Här kommer söndagkvällen till onsdagen i bilder. Får börja dela upp veckorna lite så ni slipper scrolla ihjäl er.

På söndagskvällen tog jag en promenad och påtande lite i vår guldfärgade trädgård.

Kvällssolen som uppstår i i köket i juni. Oemotståndlig.

Måndag morgon skulle jag in till frisören och klippa mig. Öppnade dörren till baksätet på bilen jag ägt i mindre än en månad. Så här ser den ut. Vet inte om jag ska skratta eller gråta? Men när man ständigt kör tre barn är det i alla fall som en mindre sopstation där bak. När jag får semester ska jag städa.

Att sitta hos frisören ger mig nästan samma skrivro som att åka tåg. Man kan inte ta telefonsamtal eller göra massa annat kringarbete som egentligen inte tar en framåt. Det som finns är datorn och texterna som ska skrivas. Bara att nöta på.

Efter frisören åt jag lunch på NK och fick ännu mer gjort. En riktigt produktiv dag.

Jag hämtade Bertil i Kassjö på hemvägen. De hade haft klassens dag med bastu och bad. Längs vägen tvärnitade jag för ett stånd med prisvärda tomater. Swishade och swishade vidare.

Sedan hämtade vi Uffe på föris och åkte direkt till badplatsen alla tre ungar och jag.

Jag tog årets första dopp. Den 9e juni. Tragiskt sent, men ja ja.

Ulle och barnen hängde också på badplatsen och svalkade sig efter varm dag!

Essa var väldigt anklagande när vi väl kom hem. Hon vill väl också bada?

Så skönt att ha den här verandan.

Här kan man ändå känna sig nästan som utomhus fast inne. När det är såntdär mittemellanväder.

Klädde mig för att matcha verandan. Typ.

Till middag gjorde jag en Caesarsallad.

Som man fick montera själv för att de kräsna typerna inte skulle dåna.

Blev himla gott!

Och barnen var på sitt härjigaste, vildaste och gladaste humör så efter att jag ätit upp körde jag ut dem från verandan och smällde igen dörren för att vila öronen. Helt otroligt vad de kan bröla och låta. Ibland orkar jag bara inte med ysterheten.
På tisdagen jobbade jag med att fota samarbeten och skriva ihop utkast. Tog inte en enda bild.

Men på onsdagen fanns det desto mer att föreviga. Bertil slutade ju skolan. Spännande med skolavslutning på ett nytt ställe. Vi stannade till på Hagabröd och köpte bullar.

Att ha till picknicken efteråt.

Amfiteatern var lövad och föräldrarna satt i publiken.

Moster Mia var med och kollade på avslutningen.

Jag hade min nya syrenlila klänning och stora örhängen som glittrade.

Kaffe och köpesbulle. Alldeles tillräckligt stor picknick att ordna för en lätt stressad och trött morsa.

Det är en sån fantastiskt fin skolmiljö på Waldorf.

På ovanvåningen här har de textilslöjd.

Fina färger precis överallt

En liten damm med en bro som man kan gå över.

Och fullt med blommande växter, buskar och träd.

Vi kikade in i bildsalen

Med sorteringshatten i taket.

Så vackra material och färger.

Även naturkunskapssalen är utformad som en amfiteater, där läraren står längst ner och visar och ritar på tavlan.

Det har varit ett fint första år på Waldorf. Så glad att Bertil började här. De har en väldigt annorlunda undervisningsmetod där läraren framförallt ritar och berättar framme vid tavlan och barnen lyssnar och tar sina egna anteckningar. Med fängslande lärare är det ett fantastisk sätt att lära sig på. Inga läxor har de heller och inga betyg förrän sista terminen i nian. Jag är ju en väldig motståndare till både läxor och betyg.
Sedan är det stort fokus på handens arbete, på slöjd och på allting konstnärligt och kreativt. Och så har de sina morgonperioder där varje period sträcker sig från 1-3 veckor. Under den tiden startar de varje morgon med 90 minuters fokus på ett och samma ämne. Matte, något speciellt område inom svenskan eller epok i historien. Ett fint sätt att få fördjupa sig under en sammanhängande period.

