Igår upptäckte jag att vår enda nyckel till takboxen var försvunnen. Förmodligen tappad nere på idrottsplan i byn, när jag var där och åkte skidor tidigare i veckan. I takboxen ligger vår vinterutrustning inlåst och snart är det sportlov. Och jag som varit så rädd om vår takboxnyckel eftersom jag vetat att det är vår enda! Haft den förvarad i ett särskilt fack i bilen och varit noga med att lägga tillbaka den efter varje användning. Och nu är det ändå mitt ”fel” att den är borta. Blev så förtvivlad och trött av tanken på hur mycket extra jobb detta kommer kosta mig.
Imorse var vi ute i god tid. Jag hade packat gymväskan och gjort matsäck kvällen innan och fick upp barnen ur sängarna vid rätt klockslag. Men när vi skulle gå ut i bilen så var bilnyckeln plötsligt försvunnen. Låg inte kvar i fickan där jag var säker på att den legat. Det gav mig direkt ett enormt stresspåslag, eftersom den andra bilnyckeln redan är borttappad (alltså borttappad på det sättet att den ligger i någon av mina tusen olika handväskor och vinterjackor. Och det kommer ta en timme att leta rätt på den). Jag blev mer och mer uppstressad och vände upp och ner på först groventrén, sedan hallen, därefter min garderob och sovrummet. Jag hade ju bilnyckeln när jag letade takboxnyckeln kvällen innan?!
-HUR I HELA HELVETE ÄR DET ENS MÖJLIGT ATT DET BLIR SÅ HÄR?! IGEN!
Klockan tickade vidare och jag rusade runt allt mer rasande och panikslagen över att Uffe skulle komma sent till frukosten på förskolan och Bertil sent till skolan.
Det är så extremt triggande för mig att behöva leta saker under tidspress. För jag har varit rörig hela mitt liv och fler än tusen gånger behövt upprepa det här beteendet. Så det är liksom inte bara att jag är sen som är jobbigt. Det är att hela katalogen av skamkänslor rasar över mig, ända från barndomen. ”Jag är så oorganiserad. Jag är så tankspridd. Jag är så lat. Det är ingen ordning på mig. Jag är ett hopplöst fall. Alla andra klarar sånt här utom jag, jag kan inte planera, jag borde ha en förmyndade, varför är jag ens tillåten att bo i ett hus? Jag borde inte få driva företag, jag klarar uppenbarligen inte av av att ta hand om mina barn, jag är en hopplös förälder, en usel människa.”. Och trots att jag försöker som en dåre med mina smarta system, städar som Rut och håller på så blir det ändå så här mellan varven.
Efter en kvart av letande börjar jag i raseri hiva ur alla skor från hyllan. Och längst inne bakom kapporna, i en sko som glidit bak ligger bilnyckeln. Den måste ha trillat ur jackfickan när jag i ilska hängde in kappan där kvällen förut. Efter att ha letat takboxnyckel i en timme…
Det var ändå en tröst att upptäcka att bilnyckeln inte var mitt fel. Inte konstigt att jag inte hittade den när den trillat ner på ett sånt knäppt ställe. Det var ju inte som att jag medvetet varit slarvig med den. Däremot hjälpte ju inte den stökiga groventrén till i letandet. Hade jag haft bättre ordning hade jag kanske inte fått panik när den saknades? Även om den förmodligen tagit lika lång tid att hitta.
Vi kom iväg till stan och Bertil blev tio minuter försenad. Men sedan var jag tvungen att sitta och blunda i bilen en lång stund, innan jag förmådde att ta mig samman efter mitt meltdown.
Förra veckan uteblev veckostädningen eftersom alla var bortresta. Veckan innan var det en knapphändig städning, för då hade vi ju Bertils kalas att förbereda. Därför är vårt hem ganska äckligt just nu. Någon oidentifierbar doft från kylskåpet. Skafferiet i ett enda kaos. Och så groventrén då. Med skidpjäxor, skridskor, slalomutrustning hopmixad med returkartonger, hundmatspåsar och udda vantar.
Hela veckan har jag gått och längtat till lördagen. Då jag ska ta itu med detta. För det är i alla fall en skillnad jag åstadkommit i mitt liv. Jag har börjat uppskatta att städa och ta hand om mitt hem. Även om det inte går lätt eller ordningen kommer naturligt för mig.
Så imorgon ska jag ta en hel städdag. Lägga jättemånga timmar på att grundligt städa kyl, skafferi och sortera igenom och organisera groventrén. Jag ska tänka på det som vardagsmotion. Att jag kommer vara i rörelse i flera timmar och kan lyssna på ljudbok samtidigt. Och att jag faktiskt curlar mig själv och ger mig lite mer frid inför kommande vecka.
Om någon annan självhatande virrpanna vill parallellarbeta med mig imorgon så haka gärna på! Det kommer kännas skönt att veta att vi är ett gäng som försöker släppa skammen och istället göra något handfast för att förbättra situationen. Jag startar 9.30.
149 svar
Vad ger ni mig för denna? Var inne en sväng på Panduro och upptäckte sedan (ett halvt kvarter därifrån) att jag gick och bar på en (tack och lov tom) kundkorg. Tycker jag gjort mig förtjänt av medalj i Virrpanne-SM…
😅😅😅😍,
Hjälp vad jag skrattade när jag läste detta inlägget. Jag funderade på om du hade varit och kikat I mitt liv utan tillåtelse. Tack Underbara fina Clara för att du delar med dig av vardagen, den osminkade vardagen av letande, borttappade saker och känslor, osminkade känslor som väller upp och paniken som växer. Det där att inte lyckas med det som är tänkt, planerar m.m. och den enorma frustrationen över att leta efter den enda nyckeln och allt jobb för att inte hamna där. Så underbart att läsa om dig och alla dina o-perfekta följare som delar med dig av ett o-perfekt liv. Härligt att känna att jag är i gott sällskap och få skratta åt mig själv och alla tankar och känslor som bara väller fram. Tyvärr får hemmet fortsätta vara lite kaosartat ett tag till och jag drömmer om att få städa upp i skafferiet, frysen och kylen.
Ta hand om er alla operfekta människor, för ni är perfekta och tack för att ni delar med er av stort och smått ❤️, ni är underbara
Inga nycklar i hallen, det blir för rörigt med allt annat. Perfekt plats är i en fin vacker burk av något slag som du inte skulle drömma om att kasta (ifall du får städiver) utan någon du njuter av och där ligger nycklarna och du ska ställa den på en fin och vacker plats du aldrig ändrat, där!
Och väldigt bra att sätta någon liten figur på dem, olika för varje, ja inte alltför liten utan att du ser nyckeln i väskan direkt, känner om du kastat den rakt ned bara.
Och aldrig nycklar kvar i väskor, alla ska hitta dem i burken. Lycka till och lycka till med ett städteam med er alla involverade och sen något riktigt gott att äta.
Och stress förstör mycket men är ju också svår att undvika, morgnar t ex när alla ska iväg samtidigt och alla ska ha ätit något och bilen ska skottas ren. Nyckelburk är toppen! Gäller att alla gör lika, direkt i den vid hemkomst, inte sen. Och dubletter rekommenderas!
This too shall pass!
Du har inte frågat om oombedda tips, men du är ju så klok… du vet ju svaret!
Du sitter inne på lösningen själv – var sak på sin plats.
Om du inte är helt hundra säker på att du kommer att använda samma jacka eller väska varje dag, så skulle nyckeln kunna få landa på exakt en och samma krok i hallen VARJE gång nyckeln kommer in i hallen. Den kan få bo på kroken.
Livet blev så mycket enklare när man bestämde sig för att ha EN av varje istället för att köpa fler nappar (byt ut napp mot valfri pryl i hemmet) för att de ständigt kom bort, för att det drällde av nappar på olika möjliga och omöjliga ställen i hemmet, i bilen och i väskor.
Förstår ditt bryt och tror att vi alla behöver ett bryt varje kvartal ungefär.
