Det känns ofattbart att det är första november idag? Eftersom hösten varit så kall här uppe har det känts som november länge, länge. Och som att det är december nu? Glad ändå att vi har november kvar. Ända sedan jag började dra ut på julfixandet och smyga igång redan i november har denna månad gått från årets sämsta till topp 5.

Idag tog vi sparkarna på premiärtur. Vi kappkörde genom byn till handelsboden för att skaffa lördagsgodis. Imorgon är det stängt nämligen. Känner sån intensiv lycka den första sparkturen. Att få flyga fram och känna sig lätt och snabb.

Barnen har varit ute och lekt. Byggt snögubbar och åkt bob

Alla hus är inbäddade i spunnet socker och fetvadd.

Jakobs lillkusin Felicia (mer som en storkusin för mina barn) är här också. Hon är En Underbar Pods största fan. På riktigt kan hon recitera vissa poddavsnitt från början till slut med alla mina och Ericas ordväxlingar. Läskigt att höra, nästan.

Jag är så lättad att jordbruksåret är över. Förra veckan hade vi sista grönsaksleveransen och den här veckan är världen vit. Det var i sista minuten, verkligen.

Efter Allhelgonahelgen brukar jag ju också tjuvstarta julen på bloggen. OBSOBS inga tomtar och julskinka och sånt. Mer bara vinterdekorationer och annat stämningsskapande. Så ni vet det. Vissa älskar detta och andra obehagsryser. Sorry till er i den senare kategorin. Kommer inte kunna ändra på mig.

Nu ska jag vika igen datorn och så småningom bege mig ut på en kvällspromenad i fluffet. Fast först ska jag måla en stund. Minstingen har somnat för kvällen och jag ska färdigställa en teckning. Visar resultatet imorgon! Och då ska ni får hjälpa mig med en frågeställning jag har.

Hoppas Allhelgonahelgen är stämningsfull och fin. Kram