Så tacksam för tre veckor i sommarstugan. Känner mig helt utvilad och liksom len på insidan trots att vi pysslat med så många saker. Men jag inser att aktiv vila passar mig bäst. Ligga raklång på en strand och sola pallar jag bara med om jag är riktigt, riktigt trött. Annars tycker jag att det är mer återhämtande med rimlig aktivitet. Här är lite av det vi fick ur händerna under vistelsen i stugan.

Uffe har ju lärt sig själv att cykla. Det är vad som händer när man är nog uttråkad och skärmbefriad. Och ganska precis fyra timmar efter att han lärt sig cykla, vände han sig till mig och frågade med stark övertygelse.

-Är jag bäst i världen på att cykla?

Jag minns så väl den känslan. Och har man dessutom precis tappat två framtänder och lärt sig att vissla – då är självförtroendet i topp. Ingen kan eller vet lika mycket som en femåring. Den här stolta ryggen säger väl allt!

Vi har trimmat och röjt sly på gården och försökt rädda mormors vinbärsbuskar och rabarberland som tagits över av blåtry.

Av rädsla för att rabarbern trots allt inte skulle ta sig, frågade min syster i blomsteraffären efter någonstans att köpa en ny planta. Men hon som jobbade där beordrade istället ut sin man att gräva upp en rabarberplanta till oss. Från sin egen trädgård! Vad hon ville ha för besväret? Ingenting mer än att få tillbaka baljan som plantan levererades i. Folk är otroliga. Ju mindre ort desto bättre service.

Jag satte Bertil på att gräva…

Och plantera. Och sedan satte jag resten av familjen på att pinka så mycket de kan på våra rabarberplantor denna sommar. Så att de får en näringsskjuts.

Vi har badat varje dag och innan läggdags, och ett extra bad då jag hojtat till ungarna

-Förbjudet att springa upp till huset! Gå sakta för att behålla kylan i kroppen.

Viktigt när det är trettiofem grader under plåttaket när man försöker sova.

Vi har målat och målat och målat. Slammat vedboden och uthusen och bättringsmålat knutbrädorna i vitt.

Och börjat måla fönster och spröjs på storhuset. Vi hann med hälften ungefär, resten tar vi nästa sommar. Och ytterdörren målades i en vacker grön färg.

Vi har ätit massa gott vi köpt hos grannen.

Barnen fick cykla dit och hämta.

Och så gjorde vi bland annat den här goda fiskrätten, fast med vit fisk.

Och matig sallad till.

Min återkommande frukost. Jag älskar verkligen långfilens konsistens. Det finns ingen godare fil, särskilt inte ihop med nyplockade hjortron och knäckebröd. Då blir det ju en klassisk filbruttu. Har du aldrig ätit långfil och undrar hur det särskiljer sig, så låt namnet vägleda dig. Det är helt enkelt ett väldigt långt fil. Man får lyfta skeden ända upp i taket för att få av det!

På kvällarna har jag och min syster försökt sno åt oss lite systertid. Blir svårt när ungarna envisas med att somna halv elva.

Just den här kvällen satt vi uppe och spelade Rummy till halv två på natten och tjuv-åt godis och chips vi gömt för barnen. I morgonrockar och tjocksockar efter kvällsbadet.

Uffe har börjat samla på korkar och kapsyler. Och efter att han uttömt våra egna korkförråd cyklade han runt till grannarna och hörde sig för om de hade något att bidra med. Han fick en fin fångst och fyllde snart en femliterspåse. Men mycket vill ha mer. Så därefter ringde han runt till farmor, storkusin Felicia och faster Johanna i Malmö för att inventera deras lager.

Vad han ska ha korkarna till? Han ska bli miljonär! Tydligen kommer han samla ihop en miljon korkar och sälja dem för en krona styck nere på byn. Och sedan köpa en leksak för pengarna.

