfte om att få ordning på min teknik. På den tiden var allt fullt kaos och jag kunde ligga sömnlös och oroa mig för vad som skulle hända ifall mitt digra bildarkiv brann upp. Det ledde till att jag anlitade min kompis Josef för att styra upp alltihopa. Han driver en webbproduktionsbyrå och kan ju allt sånt där. Han började med att ordna backup på mina bilder och organisera iordning hela mitt arkiv så att jag alltid kan nå det var jag än befinner mig i världen. Och nu sju år senare så jobbar vi fortfarande ihop och idag sköter han all min teknik, har byggt min blogg och hjälper mig så fort det blir problem. Så nöjd med det nyårslöftet!
2016 hade jag som nyårslöfte att ägna mer tid åt min släkt. Efter min utmattning när jag skakades i grunden – märkte jag mer än tidigare vilken trygghet det var att ha dem omkring mig. Det gav en känsla av mening och sammanhang åt ett liv som just då var som i fritt fall. Allt som de varit med om bakåt i tiden, alla prövningar och svårigheter de genomgått fick mig att känna att jag också skulle klara det. Att jag var en länk i samma kedja och skulle hålla ihop min del. Nyårslöftet fick mig att fatta en hel rad konkreta beslut – som att hänga med farsan när han skulle umgås med släkten – och prioritera sådan tid i allmänhet. Något jag är väldigt tacksam över så här sex år senare när min ena farbror precis gått bort.
2020 mådde jag piss efter min tredje graviditet. Jag skrev om det på på bloggen ”Jag måste lägga om mitt liv. Och det är akut. För jag vill inte få ont i ryggen av att bygga lego med mina barn. Jag vill orka springa med dem genom vattenspridaren. Jag vill vara den som erbjuder mig att ta barnen på skridskoträning – inte den som stannar hemma och knaprar alvedon. Jag vill svischa fram på längdskidor och jag vill kuta genom skogen i sommar. Hög på endorfiner och puls” Hela 2020 blev ett hälsoår där jag på olika sätt arbetade med hälsofrämjande insatse – och det fortsatte jag sedan med också under 2021. Den transformation jag genomgått sedan dess har ju varit smått otrolig – kolla bara allt jag gjort med barnen detta jullov! Slalom, längdskidor, skridskor, klättring…
2022 hade jag ett nyårslöfte om något väldigt enkelt och konkret – som att börja läsa 20 minuter varje kväll. Hur det funkade har jag ju skrivit om här. Väldigt nöjd med det löftet.
Men nu är det första dagen på 2023. Och jag har faktiskt två nya löften för det här året. Ett lustfyllt – och ett som mest känns jobbigt.
Det roliga löftet är att jag tänker införa mer kultur i mitt liv. Jag behöver näring till min själ och få mer inflöde utifrån. Jag vill gå på opera, teater, stand up, revy och konsert. Jag vill bombardera mig själv med kulturupplevelser IRL och fylla på mig själv med inspiration. Och dessutom tror jag att det är bra för det egna skapandet att inspireras av sånt som ligger utanför det fält där man själv verkar.
Det jobbiga löftet är att jag ska inleda en traumabehandling. Jag har ett gammalt trauma som jag inte har bearbetat och som jag under många år trott skulle lösa sig om jag bara började må bättre i allmänhet. Och det hjälper absolut men så fort jag får en sämre period – det räcker med en influensa som försvagar mig – ja då störtar tankarna på det gamla traumat över mig igen med full kraft. Och nu har jag fått nog. Nu måste skiten bearbetas och jag är tillräckligt stark och frisk att ta tag i det. Det känns jobbigt och svårt, men förhoppningsvis kan det göra att jag mår bättre på lång sikt. Och det är jag ju skyldig både mig själv och min familj.
Har du någon gång gett ett nyårslöfte som förändrat ditt liv? Och har du något löfte för i år?
60 svar
Undrade vilken influensa (kvinnlig influenser) som fick dig att må skit, innan jag insåg vad som åsyftades 😅.
Hej Clara.
Tack för att du delar med dig om att du ska i behandling.