Kram!
Känner igen mig massor! Därtill ett sisyfosarbete av att försöka hålla kläder rena med husets delade tvättmaskin där kläder luktar mer mystiskt efter tvätt än innan. Tips mottages tacksamt, har försökt förgäves med ättika och höga gradtal och är nu nära någon typ av bristningsgräns.
Det enda som hittills hjälpt någorlunda i eländet är att lyssna på gamla avsnitt av En underbar podd. Klart stämningshöjande, nu som då! ❤️
Jag brukar påminna mig själv om att förlåta mig själv när sånt händer. Det är så lätt att vara hård mot sig själv, men det är egentligen helt otroligt hur ofta allt ändå finns på sin plats och fungerar som det ska!
Har hittat så fina gamla broderade dukar på myrorna. Är så glad för det. Blir jättefint till påsk. Åker snart till halvsyster i Kalmar. Kom hit sa hon så får jag ta hand om dej. Underbart att få känna sig trygg och komma bort från hemorten som en gång var en fin idyll. Nu får jag åka till ett lugnt och tryggt ställe. ❤️
Å, jag önskar att jag hade kunnat vara med er alla och städa idag, men jag jobbar natt hela den här helgen så det får vara till en annan gång. Apropå glömska så var jag senast igår kväll tvungen att åka tillbaka hem från jobbet för att hämta min glömda mobiltelefon där jag har en app som mäter mitt blodsocker, går inte att vara utan…Det är så skönt att höra att många fler än jag är en virrpanna, just känslan av att ensam vara misslyckad för ”alla andra” har ju koll på sina grejer och sitt liv… verkligen jobbigt med all den här skammen som liksom lägger extra börda på tillvaron som är jobbig nog på grund av all röra, såväl mental som fysisk. Jag hoppas att ni alla har/hade en underbar och effektiv städdag idag!
Använder ni inte Chipolo längre? Minns att du skrev om den här och vi införskaffade några. Räddningen härom kvällen när jag inte hittade min jobbnyckel på sin vanliga plats utan lagts i jackfickan.
Jo! Jag har en sådan. Men den laddade ur och då tappade jag bort den 🙈
färgglad jättepryttel till nyckelring för takbox…
Om det här med att vara en ”självhatande virrpanna” orsakar stora problem i tillvaron bör man kanske överväga att söka hjälp. Jämför med dyslexi som ingen kände till tidigare. Numera stor skillnad med all hjälp som finns att få. Man är inte dum i huvudet heller som man antog förr. Är man i medelåldern eller äldre är det förstås ännu viktigare att kolla upp sin glömska och virrighet för det kan ju faktiskt röra sig om början till en sjukdom. I vissa yrken tränas man tidigt i ordning och struktur, i andra yrken inte alls. Vilken läggning man har inverkar på yrkesvalet. Kreativa, röriga personer hittar man rätt ofta i de s k fria yrkena som konstnärer, musiker, dansare, skådespelare osv. Sällan som revisorer, ekonomer, jurister eller astronauter.
Naturligtvis bidrar kreativitet till viss överrörlighet i huvudet. Vissa dippar har vi alla. Från den nivå vi befinner oss normalt. Behöver väl inte kollas om det inte skett nerförskurva. Vanlig snuva gör vem som helst tankspridd. Men jag säjer bara att mitt liv blev bättre sen jag började med diskret crossoverväska till allt viktigt. Samma modell samma fack alltid. Ibland byter jag färg efter årstid. Sen kan man larva omkring med skojiga väskor till allt mindre viktigt
Om det finns bara en nyckel (kvar)
gör jag genast kopia- en eller två. Gäller dörnycklar, cykelnyckel – allt. Har två olika nyckelgubbar som jag växlar mellan för att inte visa hur ofta jag måste detta. (självbedrägeri eller hur) har vidare funderat (och retat mig) på ordningsmänniskor som tycker de är så himla duktiga och gärna tjatar på oss normala människor. Har kommit fram till att dessa petimetrar är fantasilösa, trista och fyrkantiga. Aldrig ett gott skratt eller en glad överraskning.
Inga husdjur (för jobbigt ch hårar!) Skulle inte vilja byta en dag i deras trista liv.
Om du retar dig på ting som är små,
så är du väl inte större än så.
Du är bäst Clara! och var inte så hård mot dig själv!
Jag känner så väl ingen mig i det du skriver. Alltså att det är lätt att tänka om sig själv att man är dålig och inte duger som man är. Jag tänker ofta att jag måste prestera bättre och att det jag gör inte är gott nog. Varför? Jag skulle ju aldrig tänka så om en annan person. Därför säger jag nu både till dig och mig att du duger och är bra precis som du är. Sedan får vi jobba på att börja tro på det också. ✨️💖💞💖✨️.
Mitt liv har förenklats avsevärt sen jag fick två krokar i hallen – en till min bilnyckeln & en till min nyckelknippa. Hänger dem där DIREKT när jag kommer hem – till skillnad från innan då jag la dem i det rum jag gick först & sen när jag skulle iväg minns jag inte vad jag gjort när jag kom hem senast. Mobilen är lite lättare för att den oftast ligger på laddning. Till plånboken har jag en låda i hallen & det funkar oftast. Tror det är enda sättet att slippa panikletande – att det finns en fast plats som alla känner till & använder.
Känner verkligen igen mig i inlägget och i kommentarerna. Blir också så arg på mig själv så jag kan börja gråta. Skäms. Jag har glömt handväskan på konstiga ställen, vantar, mössor, paraplyer. Kan aldrig komma ihåg en kod. Kör vilse på min hemort, glömmer saker jag betalt för i affären.. och så vidare. Det är nog väldigt mänskligt det här. Vi kanske inte riktigt är gjorda för det moderna samhället.
Älskar det faktum att jag missat läsa detta men ändå hade bestämt mig för samma sak. Nu när jag tog en liten städpaus och läste detta blev jag så glad av att veta att det är ett gäng som håller på med just samma sak, så fint ☺️
Nämen såå skönt att läsa detta!!! Tack tack tack!!! Så mänskligt och igenkänningen är total!! Du är inte ensam!! Det skulle kunna varit jag!! Men OMG vad rörig man är och hur det kan bli!! Men heja oss! Lycka till idag!!
Å relaterar!!
Märks så väl när det är för mycket i livet, just drt senaste skulle jag lämna in bil på verkstan på kvällen efter kvällsjobb för dagen när bilen skulle på service var enda lediga dagen den veckan så hade inte lust att gå upp och lämna kl 7. Åker till verkstan, lämnar bilnyckeln I en låst brevlåda, och inser att… hemnyckeln ligger kvar i bilen 🙃 min kompis jag bor men hade såklart rest iväg just den dagen. Så kom inte in. Fick ringa en kompis som jag fick sova hos, och sen gå upp astidigt nästa morgon ändå för att hämta hemnyckeln..
Några dagar senare kommer jag till gymmet, har med skorna.. men en sko är en löparkso och en är en gymsko.. olika höga 🤷♀️
Åh det märks så väl när det är stressigt i övrigt!!
Ska börja städa nu med, sen har jag hyrt en stuga inatt för lite miljöombyte. Elda, läsa, brodera. Blir så mysigt. Bara jag och hunden!
Åh, jag vill också hyra en stuga ibland!
Lägg till slarvig + diabetiker med allt av utstyrsel man måste ha med sig..! Har fått tvinga in system för detta och aldrig resa någonstans utan att kolla att reserver är med. Vill inte att nära runt mig ska måsta stressa av det pga jag inte har koll…
Hög igenkänning. Jag har i och för sig ADD men jag tror att många av de hjälpmedel som finns för oss som inte har någon flygledare i tornet kan hjälpa även neurotypiska personer. Ifall röran eller glömskan är något man mår dåligt av, eller som gör att man kraschar ibland, kan man få hjälp av en arbetsterapeut via vården. Det kan alla som upplever svårigheter få, det krävs ingen diagnos. Sa de till mig i alla fall, vet dock inte om det funkar så i hela landet, och jag låg ju på gränsen till utmattning när jag sökte innan min utredning. Men det är så fint att få den hjälpen, för att hitta rutiner och hjälpmedel som funkar för just min hjärna.
