Tänk alla ni som hängt med i min blogg ända sedan första början. Ni som var med när mamma dog och allting blev svart.

Och sedan när jag förlovade mig.

Ni som var med när jag gifte mig!

När vi köpte hus och bestämde oss för att flytta och under den härliga tiden som nyinflyttade.

Ni som var med när jag var tvungen att avliva Sixten

Och var glada när jag hämtat hem vår nya familjemedlem, Farbror Melker

Ni som grattade när jag berättade att jag var gravid!

Och när lillen fötts!

Alla ni som fortsätter att peppa och uppmuntra och vara glada för min skull när det händer bra saker i mitt liv, med mitt jobb! Det är så mäktigt att ni väljer att följa med i mitt liv.