Jag blev av med min komplex PTSD-diagnos i höstas efter 1,5 år behandling i psykiatrien (jag lever inte längre upp till diagnoskriterierna) och jag känner mig psykisk frisk nu. Det är en helt knäpp känsla som jag inte upplevt på flera år. För mig gick det relativt snabbt mellan trauma och behandling (jag fick traumaet/en under 2017-19 och kom i behandling 2021) så att ha PTSD har inte varit en stor del av mitt liv. Men lättnaden av att inte längre ha flashbacks och bli triggat av allt från bilar till pyttipanna är så stor. Och om du har gått i lång tid med ditt, så tror jag verkligen att det kommer bli en stor förändring när du inte längre ska släpa på det.
Mitt tips är att ta en metod som inte är kognitivt baserad, men välja en psykolog som kan hjälpa dig att vara långsam och stanna upp i dina känslor och reaktioner. Och att prata med flera psykologer innan du väljer en.
Jag hörde ditt vinterprat i dag och det var intressant att höra dig att uppsummera vad jag har läst i bloggen. Jag skulle formulera det på annat vis, men vi har valt samma väg ut ur utmattningen och jag har hittat ett sätt att använda mig själv som målstock; om jag är trött så betyder det att jag har gjort nog och jag kollar inte om min prestation ger mig rätt att vila.
Tack för att du delar med dig!
Kram från hon som brukar skriva om hur hennes sommar har varit 😉
Hejsan
Vi ska sluta med godis och chips det är så lätt att bara lägga ner den där påsen och tänka tar bara lite.. eller att man börjar dagen med gröt och sedan äter man chips på kvällen
Nej nytt år nya tag och ha lite mer självdisciplin.😀👍👍
Ctrl+c = 20min läsning varje dag! Ska göra något schema att kryssa av i men började läsningen redan igår 🥰
Jag använder appen Read More där man lägger in böckerna man läser, ev läsmål( tid eller sidor) och sedan loggar allt. Mycket tillfredsställande när dagens mål är uppnått! Kul att se hur mycket det faktiskt blir också. Jag har som mål att läsa minst 20 sidor. Ibland blir det en hel bok på en dag, andra dagar är det svårt att lyckas men jag vill ju inte bryta min streak…
Har konkreta mål som är lättare för mig att förverkliga.
Det ena är att sluta banta helt och hållet, sluta tänka diettankar öht. Kommer bli svårt.
Det andra är att lyckas ta 120 kg i marklyft.
Det tredje är att investera mera på börsen.
Lycka till med dina och håller tummarna för att det blir bra med ditt planerade traumabehandling. God fortsättning!
Jag har som löfte att vara utomhus i dagsljus varje dag. Ingen speciell minimitid eller så, men bara att jag ska ta mig UT! Nu under den mörka tiden får det bli under lunchen eller liknande, eftersom det är mörkt både på morgonen och eftermiddagen. Både sömn och humör gynnas av dagsljus och frisk luft, och så blir det som oftast några steg också bara man väl tagit sig ut genom dörren.
Låter som mycket kloka löften du har! Själv har jag precis landat i ledordet ”Utveckling i kubik” eftersom detta kommer, med både gott och ont, att bli ett utvecklande år för både mig, mitt företag och min familj. Får bli ett blogginlägg om det om någon vecka eller två men jag hoppas och tror att detta i kombination med det upptäckande mindset som jag odlat och tränat under hösten ska kunna bidra med till att stå så stadigt det nu går under året som kommer.
Jag har sedan några år (då det ofrivilliga skrollandet tog över mitt liv) gjort mållistor inför varje år. Sånt som jag vet att jag uppskattar mycket när jag gör, men som det är svårare att komma igång med än att plocka upp mobilen. Så jag sätter mål för hur många pussel jag vill lägga, böcker jag vill låna, saker jag ska sticka/sy, kulturupplevelser jag vill ha osv. Sen skriver jag upp i en bok när något är gjort så är det lätt att spana tillbaka på, typ ”april verkar vara en bra läsmånad”.
Inför 2023 satte jag det egna målet att köpa minst ett spexigt läppstift och använda det och sen satte jag och min man ett gemensamt mål om att spela alla hushållets brädspel minst en gång. Det blir kul!
Hej Clara,
Jag har bearbetat mina olika trauman med en terapeut och terapi som Psykodynamisk psykotetapi/PDT, och det har gett väldigt bra resultat. (Har diagnos ”komplex ptsd” och panikångestsyndrom, och utmattningssyndrom) Man måste ge det tid, för mej tog det över ett år med terapin innan de olika sympom stabiliserade sej. Nu efter två år har jag glesat ut terapin och går ca en gång varannan månad, men det där är så individuellt. Kan varmt rekommendera psykodynamisk psykoterapi/PDT, eller rätt och slätt ”samtalsterapi”. Så bra!!!