Vilken underbar formulering, ”oss som inte har någon flygledare i tornet” ❤️
Det enda som fungerar för mig för att hålla koll på nycklar, bilnyckel, AirPods är att nästan maniskt lägga dem direkt i sin låda när jag kommer hem; och sedan ha ett speciellt fack i jobb väskan på vardagarna.
På helgerna har jag ingen bestämd väska aka fack och då hamnar jag lätt i letandet !! Hemskt. Måste verkligen ha en regel för mig själv för att det ska funka.
Kära alla som lider av självhat, först vill jag uttrycka mina djupaste sympatier – Det är verkligen fruktansvärt att hamna i en sådan loop av elände och förtvivlan.
Men förhoppningsvis låter jag inte som präktiga Lotta när jag säger att precis som ordet antyder så är det man själv som hatar och tyvärr är det bara man själv som kan få det att sluta. Jag hade under tonåren såpass mycket självhat att jag stod på tågspåret, men numera är jag sällan drabbad för jag insåg att det hatet och påståenden om mig själv inte var rättvisa. Jag skulle aldrig prata/tänka så om någon annan- så varför ska jag låta mig själv göra så mot mig själv? I ett sådamt moment är det lätt att enbart minnas alla misslyckade saker/tillfällen med sig själv men det är ju verkligen inte en rättvis bild. Så försök att hitta er försvarsadvokat och inte låta självhat (som aldrig leder till något konstruktivt) vinna utan ge det lite mothugg med andra saker som är sanna om dig själv!
(För övrigt gällande slarv, kan också vara trösterikt att tänka att man sällan eller aldrig gör det med flit eller avsikt att vara krånglig för sig själv eller andra). Puss på er!
Jag håller med om detta. Jag reagerade starkt på den inre monologen som Clara beskrev i sitt inlägg och hur alla som kommenterar här verkar känna igen sig. Jag hade trott att folk som kommenterade skulle reagera på det starka självhatet i texten och trösta. Är det SÅ HÄR många pratar med sig själva? Jag förstår självhatet och kan känna igen mig från vissa perioder av mitt liv. Men numera pratar jag inte sådär med mig själv. Man måste vara sin egen försvarsadvokat här i livet, prata snällt med sig själv. Livet är tillräckligt hårt ändå, med yttre omständigheter. Jag hoppas att du Clara läser det här och vet att du är en fantastisk person och inte förtjänar en sån elak inre röst.
Jaaa! NU KÖR VI!!! Här behöver verkligen röjas och du gav mig peppen jag behövde. Ut med grus, hundhår, sockerklet och gråbleka fönster – in med vintersol, ordning, fräsch doft och krispiga tulpaner. 🤩 LET’S GOOOO!!! 😄
Hög igenkänning! Jag skulle springa runt och leta efter mitt huvud om det inte satt fast. Nycklar, väskor, paraplyer, mobiler öht alla föremål som är lösa har jag ”slarvat bort”. Och i min jakt på nämnda har barnen lärt sig ”nya ord”. Men det är ju inte med flit! Det blir bara så, så väldigt enkelt dessutom. Lite bättre har jag blivit med åren och är gift med en ordningsam man som helt enkelt håller reda på mig. Försöker ha mindre saker att hålla reda på, och har blivit lite bättre på att städa (här kommer maken in i bilden igen…). Det är inte hela världen! Hoppas du vaknar idag och mår bättre!
En uppsättning nyckelkedjor i olika färger håller ordning på mina nycklar. Aldrig nycklar i fickorna utan om halsen. Utanför hemmet i handväskan eller ännu hellre i särskild liten nyckelväska som man lätt flyttar mellan olika handväskor, gymbagen, utflyktsränseln, picknickkorgen etc.
Hög igenkänning! Fint skrivet. Vi flyttar i helgen, så det kankse kan räknas som parallell-jobba? Känns som är det är cirka 1000 kartonger.
Hej alla ”självhatande virrpannor”! Bättre lägga energin på att försöka få till struktur, system och strategier i stället. Exempel: Nycklar kan finnas på tre ställen: I låset, i din hand eller i genomskinlig plastlåda i hallen. God idé att ha extra extranycklar. Men inte sprida ut dem! Checklistor på papper förvaras i resväskor. Bara att packa efter listan, inte behöva tänka igenom proceduren varje gång. Allt kommer med vare sig det handlar om storstadsweekend, sol- och badresa, camping, stugsemester, weekend på slott och herresäten etc. En lista för varje begivenhet och obs! listan ska vara uppdaterad. Hur löser människor som måste vara välorganiserade sin tillvaro? Inspireras av dem, hur gör de? Inget bara går av sig själv. Flygande personal har system alltifrån checklistor i cockpit till privata övernattningsväskan. Om man vet med sig att man hör till de mer ostrukturerade är det viktigt avsätta extra tid. På morgonen 15-30 min för att bara springa runt och leta Något som sprungit och gömt sig. Stress är värsta fienden när man letar. Behövs inte extratiden, hoppa då runt ändå för motionens skull 😉
Ni som har långt frizzigt hår avsätter ju tid till, tvätt, tork och styling, eller hur? Till skillnad mot den som har kort pixiefrisyr där hela proceduren kanske går på 3 minuter blankt.
Snälla mot er själva ska ni vara, alla virrpannor därute. Vem annars ska vara det för troligen orsakar ni en hel del irritation i omgivningen för att inte säga svartlilaröd råilska ibland. Kan bli jobbigt med självhatande virrpannor likväl som påfrestande perfektionister. Börja idag med att behandla er snällt, något litet är bättre än inget. Kram och klapp på kinden får ni av mig! 🤗
Jag blir så fruktansvärt provocerad av din kommentar. Kanske mest av allt av den här meningen: ”Bättre lägga energin på att försöka få till struktur, system och strategier i stället.”
Bara för att man har svårt att hålla reda på grejer betyder det inte att man är dum i huvudet. Jag tror att en överväldigande majoritet av oss som ibland har det rörigt i skallen och glömmer och tappar bort saker vet att det är struktur, system och strategier man behöver ha. Vårt problem är ju att när livet blir stressigt eller när man råkar tänka på något annat så följer man inte sin strategi eller får det svårt att vara konsekvent.
Det är precis sådana här kommentarer som din som gör att skamkänslorna kommer fram. Istället sluter man sig och vill inte prata om sina svårigheter. Och vad händer då? Jo, det blir bara ännu jobbigare och man låser sig ännu mer.
Pratar du så här med andra i din omgivning om svårigheter de har som du uppenbarligen inte har? Jag tror att du behöver tänka över hur du bemöter andra i så fall.
Hej Elisabet! Din strategi för att hantera ditt problem är inte bra. Vad händer då? Du svarar själv på det, v g läs dina egna ord! Har du provat göra motsatsen? Som att tala och berätta om problemet? Be om hjälp från omgivningen. Kanske får du tips, råd och stöd som du själv inte tänkt på. Börja med att ändra på något litet ungefär som när man lägger om kosten eller justerar andra vanor. Acceptera dig själv som den du är för det är ju du som ska leva med dig. Träna flitigt på att mota bort självhat och skamkänslor när de försöker sticka upp! Eller så fortsätter du att köra huvudet i garageporten om och om igen. Valet är ditt, men om en strategi inte fungerar är det klokt att ändra på den. Lycka till med träningen! Det kommer gå bättre och bättre, ska du se.
Observer, du menar säkert väl, men du har en nedlåtande ton i dina kommentarer som gör att jag förstår att Elisabet blev provocerad. Jag tror inte att Elisabet skrev kommentaren för att få ännu fler ”goda råd”, utan för att försöka förklara hur ditt tilltal upplevs utifrån.