Vi kikade in i teatersalen också. Till hösten har klassen ett stort teaterprojekt som sträcker sig över många veckor. Det ser jag fram emot att komma och titta på.

Trevliga små bås i cafeterian och vilsamma lugna färger överallt.

Så skönt att första året på högstadiet blev en sådan succé. Efter att ha haft sina barn i en underbar byskola har man ju blivit ganska kräsen. Men det har levt upp till förväntningarna.
Och det var veckohalvan i bilder, det!











56 svar
Läxor är ett otyg!
Lyckligtvis give jag på en Västerbottenssskola där vi inte hade läxor.
Vi hade revision enbart.
Våra lärare menade att läxor inte skulle behövas. Det lärarna skulle lära ut lärde vi på lektionerna. Före proven hann lärarna gå igenom allt material en gång till.
Min skola elever hamnade på EU-s institutioner, UD, NATO, OECD, FN.
Klockren strategi som fungerade!
Ps Den näst sista meningen om problemet med t ex obehöriga lärare gäller såklart alla skolor – inte specifikt Waldorf. Vet inte varför min styckeindelning inte kommer med.
Jag gick waldorf och minns det med blandade känslor. Älskade estetiken och alla praktiska och estetiska ämnen. Både jag och alla mina klasskompisar kom in på gymnasiet och många har sedan fortsatt med studier på universitetet och arbetar med allt möjligt. Det som var negativt var att många lärare var obehöriga och att skolan blev lite väl ”intern” (många av lärarna hade sina egna barn som elever och alla visste allt om varandra på gott och ont) för att den var så liten. MEN det hade egentligen inget med Waldorf att göra, mer hur det kan bli på vissa mindre skolor.
Otroliga miljöer!
Undrar dock gällande betyg, hur är det möjligt att de inte får betyg tidigare än i åk 9? Det är väl lagstadgat att alla elever ska ges betyg från åk 6?
Otroligt intressant att läsa diskussionerna om skola och undervisning. Jag vet inte vad som är rätt väg, men jag vet att det är ett stort på problem på universiteten och högskolorna att unga människor saknar vana att läsa långa texter, studieteknik och tillräcklig kunskap. Många har klarat sig igenom gymnasiet med bristfälliga kunskaper, som upptäcks först när de kommer in på en högre utbildning, som de inte alls har förmåga eller resurser att klara av. Så får lärarna ägna tid åt att försöka anpassa undervisningen eller lägga tid på att lära ut basala saker som verkligen inte hör till akademisk nivå. Och kraven på studenterna sänks. Att ta en kandidat eller masterexamen är inte samma sak idag som för några årtionden sen, säger de som jobbat länge. Det löser man såklart inte med varken en hemläxa eller betyg. Men något i systemet har inte funkat bra, och gjort eleverna en otjänst.
Men är det inte mycket att läsningen minskat?
Instämmer, tyvärr. Jag undervisar på ett universitet i Finland och även här är studenternas förkunskaper alarmerande dåliga. Det gäller både faktakunskaper och läs- och skrivkompetens. I Sverige har ju Finland fortfarande rykte som ledande i fråga om sitt utbildningssystem, men tyvärr stämmer detta inte längre. Väldigt oroande utveckling.
Håller med dig i mycket av det du skriver H.
Jag är gymnasielärare sen över 20 år tillbaka och arbetar på en skola med mestadels högpresterande och ambitiösa elever. Jag har även undervisat på universitetet. Jag är absolut av den åsikten att lagom med läxor och prov gynnar eleverna ur både ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Jag tror man behöver lita på att de flesta behöriga lärare klarar av att konstruera meningsfulla läxor och prov som ger våra unga ren faktakunskap men även förmågan att tänka själva. Jag ser dagligen i mitt arbete att det fungerar bra. Varken hemläxor eller examinationer behöver vara avhängiga att man har högutbildade föräldrar hemma. Det är lärarens ansvar att se till. Skolan SKA vara till för varenda barn och ungdom! Ett pågående arbete som jag tror de allra flesta lärare jobbar för och med.
