
Ullkalsonger med uttöjda knän, tjocktröja som dragit sig i tvätten. Fula och för små crocs som jag kippat på i brist på annat. Sitter på farstubron i solen och låter dubbel alvedon, kestine och två sorters nässpray verka. På telefonen spelar senaste avsnittet av Stormens utveckling – frågelådan. Till kaffet har jag grävt fram några kakor från frysen som blev över när vi fotade barnboken.
Jag tog en sjukdag. En riktig sjukdag. Inte en sådan när man kollar mail och skickar jobb-sms från sängen, utan en när man är helt ledig. Det satt långt inne. Att respektera mig själv nog mycket för att inte pressa mig. Att tänka att jag har också rätt att få ringa in sjuk. Jag har också rätt att få vara frånvarande, folk kan vänta på mig.
–Med tanke på hur fel det här känns behöver jag öva mer tänker jag medan jag lutar omkull mig själv på fårskinnet och dåsar bort i värmen.











25 svar
Hur kan det ha blivit kakor ”över”? Vad är ni för en sorts människor? Här försvinner kakorna från plåten…
Ja, folk borde öva mer på det: att vabba och att vara sjukskrivna de dagar som behövs för att må bra igen.
Jag hoppas att du snart mår bra igen, Clara!
Här skrev jag om att Våga Vägra Vabba en gång, innan pandemin, ifall nån skulle vilja läsa: http://tovetankar.blogspot.com/2019/10/vaga-vagra-vobba.html
Idag har jag köpt tagetes, och lärt killen i kassan (max 25 år gammal) att blomman heter Tagetes och inte Pensé som han var nära att gissa. Och så sa jag att det var en tantblomma och att jag därmed är en tant. Det tyckte han inte, sa han. Men vad vet han? (Generad blev han iaf, haha!)
Såg din instastory och blev väldigt förvånad när du skulle åka in till stan och jobba och träffa folk trots kraftig förkylning. Kan du förklara hur du tänkte där, eftersom de som smittas med din förkylning ju inte har en aning om de har fått corona eller inte, och måste ju själva ta test, stanna hemma osv osv. Det är ju det rekommendationerna är till för – att vi inte ska smitta varandra med något som kan tros vara covid just nu.
Jag träffar inte folk – jag träffar Annakarin som bor i stan 😀 och vi signerar förhandsbeställda exemplar som ska skickas med post – eftersom en allmän signering vore olämplig och kanske till och med olaglig att ordna i dessa tider
Men du kan ju smitta henne? Det är ju så smittan har spridit sig.. 😑
Smitta henne med vad?
Kurera dig! Snälla! Om än för min skull! Sitter i samma sits.
Jag jobbar i storstan och har blivit sjuk, kan inte bli det. Finns ingen chans. Jag får inte bli sjuk, finns ingen marginal för det .Jobbar på och mår skit. Tar alla allergimediciner som finns, inget hjälper. Kämpa på!
Jobbar på skola/fritids, i år ligger vi back på grund av höga vikariekostnader. Detta förstås för att vi varit tvungna att stanna hemma så fort vi haft minsta symtom. Tänker att verksamheten är beräknad på att vi under ”vanliga” år jobbar fast vi inte är helt ok i kroppen…
Krya på dej Clara!
Tror vi är många ”duktiga flickor” som jobbar när vi egentligen är sjuka. För om man inte är totalt utslagen och sängliggande känns det som fusk eller skolk. Dags att sätta en ny standard.
För den här duktiga flickan har pandemin faktiskt hjälpt med just det – för nu gör man ju plötsligt ”rätt” när man stannar hemma OCKSÅ – fast på en annan (men kanske viktigare?) nivå! Hoppas den attityden håller i sig – det är ju knasigt egentligen att tänka på alla de gånger jag eller kollegor varit på jobbet trots brakförkylning – det är klart att man riskerar att smitta andra, PLUS att det nog tar klart längre tid att bli frisk…
Vet du Clara, idag fick jag min första covid-19-spruta och där vid strandpromenaden utanför vaccinationsområdet där vovven och jag gick och väntade på att gubben också skulle få sin spruta… kom jag på mig själv med att sjunga din version av Bereden väg för Herran. Fråga mig inte varför. Men det var ju så otroligt vackert och stämningsfullt när du sjöng där i Susannes skafferi i julas. Jag önskar sååå att du vill och får möjlighet att sjunga för oss tittare någon mer gång. Det är i alla fall min önskan och jag vet många med mig.
Krya på dig!
Tack för DIN vackra ögonblicksbild. Och vad fint att höra att du fått din spruta.
Jag hoppas också få sjunga mer för er inom kort – ta hand om dig 🙂 Kram
Kan förstå att det kan kännas svårt att vara borta från jobbet när man är egen, men jag tänker att man kan tänka tvärtom. Visst kunden kanske får vänta på ett samarbete men du ställer inte till det för redan stressade kollegor, du har ingen barngrupp och inga patienter som blir lidande. Jag är bibliotekarie och brukar tänka att det jag gör förvisso är viktigt men inte livsnödvändigt och det därmed är ok när jag behöver vara borta. Har även cancer i bagaget och känner att det är viktigt att jag tar hand om mig själv och inte pressar mig själv att jobba när jag är sjuk. Det är ju också något positivt med covid att folk blivit bättre på att stanna även med milda symptom
Det har du verkligen rätt i =) tack för din kommentar och hur du vänder på perspektiven!
Så viktigt budskap, att ta riktiga sjukdagar, riktigt vilotid. Fint att du gör det och fint att du visar det! Krya på dig!
Bra gjort! Krya på dig!
I mina drömmars land
påskblommor får vandra fritt från
fönstret till varma, tyst kaffetreppan.
I mina drömmars land
de är inte bara mina – mina drömmar.
Eftersom allemansrätten där gäller.
Krya på dig!
Hoppas du mår bättre snart, och självklart har du rätt att vara både helt ledig och sjuk. Ta hand om dig!
Bravo Clara. Öva mer!
Ang ditt senaste instainlägg om valborg: Ge gärna tips för eldning av julgranar och sly på gården! Kanske tillsammans med Länsförsäkringar? Vi har köpt gård men vet inte hur vi ska bli av med riset. Har inte vågat elda då vi har en rätt blåsig gård.
Hejsan Emma =) Vet du – jag har faktiskt gjort precis en sådan guide. Faktiskt i samarbete med just Länsförsäkringars experter
https://underbaraclaras.se/2020/05/19/varelda-med-vett/
Jag älskar ditt språk och hur du bjuder på dig själv i din blogg. Jag är rätt kräsen och otålig av mig om tex inlägg blir långa och omständliga, men ditt sätt att skriva och beskriva saker är helt underbart och jag läser alltid till slutet och ofta med ett leende i mungipan 🤩 Tack för en fin blogg 🙏🏻
Håller med!
Åh det gör mig jätteglad att höra Marlene. Tack för din fina kommentar