Lycka till!🌷🌅
Jag valde att ta tidig pension, så nu har jag varit pensionär i 32 dagar. Löften jag givit mig är att varje dag efter frukost sätta mig på motionscykeln som stått oanvänd i 1,5 är. Vilket jag började med direkt 1/12, har en särskild Spotify lista med peppiga låtar just för det. Under kommande 3-4 månader står riktig utrensning i hela huset, eller åtminstone en del av det. Har också köpt en mängd fröer som ska försås. I april räknar jag med att flytta ut till torpet och börja förbereda blomrabatter och fixa odlingsplats för grönsaker. Det är inget måste men jag vill gärna för att det är roligt. Ska också njuta av långa promenader med ryggan packad med matsäck och kaffe tillsammans med min hund. Sällskap får jag på helgerna när mannen är ledig. Från att ofta varit trött och sliten känner jag nu en gnista som pyr. Just det, jag älskar också min sköna soffa där jag gärna ligger med ljudbok och något mobilspel, kanske en liten tupplur smyger sig på också. Så mitt nyårslöfte får vara att leva i den takt jag och min kropp mår bra av 🙂
Underbart 🤗✨ blev lycklig av att läsa det här
Hej!
Har aldrig kommenterat men har också bara ’varit med’ i typ tre månader kanske? Men nu till det viktiga som kommer direkt från hjärtat:
Tack för att du finns. Tack för ärligheten, sårbarheten, vägledningen & för att du går din väg.
Så jädra inspirerande!
Önskar dig och alla som ser detta ett jättevackert 2023!
En enda gång har jag gett mig själv ett nyårslöfte: att ta tid för fikastunder med andra – nära vänner så väl som mindre kända. Så kom, det pandemirestriktioner… Fortsätter med samma löfte några år till så jag anlägger en riktigt god vana (det jag stoppar i mig är sekundärt och kan mycket vara både nyttigt och mindre nyttigt). Så fort någon frågar mig om att sitta ner en stund tar jag vara på tillfället numera och uppskattar det. Låter kanske knasigt som nyårslöfte, men som ”duktig flicka” så har löftet varit bra.
Jättebra jättebra 👍👏🌿🌲💖
Så klokt tänkt 💓💓💓 Har själv jobbat med ett trauma i många år, från och till liksom, brukar själv försöka inspirera alla i min närhet till det,det är skönt och mkt lättare att prata om svårigheter med människor som står utanför ens liv, inte är släkt osv , inte är känslomässigt inblandade. Heja heja, det kommer ge mkt, men är förstås lite kämpigt ibland.🐑
Jag ska försöka bo själv, för första gången i mitt liv, är 51 år ung 🤗💕🌼, ska bli spännande att se om jag är den jag tror att jag är, hela vägen så att säga, hihihjii 😆❤️🧸💫Gott nytt år,kära Klara 😍😻♥️✨✨✨
Känner verkligen igen hur traumat gör sig påmind när man har en tuff period av sömnbrist eller sjukdom. Så är det för mig med. Skönt att höra att det inte bara är jag ❤️
Ett år hade brorsan och jag löftet att laga/baka något vi aldrig gjort förut en gång i månaden i ett år. Var jättekul! Gjorde dumplings, ravioli, lammstek, prinsesstårta, petit chou bl.a.
Gott nytt år!
Jag har som mål att fortsätta ta hand om min hälsa, både fysiskt och psykiskt. Små steg i taget för att det ska bli hållbara förändringar.
Hej Clara, har precis lyssnat på ditt Vinter i P1, väldigt bra, genomtänkt, välproducerat, målande och intressant! Tack! Har du läst något av Julia Cameron? Angående ditt roliga nyårslöfte. Tips! https://juliacameronlive.com/2015/02/24/the-magic-of-artist-dates/
Angående ditt jobbiga nyårslöfte, bra idé och du kommer nog frigöra mycket kraft som nu är bundet i traumat. Precis som flera nämnt här har jag också gått EMDR och rekommenderar det om du har någon terapeut i närheten. Det känns verkligen som att hjärnan byggs om! Och det gör den säkert. Lycka till med ditt nya år och tack för en bra blogg!