Min egen erfarenhet är att det är svårt för flera av dem som gått Waldorf att anpassa sig till/ hänga med i vanlig kommunal gymnasieundervisning och senare även till universitetsstudier. Det kan vara problematiskt. Waldorf är vad man än säger en mycket speciell skolform.
Jag är medveten om att det är ett problem med obehöriga lärare och lärare som ger eleverna för hög arbetsbelastning men hoppas och tror att det fungerar bra på de allra flesta skolor.
Med det sagt ska såklart alla välja det som passar bäst, ingen ska behöva gå till skolan med en orosklump i magen. Det är det viktigaste.
Sanna: Jag har reflekterat över belastningen i högstadiet. Jag tycker den är alldeles för hög. På dotterns högstadium är det inte ovanligt med tre prov per vecka. Dottern är ambitiös och har relativt lätt för sig men det sliter på henne med belastningen. Jag kan inte alls känna igen mig från min egna högstadietid. Jag upplever det lite som att det gått inflation i läxor/prov. Vad tänker du kring detta? Eller om det är någon annan lärare som läser denna kommentar…
Hej Camilla!
Jag tror att det kan vara som du säger i vissa fall. I takt med de ökade krav på dokumentation som riktas mot oss lärare kanske somliga lärare ger fler skriftliga uppgifter. Då har man garderat sig vid betygsättningen och kan visa ett brett underlag när man ska motivera ett betyg för eleven. Jag hoppas dock att de flesta lärare inser att man inte ska lägga en för tung arbetsbörda på eleverna.
Om du upplever att din dotter blir sliten av för många prov och läxor tycker jag absolut ni ska ta upp detta med hennes lärare. Ibland kan man ta det med mentor som sedan tar upp det med andra berörda lärare i arbetslaget. Stressen kan ge den där orosklumpen i magen som jag skrev i mitt förra inlägg och återigen: ingen ska behöva gå till skolan med en sån!
Lycka till!
Den undervisningsmetod du beskriver med lärarledda genomgångar där eleverna lyssnar och antecknar var det vanligaste i de kommunala skolor jag gick i.
Det var på -70 och -80talet och fungerade utmärkt. När mina egna barn började skolan hade det övergått i vad jag ( och andra föräldrar) kallade ”flum-skola”. Eleverna skulle själva planera sitt arbete (redan på lågstadiet) och gemensamma genomgångar förekom inte. Rent trams om du frågar mig.
Lärarna hade noll koll på den enskilda eleven och arbetsro existerade inte.
Tacka vet jag gammaldags katederundervisning med ordentliga genomgångar och där klassen hålls samlad, med extra uppgifter för dem som är snabbare och punktinsatser för dem som behöver lite extra hjälp.
Liberalernas skolpolitik har förstört så mycket…
Jag gick Waldorfskola i Tyskland, och den tiden är som ett inre hem som jag alltid kan återvända till. Jag och mina klasskamrater blev läkare, ingenjörer, lärare, skådespelare, journalister, jurister. Ja, inför vissa utbildnigar var det (då, ingen aning hur det är nu) nödvändigt att ta plugga mer matte. Men det var fullt möjligt. Det som inte var möjligt att ta igen var allt annat som Waldorfskolan har att erbjuda.
Tack för bilden på bilen! Så ser våra bilar alltid ut 🙂
Jag tycker betyg är fantastiskt och skulle önska det tidigare än åk 6. Hur ska barnen och föräldrarna annars veta och kunna rätta till problem i tid? Jätteviktigt!
Angående läxor, så tycker jag det fyller en inkluderande funktion där man som förälder får ta del av barnens vardag. Är också bra för barnen att lära sig planering, struktur och upplägg runt studieteknik och att ta ansvar för en uppgift/deadline. Gymnasiet och eventuella högskolestudier blir antagligen svårt annars. Även för att kunna anpassa sig till en arbetsplats som inte är kravlös.