Ps. Vi slänger ex hela mjölkkartonger i papperspåse som står nära kylskåpet. Det funkar super för oss, kanske inte det bästa sättet. Men det fungerar för oss och vi får det slängt och sorterat som det i slutändan ska göras. D.s
Jag känner igen mig i att få allt att fungera och inte slarva bort etc etc. Men för något år sedan så läste jag om ADHD och andra npf vilket jag har. Så var det en som sa att vi försöker organisera på ett sätt som anses det normala sättet och det fungerar inte för många. Jag påstår inte att du har det då jag inte vet, utan beskriver varför jag hittade en lösning. Tex min tonårskille är har svårt med att lägga smutsiga kläder i tvättkorgen, vi löste med att han har en i sitt rum utan lock, vi har lagt en skål i v-rummet för där lägger några familjemedlemmar sina nycklar istället för att de ska lägga dem på ett ställe som ”man borde” så ställde vi skålen där de lades. Vi organiserar oss på det sättet vi hittar de ställen som är oorganiserade men ändå hittat ett rätt ställe, som vi alla kan underhålla. Vi använder ju ändå just den platsen till de sakerna även om det ”anses fel” ställe för de flesta andra. Det har gjort så stor skillnad och mindre bråk om saker och ting och lettiden har minskat drastiskt. Jag har alltid haft det svårt med dammsugning, kunde ta många veckor innan. Insåg i samband med nya sättet att lösa porblemen är att jag avskyr att dammsuga men tycker om att sopa. Så jag sopar några ggr i veckan nu istället och känner mig glad under tiden jag sopar. Så hitta ett sätt att organisera, städa eller få ordning. Ditt sätt kanske är lite lådor här och där som samlar upp alla leksaker och den dagen lusten faller in så tar du o sorterar lådorna i barnens rum och då har barnen ett ”nytt” rum o leker där en stund tills alla leksaker är i lådorna runt omkring igen. Eller tvättkorgen i v rummet för där lägger alla sina kläder ändå. Skit i vad andra tycker är rätt sätt att göra saker på, hitta ditt sätt, din familj sätt och livet blir så mkt enklare. Sen städa är inte viktig att alltid göra, det är okej att man ser att det är några som bor här. Dammet försvinner inte, den väntar till sin tur, jag vill inte bli ihågkommen av mina barn att det de minns av mig är att jag alltid städade. Ibland är det dammkaniner och det är okej, ibland är det fint i veckor, skönt. Men livet går före en städning eller två.
Jag är ganska disträ och kör på liknande tankesätt ibland. Ibland vet jag på förhand att jag kommer att glömma bort vart jag sätter föremål X. Då sätter jag inte föremålet där var det vore mest logiskt, utan jag funderar: om föremål X nu vore borttappat, var skulle jag då börja söka efter det, och placerar det sedan där. Har hjälpt mig ett par gånger.
Vilken intressant och nytänkande kommentar! Tack Adnil!
Tack snälla för att du delar! Om du visste vad det landade fint i mig och hur mycket jag känner igen mig. Så himla fint att se att man inte är ensam om att ständigt springa runt och leta efter saker och kliva över högar med kläder och grejer. Och ha ett kök som svämmar över. Jag känner mig så dålig av det och undrar varför jag är den enda vuxna som är så här. Så skönt att se att du, som verkar så ”perfekt” (på ett väldigt bra sätt) fungerar likadant. Kram på dig! Jag ska också städa imorgon. Men tror det blir lite senare än hos dig för jag ska ta sovmorgon först.
En fråga: kanan sätta airtag på ett nyckelkort?
Tänk på att man inte alltid får göra hål i kortet (gäller i alla fall där jag jobbar), men en korthållare med möjlighet att sätta fast airbagen kanske funkar?
Du måste kunna fästa den på något sätt. Själv tog jag hål i kortet på ett lämpligt ställe. Tror jag använde en vanlig hålslagare. Då har du något att sätta nyckelringen i.
Låsen brukar vara kassa. Jag fick precis hem en takbox utan nycklar. Det var en Thule nånting nånting. Den gick att dyrka upp (med så kallad ”raking”). Ena sidan gjorde jag med ett gem som jag böjde till, andra sidan med en bit plåt jag klippte till en bra form.
Kolla på youtube på ”rake lock” så hittar du tekniken. Med riktiga dyrkar går det möjligt fort. Med gem får man hålla på en stund.
Thule säljer extra nyckelsatser och låscylindrar så att du kan byta om det är en sån du har. Kan du få upp låset med dyrk kan du byta.
Känner igen mig så väl i situationen du beskriver- att hela livs katalogen av misslyckanden rullar in i stressen. Hur kommer man bort från det? Det är som vartenda minne där man misslyckats rusar fram som en tornado. Ibland har jag lyckats att sätta mig ned och försöka tänka strategiskt men ibland går inte det heller, stressen går inte att hindra. Det enda knepet jag har är att förbereda allt minutiöst om jag vet att jag ska iväg på något dagen efter, kollar så alla nycklar finns med, plånbok, festisar, strumpor, vattenflaskor eller vad det nu är som ska med. Dock sker detta ibland på bekostnad av kvällen innan då man måste lägga tiden där, men det är den enda strategin jag kan komma på. Plus checklistor skrivna på papper. I mobilen glöms de bort av någon anledning. Tur du hittade nyckeln till sist!
Ursäkta, älskade vän…- Men jag skrattade gott åt ditt träffsäkra inslag, hur det verkligen kan vara ibland…!! Vi känner alla igen oss, tack för att du bjussar!! ( och gud, vad jobbigt det är när det händer!!) Lycka till imorgon!
Jag är inne i en dålig period med mycket självhat (lite starkt ord kanske, men närapå). Jag tycker att jag har orimligt lite ork och att jag är lat och det är mycket skam i det. Har för tillfället fullt upp med husrenovering, studier vid sidan av heltidsjobb och två barn men jag vet att jag skulle kunna få det att funka om jag inte var så trött/lat. Nu prokastinerar jag studierna vilket leder till ökad avsky för mig själv. Varför fastnar jag i mobilen t.ex., jag borde kunna återhämta mig med mer givande saker?
Kära Camilla, du har ju jättemycket att göra! Ingen människa klarar av att ha så mycket på gång samtidigt. Lat är ett förfärligt ord, det användes i min släkt, men nu har jag inte hört det på länge, eftersom jag är 70 år. I min släkt var det enda som gällde att jobbamed händerna, annars var man lat. Jag var en bokmal även som liten fast vi hade inga böcker att läsa i. Senare i livet blev jag akademiker och kort därefter svårt utbränd, därför blir jag lite rädd pga att du har så mycket att göra.
Herregud, människa! Sagt på allra vänligaste sätt. Du renoverar ett hus, har ett heltidsjobb, studerar vid sidan av jobbet, har två barn och använder ord som trött och lat om dig själv. Är du trött och känner att du har lite ork så är det väl inte konstigt med ett så fulltecknat schema! Kanske ska du prova att vara lite snäll mot dig själv istället? Kanske behöver du vila lite mer? Du verkar klara en väldig massa!
Vi tappade också bort nyckeln till vår takbox full med grejer. En skruvmejsel hade inte fungerat, för bra lås. Fick bli en rörtång att knipsa av/upp låset och sedan köpte vi ett nytt. Ingen större panik.
Heja dig! Jag är någorlunda ordningsam och organiserad, letar sällan efter viktiga saker, men har en mamma och syster som är otroligt ordningsamma 😅jag känner mig därför ofta som familjens virrpanna i jämförelse. Jag brukar sätta stora nyckelringar på små saker och försöka ha minst en extra av viktiga nycklar. Har också en airtag i en viktig väska. Nycklarna ligger alltid i höger jackficka och mobil och plånbok i vänster ficka. Tjänstekort och kalender i jobbryggsäcken, som jag inte använder på helgen 😊känner mig mer ledig då.