…. så kanske var nyårslöftet om läppstift egentligen ett löfte om att våga ta lite mer plats och synas lite mer? Kanske.
Jag gav mig själv löftet 2020 att jag fick köpa och prova hur många röda läppstift som helst under året. Jag tyckte att alla andra var så snygga i det, men att jag absolut inte kunde ha det själv. Jag började med svagt färgade, knappt synliga…. och idag har jag jag bara knalliga röda och orangea färger. Så det löftet fortsätter, om än dock i minskad mängd eftersom jag har hittat de färger jag gillar och passar i. Det blev en hel del felköp första året…….
Det har blivit mitt signum. En väldigt enkel och minimalistisk garderob piffas enkelt upp med ett läppstift. Kanske är löftet att fortsätta med att bära dessa, detta år jag fyller jämnt och stort?
Mer kultur har jag och min mamma haft som gemensamt löfte under flera år! Det har faktiskt resulterat i fler konserter, någon teaterföreställning samt att vi regelbundet går och ser filmer hos vår lokala lilla bioförening. Jättekul! I år tänkte jag försöka ordna lite mer kultur för barnen (3.5 år och 1 år), allt har varit inställt under pandemin men nu äntligen kommer det små föreställningar och dyl igen. Hurra!
Jag har så himla lätt för att bli upprörd, ledsen och arg över saker som inte verkar rationella att få så starka känslor över.
Mitt nyårslöfte är att ha sympati för mig själv och samtidigt både ge mig själv lov att känna känslorna – rationella eller ej – men också ge mig själv tid i situationerna för att processa dom, så jag själv kan identifiera varför jag blir så upprörd, så det inte går utöver min omgivning, tex genom att skälla på min sambo eller mig själv.
Jag har målen att vara frisk och att umgås mycket. Förra året hade jag som mål att lära känna nya människor och nya vänner.
Jag går på EMDR-behandling sedan i våras och är helt frälst av denna lite okända metod. Jag och psykologen låter hjärnan gå dit den vill och styr inte alls. Det är så spännande att se vad som kommer upp. (Jobbigt också såklart ibland, men så värt det.) De första månaderna var jag helt slut resten av dagen efter en session och behövde sova flera timmar än vanligt på natten efteråt. Det undermedvetna hade mycket att stå i och sortera. Det första halvåret gick jag en gång i veckan, numera varannan vecka. Jag fortsätter med EMDR tills hjärnan min är nöjd och har sorterat färdigt bland allt tråkigt bråte därinne.
Lycka till med din terapi vilket slag det än är som du valt! ❤️
Kära du! Kanske för privat och udda fråga från främmande, som är i Skåne och har en vän som hade behövt bearbeta ett barndomstrauma. Något tips? Har kollat runt, sett lite grann, oklart om något hjälpsamt. Varma hälsningar! (Givetvis helt okej att inte svara på detta)
Hej Gaby. Det är klart du får fråga. Det är inte så lätt att hitta någon som sysslar med EMDR, men det finns en lista på terapeuter på emdr.se . Jag går privat hos en pensionerad, erfaren och klok psykolog i Örkelljunga i norra Skåne. Hoppas din vän hittar en terapeut som hon/han trivs med. Kram!
Jeanette Niehof i Malmö är mycket duktig och jobbar med EMDR. Jag vet att hon har haft högt tryck och väntelista, men kanske är det värt att leta upp?
Inga nyårslöften, men vill leva mer! Känna mer. Se mer kultur, stjärnhimlar, närhet med mina älskade, strunta lite mer i städning och njuta av småsaker. Göra roliga saker. Spontant. Kanske byta jobb, eller förbättra mig i det jag redan gör. Se någon plats jag aldrig sett förut. Vara utomhus. Röra på mig. Äta myglet för att orka. Försöka ha fler bra dagar än dåliga!
Vilka fina nyårslöften du har. ♥️
För 2023 är mitt fokus att lägga mer tid på sociala kontakter, att göra saker tillsammans med vänner, släkt och även familj.
Jag skulle även kunna lägga till att jag vill ägna mer tid åt kultur, för att det får mig att må bra, och där inkluderar jag så väl live-föreställningar, men även att lyssna mer på musik och att komma igång och läsa lite mer.