Är det inte en ganska naiv inställning att en icke-godkänt-stämpel på ett låg eller mellanstadiebarn ska göra att man då kan ”rättar till” det som inte funkat innan? Vad säger att den stämpeln gör något annat än den vanliga dialogen mellan skola och föräldrar och barn som ju ska och måste finnas särskilt om det är svårt i något ämne. En bekant fick nyss ett samtal kring att deras mellanstadiebarn inte förväntas nå målen i sexan med nuvarande situation. Kan inte se hur betyg skulle ge föräldrarna bättre info än det och barnet kan fortsätta peppas att kämpa utan en tung icke godkänt i pannan några år till
Jag är positiv till läxor som repetition men inte för att lära sig nya saker. Vissa saker måste man mängdträna, som multiplikation eller glosor.
Gällande tidiga betyg har jag svårt att se hur det gör skillnad. Är det inte bättre att använda utvecklingssamtalen för att prata om just det du beskriver? Då kan ju barnet dessutom få en förklaring och en plan framåt. Jag tror risken med tidiga betyg är att man ” låser” eller dömer ut barnet, som att det blir fast i att jag är bra på det här och dålig på det här. Ett exempel är min mamma som i mellanstadiet fick höra av sin musiklärare att hon inte kan sjunga. Sen tog det 20-30 år innan hon vågade sjunga högt igen.
Vad roligt att få se lite bilder från min gamla skola! Jag gick tio år på Umeå Waldorfskola, åk tre och hela vägen genom gymnasiet (som fanns på den tiden). Det var en fantastisk tid och en fantastisk skola!! Jag blir alldeles lipig när jag ser bilderna och minns tillbaka.
Tyvärr finns det ingen Waldorf-skola där jag bor nu så mina barn går i vanlig kommunal skola. Men det sörjer jag ganska så mycket. Jag saknar helhetstänket på Waldorf, och att hela människan – tanke, känsla, vilja, tas i anspråk i undervisningen. Och alla traditioner! Och det lilla och genuina! Grattis till Bertil som får gå där!
Intressant detta med läxor. Har hört flera som är negativa men aldrig förstått riktigt varför. Nyfiken på hur du och även andra tänker kring detta. Sen undrar jag över detta med betyg. Måste man inte sätta betyg tidigare? Försökte googla men blev inte klokare. Skolmiljön ser ju helt fantastisk ut 🙌🏾
Läs forskning. Nej, jag tänker inte länka man får leta själv om man är intresserad. Läxor bidrar inte till lärande, om det möjligtvis inte är repetion och optimala förhållanden.
Precis som att vi vuxna som arbetar gärna vill slippa jobba vidare hemma på kvällen, efter arbetsdagens slut kan jag tycka att barn också borde få slippa det.
Men främsta skälet till att jag personligen är emot läxor är precis det flera redan beskrivit här i kommentarsfältet; självgående elever och de barn som har föräldrar som kan stötta dem klarar ofta av läxorna bra (även om det givetvis kan vara under protester). Men det finns väldigt många barn som har stora inlärningssvårigheter – kanske i kombination med koncentrationssvårigheter, som dessutom saknar någon vuxen hemma som kan stötta dem. För dessa barn blir läxorna ytterligare ett självupplevt ”bevis” på att de ”inte kan nåt”.
Fruktansvärt orättvist. Ge alla barn samma chans och förutsättningar i skolan – eftersom de inte har samma chanser och förutsättningar i hemmen ❤️
Orättvist är också att tro att alla barn ska kunna nå samma nivå. Skolan idag är upplagd för att hjälpa de elever med störst svårigheter att klara skolgången. De ”duktiga” eleverna får agera hjälplärare, sitta och vänta och ombeds spela spel när de är klara. De blir omotiverade, skoltrötta och i värsta fall deprimerade. Kanske också orättvist att kasta bort de skarpaste hjärnorna som kan leda vårt samhälle framåt? Det enda barnen har gemensamt är att de är födda samma år.