Virrar i princip aldrig till det med nycklar och dylikt, men självhatet är starkt ändå. Ful, värdelös, konstig osv osv. Förstår inte hur min 10-poängare till man står ut. Han är social och omtyckt av alla. En bra människa.
Ja, ja, vi kämpar alla med olika saker. Jag har inte stökigt hemma men badrummet ska få sin veckostädning, så jag hakar på 09:30. Det känns bra att göra något ihop med er andra ☺️
Jilli, du är inte ful och värdelös. Din man står inte bara ut, han har helt enkelt valt dig för att du är Jilli och inte Sonja, Berit eller Anna.
Skickar en kram till dig, du okända människa. Jilli, jag är säker på att du är super!
Tror inte allsdu är ful, värdelös och konstig. Du är säkert söt, grym och dig själv! Heja dig!
Långa nyckelband i starka färger är mitt sätt att hålla koll på nycklarna. Annars hade de varit svåra att hitta även när de är på rätt ställe i handväskan.
Mitt största problem är mobilen – den förlägger jag ständigt. Tack och lov att jag har en mobil från jobbet. Det är sällan jag förlägger både jobbmobilen och den privata mobilen samtidigt så jag kan alltid ringa den som är borta Obs att jag aldrig aldrig stänger av ljudet på mina mobiler (om jag inte är på bio eller nåt sånt).
Igenkänningsfaktorn är HÖG. Missar aldrig ett endaste tillfälle att anmärka när min vanligen ordningsamme man varit slarvig….. Kul person jag är att leva med!
(Maken slarvade bort ena bilnyckeln. Vi vände upp och ner på huset. Efter några månader beställde han skamset en ny nyckel som gick på ett antal tusen kronor. Dagen efter hittade han den numera inaktiva nyckeln längst ner i sin kalsonglåda 😬👍).
Fy fasen för stressletande! Man kan i princip ha det man letar efter fastspikat i pannan utan att hitta det vid såna tillfällen. Stor kram till dig Clara och sluta hata på dig själv. Detta händer alla ❤️ Hoppas nyckeln till takboxen kommer tillbaka eller att ni hittar nåt annat sätt att ta er in i den.
Så fint att läsa alla värmande kommentarer här. Så mycket fina människor det finns ändå 🌟
Gör en 5 minuters städning varje dag.
Känner så igen mig. Försöker och försöker hitta bra rutiner för att få ordning men ändå så hamnar jag i kaos igen och igen och…igen. Nu efter dessutom översvämning p g a stopp i avloppet har jag gjort en lista för storstädning i morgon lördag. Jag är med dig Clara och alla ni andra och städar från kl 9.30 i morgon. Heja oss!
Stora färgstarka grejer i nyckelringar? Mitt liv blev mycket bättre sen jag skaffade en enda perfekt crossover till allt viktig. Byter jag så är det till likadan modell av samma märke, ibland ljus på sommaren. Hade aldrig klarat olika handväskor av olika modeller. Allt mindre viktigt hamnar i bag el ryggsäck o den kan man byta
Hej, bra initiativ, nu känns den stundande städningen imorgon efter frukost mycket roligare! Jag har en massa tvätt som väntar, sängkläder som ska bytas och huset ska preppas för gäster som kommer på lördagsmiddag. Städning är verkligen bästa vardagsmotionen! Ha en fin kväll! ☀️
Japp! Städning = träning. Gärna med musik 😊
Imorrn ska jag vara en halvtimmes promenad bort vid 11 o unnar mig sovis o långsam frulle men, då kör jag en kvart, t ex samla ihop återvinning 👌🏼 Go go go!
Ett liknande ”stress-minne” gällande bilnycklar som vi nu kan tänka tillbaka på med ett leende (kanske för att det är 20 år sedan) är följande:
En helt vanlig vintermorgon i småbarnsfamiljen och den då 12-åriga dottern och hennes 8-årige lillebror har precis traskat iväg till skolan vid halv 8-tiden. Mannen på väg till jobbet på cykel. Mamman (jag) letar som en tok efter bilnyckeln som ALLTID lades på hallhyllan ovanför barnens jackor o overaller. Extra nyckeln också borta! Panik!!! 😱 Jobbstarten närmar sig…
Ff ingen nyckel!!! Lyckas få tag på en snäll kollega som lovar hämta upp mig.
DÅ ringer 8-åringen från skolans personaltelefon! – ”Mamma, det hände nåt JÄTTEKONSTIGT när jag tog av mig overallen i skolan… 2 bilnycklar trillade ut från min overall!” 😂😂😂
Hur två bilnycklar som tydligen trillat ner från hyllan och ner i byxbenen på hans overall kunde ligga kvar i byxbenen efter skolpromenaden (nån kilometer) är fortfarande en gåta! Måste varit bra kvalitet på resåren i den barnoverallen! 😂😅
Underbart! <3
Åh vilken hemsk morgon. Hoppas att du får en jättefin helg och en effektiv städdag imorgon. Kram ❤️❤️
Vad är en airtag ?
En nyckelbricka som går att gps-spåra. Dvs man går in i en app i telefonen och kan spåra brickan och be den ge i från sig ljud så att man hittar den.
Jag hör till ordningsgänget. Tappar knappt bort saker och letar inte efter nycklar mm. MEN mina barn gör.. Och vad det är nyttigt att inse att deras nivå av snurr är rätt mänsklig. Den ”omänskliga ” är jag.
Är en lugnare människa sedan jag accepterat barnens (minimala) oordning. Behöver bli lagom jag också.. Och har sakta lärt mig att man kan tappa bort saker (fast det händer inte mig) och man måste inte komma minst 15 min före alla tider som ska passas… andas!
Bor i hyreslägenhet och har tvättstugenycklar + nycklar till vindsförråd i nycklband. Vid aktuellt läge hänger de om halsen även om det kan kännas obekvämt under pågående aktivitet. Aldrig, aldrig
någonsin lägga ifrån sig. Sedan direkt tillbaka på kroken.
Hänglås alltid med kod på träning resp. arbetsplats (vård) sedan 35 år.
Jag ska baka en sju helsikes massa bullar imorgon och måla två köksstolar så jag tänker städa på söndag! Nu när dagarna är lite ljusare ser man eländet i hörnen. Men jag får mer energi av ljuset och faktiskt lust att kavla upp ärmarna och ta tag i förfallet.
Känner så igen mig! Jag har aldrig lyckats ha ordning och lyckas med ”var sak på sin plats” Jag har lagt otaliga timmar på letande och slösar ofta massor av energi på att hålla koll på lösenord och dyl. Min man är däremot min raka motsats och numera min ”backup”, vi har lösenordshanterare, air tags, extra nycklar, vi delar kalender och hjälps åt att påminna. Imorse hade jag min meltdown, men när jag kom hem efter jobbet hade han redan städat huset ♥️
Känner verkligen igen mig. Oftast har jag p.g.a. tur/rutiner koll på var nycklar, plånbok och så vidare är… men senast igår fick jag hjärtsnörp när jag inte hittade min bilnyckel. På hemnycklarna har jag en airtag och nu är fler airtags beställda. Världens bästa grej!
