Här kommer ett gäng bilder från dan före dopparedan och julafton. Spänn fast er för nu blir det megalångt bloggande.

Mitt på dagen före julafton knackade det på dörren och så rusade kusinerna in. Så glada miner efter alla lååååånga veckor sedan höstlovet.

Tonåringar behövde sitta i knät på moster och ta emot kramar.

Essa behövde ligga i knät på tjejerna och ta emot kramar. Ingen var missnöjd med arrangemanget.

Förutom Bertil som övade på att ge mig världens side eye varje gång jag försökte fota något.

Vi åt middag

Sedan såg vi näst sista avsnittet av julkalendern.

Och medan vi vuxna slog in paket och lagade julmat fixade tweenisarna knäcken. Sedan försökte jag valla alla i säng så att jag kunde få vara uppe ostört och duka och göra iordning. Älskar att tassa runt och göra det kvällen innan.

Jag var även uppe först av alla morgonen efter och gjorde eld i spisen och tog fram kakorna till kakfrukosten.

Viktig tradition som det inte tummas på.

Jag dukade med finporslinet och de skiraste kaffekopparna.

Små porslinstomtar, tomteparader av papp och flugsvampsljussakar som brinner ner i en grisblink.

Saffransbullar, clementiner…

…napoleonhattar, hasankakor, snöiga chokladkakor och skurna pepparkakor.

Barnen kom ner en efter en och öppnade sina nissepresenter under granen.

Pysseltidningar och en ny pyjamas till Ulf.

Så spännande med julaftons morgon och allt som ligger framför en.

Tända ljus i varje vrå och perfekt tajmat utslagna amaryllis.

Det lästes jultidningar

Och moster fick en God jul-kram

Så mysigt att äta frukost ihop och se alla förväntansfulla barnansikten. Att få fira julafton med sina kusiner och tillika bästa kompisar – det är något särskilt det.

Vi började prata om julens historia och jag tog fram Underbara Vinter och läste högt om lucianattens skrock och skrymt, om farorna med idogt sparkande och om gamla tiders lussetåg och de läskiga julbockarna. Hade inte en tanke på att min egen bok kunde användas så men det blev så roliga samtal. Särskilt lucianatten var ruskig att läsa om. Om skomakaren som var uppe och arbetade och såg ett gristryne sticka upp mellan golvplankorna och högg och högg och högg runt i golvet hela natten…

Långsamt ljusnade det ute och vi klädde på oss.

Barnen hade påbörjat en snögrotta kvällen innan och nu fortsatte de med grävandet.

Djupa hål och läskiga gångar. Ingenting för min klaustrofobi.

Exalterade ungar

Jag och Anna gick på en liten promenad längs byavägen.

Essa fick apportera

Och vi fick frost i håret, så kallt och bitigt var det ute.

Snart vände vi hemåt

Och gick in och satte igång att förbereda julmaten.

Vid ettiden skulle nämligen pappa och hans sambo komma ut och äta jullunch.

Jag bar min favoritklänning från Lump Studio.

Ärligt talat så himla stolt över julbordet där jag gjort allting själv. Vi brukar ju köra knytis men i år blev det inte så av olika anledningar. Och tänk att jag fixade att göra all den här goda maten? Känns som att ha klarat uppkörningen för Husmoders-körkortet!

Allt blev svingott. De flesta recepten är direkt hämtade ur min egen julbok. Pepparrotssillen, saffranssillen med Västerbottensost, rödbetssalladen, kålrotslådan, Västerbottenspajen, julköttbullarna….

Men Anna svängde i alla fall ihop en härlig sallad på brysselkål, apelsin, granatäpple och rostade hasselnötter.

Den vackra ullduken fann jag på en loppis i Göteborg när jag var där på höstlovet.

På matsalsbordet dukade jag med min samling tallrikar i asiatisk fasan, som jag ärvt av min faster. Och den syrenlila linneduken mamma sytt.

Silverbestick från farmor, remmare och diverse gamla mässingstakar och lummer.

Vi sjöng Hej tomtegubbar och sedan säkert sju jullåtar till vid matbordet.

Någon var lycklig och festade loss på julmust i obegränsade mängder.

Jag förstår inte de som säger att de är less på julmaten lagom till jul?! Julafton är ju första dagen jag äter den! Har aldrig ens provat att äta julbord ute på restaurang. Men jag skulle nog vilja göra det någon gång. Helst Gamla Riksarkivets julbord.

Alla hade svidat om till finkläder

Och försökte fördriva tiden med att spela piano eller läsa tidningar eller brottas med sina syskon tills blodvite nästan uppstod.

Som tur var blev det snart dags för Kalle Anka.

Både jag och syrran snarkade gott i soffan under tiden.

Gottebordet var uppdukat.

Det enda vi gjort själva i år var knäcken. Sedan fanns det brända och kanderade mandlar, marmeladgodisar, polkagrisar och maaaaaassor av gott godis som jag fått av Susanne!

Hon hade över efter diverse teveinspelningar och skickade med mig hem till pojkarna. Det gör hon alltid för hon är så omtänksam. Nu sparade jag undan en del och ställde fram det till jul. Mina systerdöttrar var lyriska.

Ett mål jag har är att om många, många år när jag är död och flickorna gamla kommer de prata om moster Claras jular med någonting stjärnögt i blicken. Precis som jag minns min mormors jular. Tyvärr kommer jag ju inte ha en aning om ifall de gör det. Men jag lever på hoppet! Eller inbillningen.

Det blev en redig godisfest

Sedan la vi fram paketen under granen.

Alltid en förfärande mängd.

Anna var chic i blått och barnen var exalterade. Skulle det komma någon tomte i år? Vi hade ju glömt att ställa ut gröten kvällen innan, så utfallet var osäkert.

Men jodå. Snart såg vi en tomte komma vandrande längs vägen och han stannade till och vinkade och bultade sedan på hemma hos oss.

Modiga barn öppnade

Och tog emot julklappssäcken.

Sedan var det paketutdelning

Och presentöppning. Majoriteten var begagnade saker. Folke fick till exempel ett par jättefina samiska skor av renpäls med tofsar. Fann dem på en loppis och han har burit dem för jämnan sedan han fick dem.

Bertil fick en fin loppad kostym som kommer sitta ännu bättre om något halvår. Bad honom posa för att återskapa denna episka bild från en jul för sex år sedan när han också fick en loppad kostym i julklapp. Men då var det mer tango-stil som gällde.

Efter presentudeltning, klädprovning och lek med julklappar åt vi desserten.

Jag hade gräddat rullrån enligt mormors gamla recept – även det finns i julboken.

Och serverade med hjortronsylt och lättvispad grädde. Godast tänkbara!

På kvällen åkte pappa hem och då svidade vi om till pyjamas och sköna kläder. Pojkarna hade fått en begagnad X-box som Jakob gjorde iordning åt dem.

Och tjejerna testade sin nya gellack med UV lampa. Själv låg jag halvdöd i en fåtölj och var glad, trött och nöjd med att julaftonen avlöpt så fint och att vi ännu ett år fick vara tillsammans.

När hela gänget gått till sängs la jag mig i soffan och tittade på granen och lyssnade på Pavarottis Ave Maria. Sedan tänkte jag tillbaka på julaftonen och bad en tacksamhetens bön till han som välsignat mig till övermåttan.