Gott Nytt År till dig du härliga goda kraft❣️
Önskar oss alla just kraft, mod och glädje ✨
Genomgick traumabehandling 2014 och det var brutalt men så värt det. Livet och mitt mående har blivit så mycket bättre efter det. Heja dig!
Mitt nyårslöfte blir att ta tag i städningen enligt inspiration från dig, en låda, ett skåp i taget. Har gjort en låång lista, för att kunna få tillfredsställelsen att bocka av.
Mitt med. Ditt inlägg med en låda, ett skåp i taget inspirerande mig. Jag började redan i mellandagarna med en bokhylla där jag tog ett hyllplan varje kväll. Sådan befrielse att vara nöjd efter ett hyllplan och veta att jag kommer att känna likadant efter nästa. Jag blev dessutom inte trött efter den lilla insatsen. Nu är jag färdig med en bokhylla. Jag njuter varje gång jag går förbi och det ger sådan energi. Inga papper eller annat skräp som ligger ovanpå böckerna. Böckerna är också sorterade så att facklitteratur står på ett ställe, skönlitteratur på ett annat och alla barnböcker längst ner så att barnen kan nå böckerna själv. Nu kommer jag fortsätta i samma anda och jag vet att jag kommer att hinna med mycket mera på kortare tid än om jag hade haft projektet bokhylla vid ett tillfälle.
Heja dig Clara! Vad skönt att ändå börja med traumabearbetningen. Jag hoppas att du vid nästa årsskifte kan berätta om hur bra det gått för dig och hur skönt det var att ta itu med det.
Jag har haft dig i åtanke nu i december när jag tänkt mycket på mina mål för året. Jag ska tänka på mig själv mer, min hälsa och själ som behöver lite mer egentid. För mig känns träningen som det största steget att ta.
Lycka till med året!
Lyssnade precis på ditt vinterprat och tänkte på det i ljuset av ditt sommarprat. Väldigt bra båda två, men vad du kämpar dig fram genom livet och gör praktik av dina lärdomar! Tack för du delar med dig! Att jobba med ditt trauma kommer göra dig lättare..du kommer svischa framåt utan gammalt som drar dig tbx i tid och otid!
Jag skulle vilja ge ett nyårslöfte om att ta hand om mig själv och börja träna. Jag har haft två täta graviditeter, det är inte ens 21 månader mellan mina barn, och kroppen är i väldigt dåligt skick. När jag gick i skolan tränade jag väldigt mycket och sprang ett halvmaraton på två timmar. Sen började jag jobba med lång pendling och bröt min ena arm i en bilolycka. Den blev aldrig bra igen och knäna är också dåliga, jag KANSKE kan springa på dem om jag väger femton kilo mindre som innan jag bröt armen… Men hur tränar man när man har en arm som har typ halva förmågan, dåliga knän och ingen tid med en tvååring och en liten bebis hemma? Det kanske får bli nästa eller nästnästa års nyårslöfte istället…
Jeg kjøpte en brukt ergometersykkel, veldig enkel,fir typ 300 kr, jeg har to helt dårlige knær men det funker bra å sykle, måtte bare begynne litt forsiktig. Og det går fint å gjøre med små barn i huset. Du behøver ikke sykle 5-10 km om gangen, men litt nå og litt da, om det er lettere å få til, f eks når minste barnet sover på dagen ( hvis hen gjør det…☺️) Kjenner igjen meg, jeg hadde 18 mndr mellom mine to, det var ikke mye pauser da, men 10 min her og der gikk an å ”klemme inn”. Lykke til!!!!
Och jag tipsar om systrarna Kallurs träningsapp vibes. Har tre småbarn hemma, hade aldrig fått till träning någon annanstans än hemma. Hoppas du hittar ett sätt som funkar för dig!
Det som är bra med att börja träna när man är i dålig form är att all träning gör skillnad. Man behöver inte lyfta tungt eget springa långt, det räcker med lite för att det ska bli skillnad.
Mina barn är större nu men jag borde ha lämnat över ansvaret för dem till min sambo en time i vecka eller så och gått och tränat när de var riktigt små. När jag väl började göra det förra hösten var jag i usel form på många sätt. En timme i veckan är bara min (samma tid varje vecka, direkt efter middagen) och familjen klarar sig bra under den timmen.