Min svärmor som alltid har varit ganska vimsig – – men som nu också har fått en alzheimerdiagnos – har airtags på det mesta. Dock inte på mössa och halsduk, vilket var det som glömdes kvar hos oss vid senaste besöket. XD
Ett oombett tips om du inte råkar få tillbaka nyckeln till takboxen eller inte vill bryta upp låset är att det kan gå att köpa en ny nyckel. Nu vet jag inte vilket märke det är på takboxen men när jag jobbade på Mekonomen sålde vi Thule och då stod det ett nummer på låskolven som man kunde beställa ny nyckel till. Kanske kan vara skönt med en nyckel till även om du får tillbaka den andra 🙂
Sån igenkänning! Och saker har en tendens att försvinna precis när jag har som mest bråttom (dvs varje morgon….). Har precis haft min bil på en kompis verkstad för att borra upp och byta låskolven till dragkroken, eftersom bilen inte går igenom besiktningen om man inte kan fälla ner den nedfällbara dragkroken, tydligen. Och tydligen ska man fälla ner den ibland för att inte låskolven ska rosta ihop. Sura arbetstimmar för nyckelslarv. Min käre vän gjorde som nån annan i kommentarsfältet: satte fast en nyckel till dragkroken på varje bilnyckel, plus en med ett stort gosedjur på en nyckelknippa, med förhoppningen om att det ska bli svårare att tappa bort till nästa besiktning 😊
Lite tårögd av igenkänning. Min ordningsamma man gav en fin kommentar en gång när jag bedyrade förbättring på ordningsfronten från mitt håll; ”äh, ändra dig inte för mycket..då går något annat förlorat.” Man har sina system och ofta funkar det men när det inte gör det är det lite trösterikt att tänka på den kommentaren.
Jag tänkte just skriva det: tänk på hur tråkiga vi som håller ordning är 😂 jag har koll på mina grejor (bortsett från småbarnsperioden nu när saker ju är borta jämt – oftast inte pga mig hehe – och jag blir TOKIG på det) men jag är också ganska fyrkantig i övrigt. Ni virrpannor har det roligare övrig tid tror jag.
Ida, vilken underbar kommentar. Alla sorter behövs. Du verkar förövrigt INTE fyrkantig.
Åh vad fint! Jag blir tårögd, håll den mannen nära ditt hjärta!
Det är ju precis så det är, vi är olika, funkar olika, och det är som det ska. Jag fruktar för att alla skulle vara som jag. Min man och jag är båda ordningsamma på olika områden och slarviga på olika områden. Toppen tycker vi. Klappa er själva på axeln och fortsätt göra så gott ni kan. Det räcker.
Kram till alla som kämpar- med slarvighet eller med perfektionism, båda jobbiga att leva med<3
❤️
Jobbigt! Mindre prylar, plocka/städa varje dag och att var sak har sin plats gör skillnad.
Vi har filat ner vår takboxnyckel så att den går att ta ur låset. Således har vi nyckeln liggandes i bilen, med takboxen olåst för det mesta.
Så här tänker jag kring det. Alla trick för att underlätta är tillåtna. Det är klurigt nog att få med alla barn, få på alla inklusive sig själv utrustning, så att också leta nyckel…. det hoppar vi. Och alla har nog med sina skidor, och dessutom troligen nyare än våra, överfullt i sina boxar och bilar och är totalt ointresserade av just vår utrustning. På så vis så vis har vi sluppit att leka gömmanyckelleken som slutar med ett det som göms i snö kommer fram i tö, om ens då.
Nu är jag i och för sig en rätt ordningsam person. Men har varit rätt nojig att barnen ska tappa bort viktiga sker som hemnyckel då jag är rädd för inbrott osv.
Men några saker som underlättat enormt är det mer nyckelfria livet. Vi har kodlås på dörren. Fantastiskt! Aldrig fundera på dörrnyckel hem vid träning, på fest, när barnen är ute osv. Ser i en app om det är låst osv.
Sen är bilnycklarna ju beröringsfria så de behöver jag aldrig ta upp ur väskan. Så jag har en handväska som jag har konstant, och där ligger alltid bilnycklarna och plånboken. Eftersom man betalar med mobilen numera så tar man ju nästan aldrig upp plånboken heller. Men måste vara med för körkort/leg
Bra att du blir snällare mot dig själv 😊 Jag är otroligt tacksam för tipset om dina kvartar, har hjälpt mig massor i min vardag. Så härligt att man kan hjälpas åt i vardagsbôset 😊 Jag hänger på imorgon och kör fram till kl 13, sen tänker jag ta ledigt resten av dagen 😊 Du gör en sån positiv skillnad i min vardag med dina tips ✨Tack för det✨
Ja! Underbart med gemensam städning 😊 Jag orkar sällan så stora projekt på en enda dag, men är nu ledig några dagar på raken och kan dela upp det lite. Idag tar jag itu med helv-tesröran på köksbänken. Imorgon hakar jag på vid 9.30 igen. Heja oss allihop som kämpar på med våra röror!
Jag läser det här och längtar till sommaren då man slipper ha så djävulskt mycket bylsiga kläder och skor i hallen. Blir galen på att det aldrig går att ha ordning hemma just där. Men om några månader blir det luftigt och härligt igen när allt vad dun och ylle heter ligger undangömt för säsongen!
Takk for at du deler så generøst om livet, Clara❤️ Jeg er med imorgen kl 9.30👍🧹💪😀
Jepp, prexis och amen. Å då har vi bara två barn å en bil å hålla reda på. Får en meltdown varannan vecka ungefär pga kaos. Men man kämpar på. Klapp på axeln till alla som gnetar och en särskild klapp till dem som också är toleranta medmänniskor mitt i allt slit.
Har också ägnat mycket tid åt att leta efter nyckel till just takbox. Nästan så det blev skiljsmässa. Tillslut bestämde vi oss för att bryta upp låset med en skruvmejsel. Det visade sig att det fungerade ypperligt att LÅSA upp takboxen med nämnda skruvmejsel 🙈🤪😅
Haha kanske ska testa det då!
Haha återkom gärna om skruvmejsel funkar! På våran skulle det absolut funka med en matkniv också 😅 Det var en händig svärfar som kläckte idén om att bryta sig igenom låset då han menade att det är ett sämre lås på dom flesta takboxar, locket är tydligen bara tänkt att skydda mot regn och inte hålla grejerna på plats/hålla tjuvar ute. Verkar tyvärr vara sant då vår första takbox blåste upp mitt på E20 när vi inte gjort fast packningen ordentligt 🙊😱😱 Det var en annan gång vi nästan gjorde slut. . . !😅😅
Tips är att ha allt på en nyckelknippa (går ju inte om man delar nycklar såklart, t ex för bilen). Jag lägger alltid nycklarna i en jacka i hallen, högra bröstfickan. Har inte fejlat än iaf, på ca 10 år. Innan var det ett väldans letande efter nycklarna.
Hatar att leta, så intensivt att jag hellre köper nytt än letar. Vilket gjort att jag nu har en bra ordning på mitt skit. Bor dock själv, så enkelt för mig att säga.
Älskar för övrigt Rut-städningen, även om jag sällan behöver haka på. Men det skänker mig ro att läsa om.
ALLA tappar bort eller glömmer viktiga saker ibland, hur organiserad man än är. Glöm inte det!
Jag är med på städet imorgon vid 9.30. Brukar oftast städa, sortera tvätt, greja med växter o sånt på lördag morgon/fm. Så skönt att få vara ledig och greja i sitt hem. Sen åker man och handlar god lördagsmat, en flarra bubbel och en bukett tulpaner 💐 Sköna lördag!
Tack Clara att du delade! Precis så där är det – jag upplever mig också totalt värdelös då jag misslyckas med sådant jag ofta misslyckas med. Det hjälper att läsa att ngn annan får samma självhat, då är det lättare att förstå hur överdrivet ens självhat är. Det är okej att inte vara en perfekt människa utan ngn brist.
Styrkekramar!
Kör städröjet idag då ledig dag å full fart i helgen.
Vi röjde bra när sonen flyttade till universitetet men nu några år senare inser vi att han inte flyttar hem igen och ytterligare ett rejält röj görs.
Maken kom hem för lunch -skulle inte du vara ledig idag?? Hemmet ser ut som ett bomnedslag då jag självklart är överallt samtidigt.
Men men snart är det ordning överallt å helgen kan börja!
Vilken igenkänning! Jag är 50-plus och fortfarande tappar jag bort nycklar, kreditkort, vantar och god vet vad. Nästan aldrig är de borta på riktigt, de är här hemma, men borta när de behövs. Och jag får verkligen panik. Jag blir vidrig, rusar runt och gapar och gråter. Min man och 20-åriga dotter tröstar ”Du hittar det, det ordnar sig”, men det hjälper inte i stunden. Och sen kommer skammen. Hur kan jag bete mig så här? Hur kan min man leva med en sån här människa? Och mina stackars barn?