Det bästa som finns är för övrigt att ha en skrotlåda/alltinglåda att ställa fram till ett uttråkat barn. Jag lät Uffe sitta och rota i lådan med gamla nycklar, trasiga antenner, vajrar och fjärrkontroller medan jag stekte småplättar.

Han roade sig i en hel timme!

Till ännu mindre barn kan jag rekommendera att ha en låda i köket där man förvarar vispar, skedar, citronpressar, vitlökspressar, pastaslevar, mandelmusselformar och allehanda konstiga köksredskap i en enda röra. Och sedan när man behöver laga mat eller diska drar man bara ut den och så får de sitta där på golvet och plocka. Det har funkar på alla mina barn. Roligare än vanliga leksaker.

Ett annat knep jag har gäller småplättar. Fast det kommer från en bloggläsare som tipsade mig om att bara steka plättarna på ena sidan i plättjärnet och sedan vid vändning flytta över dem till en vanlig stekpanna och låta dem gå klart. Så smart. Det är ju annars plättjärnet som bromsar upp hastigheten.

Hjortronsylt…

och småplättar. Tog hälften så lång tid som det gör annars.

En morgon ville Folke och Uffe följa med och rasta Essa. Regnet hängde i luften och jag konstaterade att det precis lika gärna hade kunnat vara september. Det är så kargt här uppe att man i vissa vinklar faktiskt inte riktigt ser vilken årstid det är.

Men tack och lov var det bara juli just då.

Pojkarna och deras vänner har påbörjat ett ordentligt kojbygge på vår gård. Vid några träd vi inte alls är rädda om får de skruva, banka, bygga och göra sitt fort. De arbetade i ösregn och kom in blå om läpparna efteråt. Tydligen för kul för att kunna slita sig.

Sedan skrev Bertil på ett rollspelsäventyr de skulle köra senare samma kväll. Två nyfikna småbrorsor som alltid hänger över hans axel.

Vid det sista kvällsdoppet i sommarstugan var det tolv grader och regn från sidan. Men tänk att det är så här ljust vid midnatt.

När jag försökte slippa ifrån det ruskiga kvällsbadandet påminde pojkarna mig om vår bad-strike och att vi inte fick ge upp. Så vi traskade ner, kastade oss i och rusade upp igen. Och varje gång konstaterar jag att ett kallt bad gör under för humöret. Man ångrar det ALDRIG.

Traskade hem igen med vattnet drypande kring hår och ansikte, men sommarkänslan på topp.

Detta har vi fixat under tre veckor i stugan, och under glad arbetsgemenskap:

Målat om vedborden och uthusen.

Målat om dörr och fönster (nästan klart) på boningshuset.

Röjt sly och beskurit buskar och planterat rabarber

Plockat femton liter hjortron och fiskat och rökt hundra aborrar

Jakob bytte kran i tvättstugan, lagade badrumskranen och vattenutkastaren som krånglat. Han gjorde även ett helt enormt jobb med att räta upp den timrade gamla vedbon som satt sig och höll på att rasa ihop. Tror han räddade livet på den!

Vi har murat upp bänken vid grillen och lagat morfars gamla murade eldstad

Vi har monterat takbelysning i sovrummet där det saknats kopplingar och sladdar. Tur att Clemens är bra på el!

Anna har gjort en grundlig, genomgripande badrumsstädning ner på en sjuklig nivå som inte existerat på femton år.

Jag har storstädat vårt sovrum, möblerat om, rensat ut i bokhyllan, bytt ut tavlor och gjort fint. Och putsade i samma veva alla fönster på nedervåningen!

Jakob har servat och reparerat alla cyklar så att ungarna har något att cykla på! Sedan putsade han upp vår gamla moppe och såg till att den startade igen efter många år.

Min farsa gjorde en ny rökplats på gården, så att det ska bli lättare att fixa med fisken. Vi kärrade sand, plattade och gjorde fint.

Men det konstiga är att trots att vi har gjort så mycket, är min känslan ändå att vi ändå haft det riktigt vilsamt. Okej, kanske inte Jakob när han höll på med vedboden i flera dagar. Men annars så!