Jag och Malin åker ju någonstans varje år för att skriva på våra respektive böcker. Det brukar alltid vara ett nytt ställe – men sist blev vi så förtjusta i Maryhill att vi bestämde oss för att återvända. Jag skulle dessutom ändå ner till SVT Malmö och spela in Sverige och då passade det bra att slå två flugor i en smäll.

Men det första som hände var tyvärr att mitt nattåg till Stockholm blev inställt. Fick panik eftersom det skulle innebära att jag också missade mitt dagtåg till Malmö dagen därpå. Helt mot mina principer fick jag boka om till flyg. Så sjukt att det kostade typ HALVA priset av vad tåget kostade?!

Satt på flygplatsen och hörde utropen till världens alla hörn och kände både enorm reselängtan men också missnöje över att jag förstört mina flygfria år. Har flugit en gång sedan 2018 och det var till Etiopien med Läkarmissionen.

Muppigaste bild ni kommer se på oss. Men 100 % ofiltrerad glädje när Malin hämtade mig på stationen i Malmö. Sedan satte vi kurs mot Glumslöv i Malins vita pedofilbuss, med trasig dörr som tvingade mig att klättra in till min plats via förarsätet.

Ovärdigt att anlända till slottet i en sådan kärra. Men det hjälps inte!

Vi checkade in på vårt rum.

Och svidade sedan om för middag. Bar stövlar från Sèzane, tights från Snagtights och en loppad klänning med tryck av flockad sammet.

Malin tog en cava och jag drack någon god alkoholfri drink.

Första kvällen blev en tidig sådan. För jag hade sovit omkring fyra timmar natten innan resan och kände mig berusad av trötthet.

Har haft flera veckors träningsuppehåll denna höst, så jag beslöt mig för att starta skrivresan med ett kort pass varje morgon.

Följt av en promenad längs havet.

Otroligt vackert och härligt. Längtade till Ven som syns där på andra sidan.

Efter morgonmotionen gick jag in och gjorde mig iordning för frukosten.

Fina vyer åt alla håll!

Underbar mönstermix.

Efter ett långt första skrivpass i vårt favoritrum med utsikt över havet…

så tog vi en promenad.

Det här är den nybyggda delen av anläggningen. I stilen rätt lik många av de gamla spannmålsmagasin som ligger i närheten. Så bra när man lyckas bygga så att det passar in i omgivningen.

Att promenera nere vid Ålabodarna är så mysigt.

Och till skillnad från hemma i Västerbotten så värmer fortfarande solen.

Malin lapade girigt

Och dokumenterade mig

Som dokumenterade måsen.

Ljuvlig novemberdag med stilla hav.

När vi promenerat färdigt återvände vi till slottet.

Och fortsatte vårt skrivande

Fast från andra solsängar.

Att svida om till något snyggt på kvällarna är ett stort nöje. Malin hade med sig två stora resväskor och jag hade med mig 30 kilo packning. Vi kastade runt kläder, provade varandras, lånade smycken och lyssnade på finsk och fransk mellomusik.

Bar min svarta sammetsklänning jag fyndat från Sellpy. Randig i ansiktet av fransarna på lampan.

Ny morgon, nytt gympass och ny havspromenad.

Man får passa på att njuta för hemma ser vi inte öppet vatten förrän i maj nästa gång.

Frukostarna är fantastiska på Maryhill och jag försökte äta så färgglatt som möjligt för att fylla på vitaminerna och mineralerna i höstmörkret.

Men ännu viktigare: det blir snyggt på bild.

Maryhill är snyggt på bild helt utav sig självt.

Titta bara!

De firade ettårsjubileum medan vi var där så vi blev bjudna på tårta och mingel.

Det uppskattade vi. Men det blev ett kort mingel, för mest ville vi sitta för oss själva och arbeta med våra respektive manus.

Och jag var riktigt chic medan jag arbetade.

I jobbpauserna pratade vi ikapp om allt vi inte hinner prata om när vi spelar in podd. Dvs den ofiltrerade versionen. Ni skulle ha hört oss! Eller helst inte (för det hade blivit fängelse för oss båda).

Men på onsdag ska jag ändå berätta lite om vår resa i podden. Och om hur Malins beteende kommer att bli ett fall för arbetsmiljödomstolen.

Sista sorgliga frukosten på resan.

Allt har ett slut, utom korven som har två.

Malin blev ledsen när hon tänkte på korvar. Joakim ringde nämligen och berättade att han stekt falukorv med köksfläkten avstängd, så att hon skulle komma hem till ett falukorvsdoftande kök. Som hon hatar. Kärleken i en 25 år lång relation osv.

Usch vad sorgligt det var att kramas hejdå och veta att vi nog inte ses på ett halvår. Kommer sakna Malins sällskap, har skrattat mig kissnödig och dubbelvikt flera gånger om dagen i hennes sällskap. Men tur att vi hörs i Wollin & Clara som vanligt på onsdag. Lyssna då!