Jag hoppas att du kan få tid till att träna under 2023.
Tipsar om Sandra Friberg, hon finns på Youtube och Instagram! Har många bra övningar som går att göra i vardagen, hemmavid. Då behöver inte träning bli ett projekt som man ska lämna hemmet för att göra. Hon har även korta, effektiva pass på 20 min som går att anpassa utefter sin förmåga. Hon är så bra på att peppa och ha glädje i träningen!
Kan bara hålla med. Tycker henne låginteniva är bra att ta till efter sjukdom eller om man bara vill träna lite.
Sandra Friberg är bra och glatt peppande utan krav.
Vad fint att du gett dig själv chansen till läkning. Och vilken spännande tid du har framför dig! Jag hoppas du får jobba med en riktigt bra terapeut.
Jag har sedan 2009 jobbat med årsord och lade igår FRAMÅTANDA till handlingarna. Hälsoåret 2023 (min mans förslag, jag hakade glatt på) fick inspirera det nya årets ord. Vid en första anblick ser det kanske tråkigt ut, men mitt hjärta bultar av spänning när jag ser framför mig vad detta ord kan leda till. Ordet är RUTIN.
Hajade till när jag läste PUTIN istället för RUTIN 😅
Hahaha! Nej, mer Putin i mitt liv känner jag nog inte behov av. Tror vi är några stycken som gärna hade sett mindre av hans namn i år.
Jag brukar inte ha något nyårslöfte. Men nyss uppdaterade jag en hemsida och fann ett bildspel som en vän till mig gjort för 10 år sedan. Det är egentligen gjort för att uppmuntra och peppa människor som har det jobbigt och därför söker hjälp på ”Tillbaka till Livet” i Eksjö. Det kanske kan uppmuntra någon som läser detta. Det har hjälp mig. https://ttlnet.se/ttl10/storbild0.html
Oooh, gosigt!
Ljuvligt! <3
Ja visst kan det vara bra med nyårslöften som kan bidra till att man utvecklas och mår bättre, stort lycka till! Hade dock velat få mer inblick i vad detta trauma kan handla om..
Oj menar inget illa nu men det där känns som otroligt gränslöst, att be en människa redogöra mer för sitt trauma för att stilla en läsares nyfikenhet? Du kanske inte menade det så, men vill uppmärksamma dig på att det kan tolkas så
Men ärligt talat – även om Clara delar med sig av sitt liv är det en blogg om just hennes liv – inte en skönlitterär bok som man kan recensera vilka sidor som borde diskuteras djupare. Om en person varit med om ett trauma och inte vill dela med sig av det är det inget andra kan ha synpunkter på. I dagens samhälle lider vi inte brist på folk som blottar allt – bara att läsa detta om du vill gotta dig åt andras elände.
Jag tycker att det är ganska fräckt att be om en sån sak av Clara. Varför ska hon dela med sig om sina trauman med oss? För det första hade hon nog gjort det redan om det var något hon ville göra. Kanske gör hon det när traumat är bearbetat. Det är ingenting vi läsare kan kräva av henne. Otroligt fräckt.
Men du. Ett trauma är ju just ett trauma; något privat som gör riktigt ont. Det vill man nog inte skriva mer om än vad Clara just gjorde. Att hon ens gjorde det tycker jag är öppenhjärtigt nog.
Har svårt att få till så konkreta löften som du. Men har ofta ett ledord för året. 2022 var ledorder Stark, både mentalt och fysiskt. Något jag lyckats bra med. Sätter gränser för mitt mentala välmående och styrketränar regelbundet.
För 2023 är ledordet Glädje. Vilket innefattar bland annat mer kultur, mer tid utomhus i naturen, umgås med släkt och vänner.
Vad härligt! Låter som ett bra ledord
Traumabehandling har förändrat mitt liv. Trodde precis som du att det skulle lösa sig om jag bara började må bättre i allmänhet, men så enkelt var det helt enkelt inte för mig. Två år och många EMDR-sessioner senare känner jag mig förändrad på djupet❤️
Jag med ❤ Efter ca 12 år av olika vårdkontakter. Hade en jättefin psykolog som proffsigt guidade mig genom det.
Vad glad jag blir att höra det – det känns hoppfullt! kram
Clara!
Jag önskar Dig all positiv energi till Din kommande traumabehandling 💜💙💜💙💜💙Tania