Den 27e september 1998 satt mormor vid det här skrivbordet och plitade ner några rader i sin lilla almanacka

Marken var vit av snö då vi gick upp på morgonen och det snöade fortfarande. Men under dagen försvann snön igen. Mariannes familj åkte hem till Umeå vid 15-tiden (tyst och tråkigt sen alla åkt iväg).

Det var min familj som åkte hem den gången. Idag är det den 27e september, tjugosex år senare och jag sitter vid samma utsikt och skriver. Det är inte snö, men väl frost på marken. Och vi ska också åka hem idag och det känns tråkigt.

-Hur ska man egentligen använda Hemmets Almanacka? Vad skriver man i den?

Jag kommer använda den som mormor. Som ett sätt att skriva ner lite varje dag om vad som händer. Om vädret, om jag tränat eller tagit in blommorna för nattfrosten. Vad jag planerar för veckorna som kommer och om roliga saker att se fram emot.

Mormor har travar av dessa almanackor och nu när hon är borta är det en riktig skatt. Även små, till synes oanseliga noteringar bildar i efterhand en rik och intressant väv. En inblick i min mormor och morfars vardagsliv.

Var uppe vid sextiden på morgonen. Putsat fönster både inne och ute och bytt gardiner i rummet. Det tog hela dagen. Soligt på eftermiddagen. Men ikväll blev det ganska kallt.

Just som mormor tänker jag att man (till exempel) kan använda den. Och samtidigt hänga med i årstidernas gång genom de recept, pyssel, bondepraktika och husmorsknep som finns på varje uppslag.

Längst bak i Hemmets Almanacka har jag lagt in en årssammanfattning man kan fylla i själv. Samma sammanfattning jag gjort varje år på bloggen sedan 2010. Ett fint sätt att göra bokslut över året.

Och tänk att kunna bläddra tillbaka år från år och betrakta den vackra väv som är ens vardagsliv!