Det var det dummaste jag någonsin hört. Säger jag med respekt. Jag är förälder till ett npf barn och herregud vad vi fått kämpa. Skolan är INTE anpassad till barn utanför boxen. Storebrorsan som är i boxen flyter på som olja på vågorna i skolan vilket är fantastiskt. Lillebror med npf får kämpa med allt. Vi har samtal med lärarna var o varannan vecka. Läxor har vi fått stryka helt. Eget rum har han. Hörlurar. Extra resurs osv. Nu har han en fantastiskt lärare som förstår npf. Men annars blir man oerhört förvånad vilket otroligt låg nivå på kunskap det är för både lärare, specialpedagoger och rektorer när det gäller npf. Och vi har samtal med de alla. Och inte är det någon kommunal skola killarna går i utan en noga utvald skola med noll anmärkningar av skolinspektionen. Just för att ge lillebror med npf extra verktyg. Och svår npf har han inte, det finns de som har värre. Han är inte den första och garanterat inte den sista. Men skolan och lärarnas kompetens för barn med specialbehov är förvånande i dagens extremt upplysta samhälle.
Hej Anne och Amanda!
Amanda, för det första gillar jag inte att du skriver att det var det ”dummaste du någonsin hört” Låg nivå på det.
Hur som helst håller jag med om att vi inte premierar läshuvuden i svenskt skola. De ska bara åka med och stå ut. Min ena son som läser till läkare idag fick knappt någon uppmuntran i skolan alls. Min yngre son som har epilepsi och ADHD fick mer sympati. Skolan är för svår för alla men helt klart räknar vi kallt med att de duktiga ska dra lasset med att hålla både ordning och nivån,
Hälsningar en lärare sedan 30 år
Håller med dig! Tänk om vi vuxna skulle behöva ta hem vårt arbete varje dag? Då kallas det övertid. Barnen behöver också få vila och återhämta sig.
Vad blir resultatet då? Att ingen får möjligheten att lära sig någonting. Alla behöver nöta och blöta och ta sin tid för att få in den nya kunskapen. Att sitta på en lektion och lära sig allt där och då, och att det sitter sen, är få förunnat. Utan läxor är det dock bara dessa få med fotografiskt minne som kommer lära sig något bestående. I övrigt blir det nog rätt fragmentariskt. Rättvist?
Ja, det är orättvist att barn har olika lätt för sig. Då är det skolans ansvar (egentligen politikernas) att anpassa miljö och undervisning så att alla får chans att inhämta de nödvändiga kunskaperna – på skoltid. Tycker jag.
Jag gick Waldorf i gymnasiet och det… hade behövt mer extern granskning och kontroll. Definitivt. Matten fick vi läsa helt själv och bara följa det som stod i boken. Engelskaläraren hade bara behörighet för mellanstadiet och kunde inte uttala alla ord när vi hade högläsning. I astronomi ritade vi bara stjärnbilder utan att lära oss något vetenskapligt öht. Det sjukaste var ändå att vi som historielärare hade en präst som i två veckor undervisade oss i Parcifalmyten – som om det hade hänt på riktigt!! Men du har helt rätt, det var väldigt tilltalande färgval och arkitektur, mycket fokus på kreativa ämnen och handens arbete. Är bara oerhört glad att jag inte drömde om att bli typ läkare eller ekonom för den sortens vidare studier blev jag verkligen inte rustad för. Hoppas verkligen Bertils skola har högre standard på undervisningen än min!
Min biologilärare hade samma stenciler och engagemang som när han undervisade båda mina föräldrar i samma ämne (ja, så länge var han kvar), men kemi- och fysiklärare skrek mest på alla elever och vi lärde oss sparsamt, men fransklärare var dement min engelskalärare använde sig bara av glosor (helt värdelöst) och min mentor var så gammal att hon inte hörde vad vi sa och kunde således sällan svara på frågor utan hon svarade på vad hon trodde sades dvs något helt annat.