Så tröstande att höra att det finns fler som kämpar.
Jag satte på en stor, ca 30 cm, fluffboll på vindscykeln. Omöjlig att tappa bort. 🥳
Smart! Jag har förbjudit mig själv att stoppa bilnyckeln i ngn som helst sorts ficka eller lägga på någon alls yta, bärs i handen (eller som en klumpig ring med nyckelringen runt fingret) tills den når: bilen/nyckelkroken hemma/nyckelkroken som är fastsydd i jobbväskan. Funkar till 99% :p
Jag är tvärtom, får såna jobbiga tvångstankar att jag ska råka tappa bilnyckeln om jag inte lägger den i fickan direkt, haha. VARFÖR har de alltid en springbrunn där jag ställer mig och ska tanka bilen t.ex?
En sån tappade vi vår enda bilnyckel i en gång , fyra timmar hemifrån. Det tog en hel dag att få upp, ringa kommunen, ösa vatten och slutligen hoppa ner i och fiska upp med tårna.
Jag ska städa kl 9.30 i morgon men inte hemma hos mig själv, vi kör städtalka i morgon :O
Så befriande att läsa !!! Känner så väl igen mej. Älskar ordning och reda Men hur får man ordning på t ex nycklar mina är borta allt som oftast. Älskar dina storys ❤️❤️❤️
Hej!
Jag är på 🙂
Passar på att ”tillsammansskura” trägolvet. Som jag vet kräver lite jobb men värt det. Älskar att gå barfota på såpskurat golv. Sen får det bli en utrensning i kök, vardagsrummet där jag har svarta hålet under trappan. Det är svart under trappan men saker försvinner tyvärr inte i hålet…
Jag skulle ÄLSKA att få bilder på stöket och smutsen – för igenkänning och ett sorts parallellkännande? 🙂
Relateraterar vansinnigt mycket. Kom en timme för sent till en middagsbjudning en gång eftersom jag inte kunde hitta nyckelknippan när jag skulle gå. Obegripligt. Vände upp och ner på allt. Inga nycklar. Till sist fann jag dem i en stövel bredvid hallbordet. Jag hade ställt fram stövlarna för att snabbt kunna kliva i dem innan jag gick, och nycklarna måste alltså ha glidit ner från bordet i stövel.
Jag vet inte varför sånt här alltid drabbat mig, och inte de flesta andra i samma omfattning, men jag har resignerat och kan oftast skratta åt det i efterhand. Men i stunden är det är stressande och irriterande.
Hade planerat städdag till i morgon, men behöver också plugga, så jag får se vilken ordningen blir!
Vill bara säga hur otroligt hårt jag relaterar!! Så här har det varit hela livet. Tappade bort nycklar och plånbok precis hela tiden som liten och även om mina föräldrar var snälla och förstående så blev dom ju less. Minns särskilt när jag hade sparat ihop pengar till ett AIK-säsongskort och jag lyckades tappa bort det bara en vecka senare på en skolutflykt. Eller när jag som 13-åring tappade bort mit åkkort för hundrade gången och inte vågade berätta om hur klantig jag hade varit igen och jag istället plankade och sen fick böter i en kontroll.
I vuxen ålder har jag också:
-Glömt hela min resväska på en flygplats, vilket jag insåg när jag hade passerat säkerhetskontrollen (fick hämta den vid bombskyddet 🙃)
-Glömt alla ytterkläder (jacka + fleece) på tåget när jag skulle bestiga Kebnekaise. Fick hyra nytt på plats!
-Glömt min favoritytterjacka med hemnycklar i mitt i vintern ute på stan. Den återfanns aldrig.
Kul lista, fyller på. Jag har:
– glömt min plånbok på en toalett i Asien (den fanns kvar)
– glömt min nya fina kamera i en butik (också kvar)
– glömt teaterbiljetter på tåget (fanns kvar men tog en evig tid att hitta)
– glömt min handväska hemma när jag skulle resa utomlands (allt gick bra, min man fick betala allt 🤡)
– glömt min handväska på bussen (återfanns också, tacka gudarna för alla ärliga och trevliga människor därute!)
Haha åh! Så dråpligt och jobbigt på samma gång 🙈❤️
Åh, hög igenkänning! Vi bor litet och det blir snabbt rörigt om jag inte plockar ständigt känns det som.Har börjat med nyckelskåp i hallen och en låda i köket där nycklar, kort mm ligger. Nu har jag dåligt samvete för att det kommer att vara värsta röran ett tag i ena dotterns rum som ska renoveras. Men vi kan bara inte fixa allt genast. Jag försöker se röran som ett tecken på att en massa kreativitet men det underlättar livet att komma på lösningar för jag hatar den där panikkänslan du beskriver. Som du ser är du inte ensam!
Varför har du tusen olika handväskor?
Mår lite illa vid tanken på det.
Själv nöjer jag mig med 999 st. Sniff…
För att du ska få chansen att lämna en pissig kommentar här, till någon som redan slår på sig själv. Vassego! Hoppas ditt illamående håller i sig.
Ps googla hyperbol så kanske du lär dig något nytt
Trots jag är 50+ så har jag inte hört ordet hyperbol innan, tusen tack (obs inte ironiskt utan uppriktigt) för att du lärde mig ett nytt ord idag! Vad ordet innebär har jag ju haft med mig sedan barnsben, men inte att det hette något speciellt.
Nu håller jag tummarna för att någon har hittat din tappade nyckel vid idrottsplatsen, märkligare saker har hänt säger hon som fick tillbaka en nyckel som tappats i skogen.
Tack för din ärlighet när du berättar om det verkliga livet! Tyvärr kan jag inte haka på för jag jobbar imorgon men sen jag har börjat med mitt nyårslöfte att städa mera/oftare så hålls hushållet under kontroll (har ju inga småbarn mera, det är oftast jag som stökar och smutsar ner p.g.a mina intressen och behov som t.ex. husdjur och dessutom är jag en äkta slarvfia). Jag veckostädar fre,lör,sön eller mån. beroende på vilken av de dagarna jag är ledig, huvudsaken är att det städas ordentligt en gång/vecka. Däremellan får robotdammsugaren arbeta. Nu har jag också satt fasta dagar för sänglinnebyte och blomvattning och skriver duktigt upp i Hemmets köksalmanacka när det blivit gjort.
Ha så roligt imorgon, det är ju roligt att få ta hand om sitt hem, min man tycker ofta att jag borde vila mera på mina lediga dagar, frågar om vi inte inte ska köpa städhjälp (han är kroniskt sjuk och kan inte hjälpa till med städningen) nej hemska saker, det är ju vila jag gör när jag får ta hand om vårt hem säger jag då.
Du är så duktig! Heja på med nyårslöftet
Tack och tack för inspirationen du ger 🙂
Oj, hög igenkänning! Tack för att du delar ❤️
Jag undrar, är det bara jag som har svårt att inte få ett kontrollbehov kring städningen?
Som när en nyckel är borta och självhatet kickar in ”varför slarvade jag med städning”, trots att det inte ens är slarv utan ett medvetet val för en skulle iväg. Det går över till en sanning, ”om jag hade städat hade det här inte hänt” och vips så förvandlas det till ett ”måste” ist för ett val. För att landa i: nästa gång när jag ska iväg och vill skjuta upp städningen för att det blir för mycket med allt fix, tvingar jag mig själv att ändå städa för ”annars blir det som förra gången”. Det där som var ett medvetet val för att ej bränna ut sig och ha mer balans, är plötsligt inte värt något längre.
Hur göra för att inte självhatet ska radera det där kloka valen när hjärnan tycker sig ha fått ”facit” på att aldrig mer skjuta upp städning? (Kan ju handla om annat än städning, men detta var ett tydligt exempel)
Stackars dig 🙁
Hög igenkänning. Detta eviga letande, i högar av grejer överallt. Att bara lägga ifrån sig viktiga saker på konstiga ställen utan att reflektera över det. Har tänkt så många gånger att jag borde bättra mig.
Att du ens har något så organiserat som veckostädning! Det är ändå stort. Saknas här!
Det är inget fel på dig. Det finns ingen människa som kan hålla ordning på så mycket saker. Rut lär inte ha haft tusen jackor och handväskor att rota igenom. Ju mer saker man har desto mer tid måste man lägga på att hålla ordning. Städar med dig imorgon!
Heja oss 💪
Airtags eller tiles! (Eller andra trackers). Och på varenda nyckelknippa, i plånboken osv.
Det finns saker som går att ändra i ens personlighet och det finns saker som inte går att omprogrammera. För mig är en av dem att jag är rörig med småpryttlar som nycklar. Ha en speciell plats för dem säger ni då, meeeen det haaaar vi såklart! Vi har all infrastruktur som finns för att man inte ska vara rörig men jag är det ändå. Då är trackerserna guld värda! Fast det gäller ju då att man inte tappar bort mobilen. Men det gör jag inte för jag har såklart en smartklocka som jag kan plinga mobilen med. Och den sitter ju fast på armen!
Så en till sjuttiosju gånger om dagen så får mina nära och kära höra mig göra serien, kolla nyckelstället, kolla jackfickan, känna efter alla fickor jag har på mig (koftjävlar med fickor ökar problemet avsevärt eftersom man helt plötsligt inte bara har byxfickor på sig), svära, plinga mobilen, hitta mobilen, plinga vad det nu är som fattas och följa signalen, och sen rusa ut.
Det är också så väldigt skönt att bara kunna scanna av om man har med sig nyckel/plånbok när man är ute. Istället för att få en fix idé om att den är borta och börja panikleta i stor väska, och i panik hittar man ju aldrig nåt! så kan man bara snabbt pinga och vänta med att hitta den tills den verkligen behövs sen.
Så sant. Man får jobba med istället för mot sig själv ❤️❤️❤️
Tack för igenkänning! Känns skönt att det finns fler virrpannor där ute i vårt avlånga land. ❤️ Jag tar hela helgen. Bara att ta saker, undan för undan i sin sakta mak.
Huvudet på spiken med att ALLA skuld och skam känslor slår över en som en tsunami.
Tack för delning av självhat hos virrpanna! Känns lite lättare i mig nu. Fick råpanik igår kväll på både min hjärna och hemmets status. Imorgon!! <3
Omg att jag känner igen mig. Min man har till och med infört ett system med sånt han måste dela med mig t.ex. bilnycklar. Han kollar flera gånger per dag att den hänger på sin plats eftersom den ofta glöms i en av jackor jag har haft på mig. Stress varje gång den inte hänger på sin krok. Sen har jag en annan hylla till mobil och plånbok när jag måste åka för det är alltid stress när vi ska iväg.
Ett helt projekt att få med familjen trots att 5 av 6 är över 11 år. Tre av oss är dessutom över 18 så få borde det ju rimligtvis vara enkelt men icke!! Mornarna är mardrömmar där jag oftast kommer 2 minuter efter mötet börjar med känslan av: men hur jävla svårt ska det vara att komma i tid till jobbet. ALLA andra kan ju. Vad är det för fel på mig 😨
Kämpa ❤️👏
Är hemskt att leta. Har också varit så. Min lägsta punkt var när vi åkte 3 timmar till vår stuga med bilen full av barn och familj och märkte när vi kom fram sent på kvällen att jag glömt nyckel och vi fick åka hem igen till stan mitt i natten. Har nu systemet att alla nycklar/ plånbok etc alltid bor i samma väska. Om man vill byta väska kan man ha en liten ”väska/påse” med allt i som man bara flyttar över. Det är ju lätt värt pengarna att göra kopior på nyckelknippan så man har en hemma utifall att också. Bestämda platser för allt är väl det som funkar hur torrt och trist och förmanande det än låter.
Vi har alltid nyckeln till torpet gömd i bilen och till familjens stuga finns ett gömt nyckelskåp med kodlås på plats. Sparar mkt ångest. 😉 Tips! 🫶🏻
En nyckellåda med kodlås på dold plats utanför stugan, med en nyckel i, kan också rädda en och annan virrpanna 🙂
En sådan har vi!! Super!
Heja dig! Jag städar med dig imorgon! Efter magsjuka hos tre barn och en vuxen (magsjuka nr 3 den här säsongen..) ligger tvätten i drivor i väntan på att vikas, barnens pyssel belamrar alla ytor och kylen är full med lådor med rester som alla varit för sjuka för att kunna äta upp.
Men nu ska skuras och plockas och städas och sen kan vi nöjt ta sportlov!
Heja! Hoppas ni får ett fint, friskt lov
Du har säkert fått hundra kommentarer om detta redan och alla ligger i kön för moderering men just nyckelproblemet är så lätt att köpa sig loss från med airtags eller tiles eller samsung-whatever! Det funkar ju inte för allt så klart, men jag har airtags på mina nycklar, på min plånbok, på nyckeln till gym-hänglåset, på extranycklarna. Om jag råkar gå hemifrån utan mina nycklar (har hänt 1 gång) så meddelar min telefon lydigt att JAG har lämnat hemmet, men mina nycklar har minsann inte gjort det! (har däremot stängt av den funktionen för extranycklarna, för det är sällan meningen att jag ska ha dem med mig)
Har fixat det nu! Tack för sparken i baken
Jag är på! Efter diverse sjukor, sedan sportlov på det och jag som igår fick sug att rensa halva huset så är det stökigt deluxe. Är redo 9.30. Ska preppa idag med att köra iväg ett lass med grejer till secondhanden i byn.
Heja!!!
Jag LÄNGTAR tills jag kan lägga en halv dag, eller en hel dag, på städning! Men mina barn är små och tar mycket tid, plus npf. Antalet barn gör det även väldigt svårt för en förälder att åka iväg med alla.
Vårt hem är alltid ett kaos.
Relaterar ♥️ Jag städar lite här och där men pga tvååring blir det sällan den ordning jag skulle önska, jobbar med acceptans
Jag har accepterat lite att någon med perfekt ordning blir jag aldrig. Men jag har börjat med att sakta men säkert skapa ordning. Att det inte ska behöva vara VM i tokstädning av allt en helg. Utan ett rum i taget. Det kommer ta tid och det kommer det få ta. Men jag vill göra annat också. Vårt platsbyggda skafferi som man kan gå in i. Det är det bästa som hänt för översikten av torrvaror.
Typ samma här❤️
Känner med dig!!
Panik-let-problemet löste sig för oss när vi köpte Airtags till alla viktiga nycklar, barnens och vuxnas. Det är såååå skönt! Då letar man en istället för 30 minuter.
Jag har gjort samma på mina nycklar! Och en i myntfacket på min plånbok. Mitt livs bästa life-hack ❤️
Har precis beställt fyra airtags 🤗 tack för tipset!
Känner igen mig! Min kompis köpt AirTags till mig. Sen tappade jag bort dem innan jag installerat dem 🙈
Haha, exakt samma hände mig! Känner igen mig på pricken i hela det här inlägget. Lägger så orimligt mycket tid på att leta efter saker och så har det alltid varit. Och så krånglet man orsakar sig själv och andra och skammen på det! Känner så igen mig i känslan av att vara hopplös! Och så många gånger man fått höra det genom barndomen.
😂
😂
Känner så igen mig. Och det där självhatet är så jobbigt att dras med. Som en tung kedja runt halsen. Desperationen att hantera livet perfekt för annars är man misslyckad. Jag vet ju att det inte stämmer och jag tänker inte så om andra. Alla andra är mänskliga men jag måste vara övermänsklig. Tack för igenkänning! ❤️❤️