Är Waldorf en väldigt speciellt pedagogik, svar ja. Mina har gått i förskolan men aktivt valt bort skola för det inte skulle passa dem som individer. Jag önskade att de hade passat mina barn för finare förhållningssätt får man leta efter. Sen är det väl som med alla skolor, föräldrar behöver vara insatta för att förstå om det faktiskt fungerar eller inte.
Att dra slutsatser av hur det var för en själv är sällan effektivt.
Jag gick en kommunal skola. Vi hade en matte och no-lärare som inte var behörig. Han brukade fråga om vi ville räkna matte eller spela schack i mediateket? Gissa vad jag gjorde under sjuan och åttan och halva nian? Lärde mig typ ingenting.
Jag har vänner och bekanta som gått Waldorf. De har inte haft kunskapen/behörigheten att plugga vidare. Men det är väl fint att man kan anpassa skolgången vad som passar barnet bäst. Men om man tänker en vidareutbildning så är nog inte Waldorf ultimat.
Jag känner två personer som har gått på Waldorfskola och sedan läst till läkare utan problem, den ena gick där klass 1-9 och den andra även hela gymnasiet. Så håller med om att det låter dumt att generalisera, sedan finns det säkert bra och dåliga skolor precis som med andra skolor. Och just det, en annan jag kände som gick på Waldorf blev internationellt framgångsrik forskare.
Jag har också gått på Waldorf (även gymnasiet) och gick därefter på universitetet och tog en magisterexamen utan några problem. Skrev också 1.8 på högskoleprovet direkt efter Waldorf innan universitetet bara på kul då jag även fått betyg att söka uni med. Det finns skolor med problem, främst innan min tid, (jag är född på 80-talet). Men det finns också många som lär ut det som finns i läroplanen på ett alternativt sätt. Alla mina tre syskon gick också på Waldorf, sen gick de över till vanligt gymnasium utan att det blev problem. Även de har universitetetsexamen. Så att generalisera att det är kört med vidareutbildning känns inte seriöst.
Alltså Waldorf och estetiken där. Arkitekturen och färgsättningen. Den är så magiskt underbar! Brukar dregla över bilder från olika förskolor, skolor och byar även om jag inte valt waldorf som pedagogik.
Hej! Vill du visa hur du rullar upp håret på spolar? Det skulle vara bra med lite tips om det!
Jag håller med! Jag skulle också vilja veta hur du gör. 😀
Intressant utan betyg. Hur söker dom då gymnasium då första urvalet går på åk nio höstterminbetyg och sedan kan man kämpa vidare å stärka sina betyg så man verkligen kommer in där man vill på gymnasiet.
Det görs inget urval på ht-betygen utan bara lite simuleringar, preliminärantagningen betyder ingenting för slutantagningen mer än att rektorer och gy.antagning får lite underlag och eleverna en hint. Vt-betygen avgör allt och ex alla elever på introduktionsprogrammen får inte heller några ht-betyg.
Jo! Scrollar ihjäl mig! 😀🙏😂🌻
Vissa av oss scrollar så gärna så…
Så vackert solen lyser, både ute och inne. Det låter toppen med att ni är nöjda med att Bertil går på Waldorfskolan. Jag har själv ingen erfarenhet av Waldorf, men visst måste även läroplanen följas där? Skolmiljön ser i alla fall fin ut. Som gammal Umeåbo så har jag många gånger undrat varför det heter Hagabröd? Det ligger ju inte alls i stadsdelen Haga. Kanske bara att googla sig fram för att hitta ett svar. Ha det nu så fint. 🤗💗.
Enkel förklaring- de låg på Haga förut.
A Kajsa: hmm, det borde jag ju ha förstått. Tack för ditt svar.
Sorteringshatt..? 😆
Kerstin: från Harry Potter. Det var sorteringshatten som valde ut vilket elevhem eleverna skulle hamna i på skolan Hogwarts i Harry Potter.
Tack, toppen, ny kunskap/allmänbildning 🤭
Ja, hur ska de annars veta vilket elevhem de hör till? 🤭
Tack (men inge klokare haha), gjorde vad jag kanske borde gjort från början o frågade google – aldrig läst/sett HP 😅
Jag har gått hela min skoltid på Waldorfskolan (i Tyskland) och är väldigt glad för det. Just att det är så många kreativa ämnen och har plats för utveckling och kritiskt tänkande har hjälpt mig mycket inför livet. Vi hade dock läxor. Och vi fick skriftlig feedback i alla ämnen varje år innan sommaren.
Låter som en fantastisk skola! Synd att vi inte har något liknande när oss, min ena dotter skulle älska det tror jag. Skulle vara intressant att höra mer om dina tankar gällande läxor, kanske i podden? Är ganska tudelad här. Dels tänker jag att på samma sätt som vuxna inte ska behöva ta med jobbet hem, ska barn inte behöva ta med skolan hem. Å andra sidan tänker jag att hoppet till t.ex. universitetsstudier blir enormt, om man aldrig haft läxor, aldrig fått in rutinen att studera hemma, lägga upp hur mycket tid man behöver för läxor, studieteknik osv. De flesta gymnasier och yrkesskolor har väl också läxor. Kanske man kommer in i det sedan också… Har de vanliga prov med vitsord på Waldorf?
J: så har jag tänkt många gånger. Alltså att det känns fel att barn/ungdomar ska behöva göra läxor på sin fritid. Men, men det kanske kan vara bra som förberedelse för eventuella vidare studier precis som du nämnde.
Jag tycker att läxorna ger mig en större inblick i mina barns lärande och utveckling. Nu har jag iofs lite yngre barn (mellanstadiet) och läxorna ligger på en ganska lagom nivå. Det som läxorna framförallt har hjälpt till med här är att lära sig strukturera, planera sin tid o.s.v. Inte spara allt till sista minuten. Dessutom leder det ofta till givande diskussioner och resonemang hemmavid. Annars är mina barn ganska sparsamma med att berätta om vad de gör och lär sig i skolan, så för oss är läxorna inte bara av ondo. (Barnen håller förmodligen inte med ett endaste dugg, skall tilläggas 😅)
I vår familj har inte läxorna varit ett problem, vi har två barn som har lätt för sig i skolan och vi är två fungerande föräldrar. Men jag tänker på alla barn med svårigheter i skolan som dessutom måste ägna varenda kväll åt att traggla läxor. Och alla barn med föräldrar som av någon anledning INTE påminner/peppar
och hjälper till så att ansvaret för läxorna faller på barnets ansvar.
Ja, det är liknande för oss – barnen har hittills haft lätt för sig i skolan och vi är två engagerade föräldrar. Ett privilegium. Men samtidigt – i min värld tillhör det basalt föräldraansvar att stötta sitt barn med skolgång och utbildning, i den mån man kan. I mina barns skola har de två eftermiddagar med extra studietid så att de elever som vill/behöver kan stanna kvar i skolan och göra läxor och få stöd från lärare och varandra. Såklart finns det många barn som inte har stöttning eller rätt förutsättningar hemifrån, men så som skolmiljön är idag så tror jag tyvärr att det är orimligt att hinna lära sig allt man ska utan att också få tid att öva och repetera utanför skoltid. Väldigt inspirerande att se hur Waldorf (i detta fallet) kan erbjuda något annat!
Jag tänker framförallt att det handlar om att det ger väldigt ojusta fördelar för de som inte har föräldrar som hjälper en/påminner med läxorna. Skolan ska ju arbeta för att jämna ut skillnader i samhället och ge alla barn samma chans. Sedan tycker jag absolut att det är viktiga färdigheter att lära sig planera sitt arbete och se till att man hänger med i tempot. Men VILKEN slags läxa det är spelar förstås en viktig roll. Det finns bättre och sämre läxor man kan ge till en klass =)
Clara: det håller jag med om, alla har ju inte föräldrar som hjälper sina barn med läxor precis som du skriver. Sedan finns det ju även föräldrar som faktiskt inte kan hjälpa sina barn med läxor eftersom dom inte har just den kunskapen. Jag är helt klart tudelad till att skolan ger läxor.