Ett femårskalas

Nu har jag kommit hem från sommarlovsdagarna hos Jakobs mormor- – har faktiskt varit hemma sedan i söndags och stökat på i huset med ditt och datt. Anna och hennes familj har kommit hit och som vanligt är det sommarens höjdpunkt. Att kusinerna får leka och jag och Anna får surra oavbrutet i flera dagar. Och jag får visa allt här hemma! Som vi gjort om eller fått iordning. Och be om råd och input kring saker som ska bli. Ommöbleringar, renoveringar, trädgårdsbestyr. Anna är den bästa publiken för hon ser allt jag gjort sedan sist och är först med att berömma och heja på.

Igår hade vi i alla fall släktkalas för Folke som fyller fem. Femårsdagen är den första som liksom betyder något tycker jag. Minns väldigt väl när Bertil fyllde fem och gick från småbarn till ganska stor pojk över en natt.

Regnet hängde i luften men vi chansade på att kunna vara ute. Med sjutton gäster på släktkalas blir ljudnivån inne nästan outhärdlig.

Jag hade bakat hallongrottor, kolakakor, chokladkakor, hallonkakor, vetebullar och två tårtor.

Folke som älskar att baka och pyssla fick dekorera dem efter eget huvud.

Gammor fick agera gullig lekställning till Folke. Känner få 80-plussare som är piggare än Elsa!

Äntligen blommar de brandgula blommorna från farmors gård. Kommer ALDRIG ihåg namnet på dessa. Förstår inte varför. Hjälp?!

På Folkes kalas förra året berättade vi för våra familjer att det var ett syskon på väg. Vi tog den här bilden och jag sög in magen allt jag kunde för att det inte skulle synas. Men vi var tre på bilden redan då.

De enda som visste innan kalaset var Anna (som dagen innan frågat mig rätt ut om jag någon gång var sugen på en trea) Samt Bertil.

Min älskade systerdotter Juni <3

Och Bertil som matchade henne perfekt.

Obligatorisk posa-med-tårta-bild

Och superglatt födelsedagsbarn som håller för munnen för att hejda fnisset.

Pojkarna fick bland mycket annat en gemensam sparbössa i form av dödskalle som de också kan ha med i sina piratllekar. Mycket uppskattat

Ger ni också presenter till era födelsedagsbarns syskon? Det gör vi. Det gjorde nämligen alltid mamma och pappa när jag och Anna var små. Vi fick något litet. Kanske ett hårspänne, en burk med slajm eller något annat skoj. Det gjorde att vi ÄLSKADE varandras födelsedagar nästan lika mycket som våra egna. Det blev båda barnens fest och ingen missunnsamhet kom emellan.

Alla delar av kostcirkeln.

Exemplarisk tallriksmodell.

Exemplariska barn.

Det är lätt att duka fint när alla rabatter är fullproppade med snittblommor…

Efter fikande och paketöppnande lekte vi Räven och Sorkarna, Ett, två, tre ost och Kull. Stora som små var med och lekte och det är så himla kul tycker jag!

Bertil var snabb

Och provflög lillebrors nya drake.

Sedan var vi tvungna att pusta ut i gräset. Och konstaterade nöjda att det inte kommit så mycket som en regndroppe. Trots att det hängt i luften hela dagen. Vilken tur, va.

Sekunden efter att de sista gästerna åkt hem började det dock smattra mot taket. Tack gud för bra tajming.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

32 kommentarer på “Ett femårskalas”

  1. Ja jag och min syster fick också en liten present, älskade det när jag var liten tror det slutade mär vi flyttade hemmifrån runt 24 års ålder då vi inte längre firade på morgonen. Tycker det är fint att även syskon uppmärksammas på födelsedagen och du säger det så bra ”det gjorde att vi nästan älskade varandras födelsedagar lika mycket som ens egen”

  2. Mysig dag, nej vi gav nästan aldrig övriga barn presenter (kanske att vi gav nr 2 något litet när han var för liten för att förstå annars inte) Trots det upplevde jag aldrig att våra tre var avundsjuka utan de var snarare engagerade i varandras kalas. De visste ju att deras dag kom och visst fick man prova syskonets leksak. (I alla fall efter ett tag om man bad snällt)
    En mysig tradition som vi har haft är att få go-frukost och bli gratulerad med frukost på sängen och paket. Hela familjen samlad om det går och sjunger. Nu är barnen stora och börjar bli flygfärdiga men traditionen fortsätter. Så hur än dagen blir , var vi än är så är det vår starkaste tradition.

  3. Hej!
    Detta är allra första gången jag skriver, trots att jag läser varenda inlägg. Jag är en s.k. bekväm-läsare, nickar o håller med de som skriver hur bra de mår av din blogg…för det gör jag verkligen! Tack! Den är som Ett mysigt o tryggt rum, ungefär så skrev nån nyligen – precis så är det! Förresten, jag såg en Maria Lang-film häromdan (“Mördaren ljuger inte ensam”) – trädgården påminde om och var lika vacker som din.
    Jag tror blomman heter Kejsarkrona. Känns som jag hör min mors röst i skallen…hon tipsade om den att plantera runt nya träd; den avskräcker t ex rådjur från att äta (om det nu stämmer men ens mors ord blir ju sanningar).
    Kram från Monica i Skara

  4. Vi hade också att man fick något litet när syskonet fyllde år när jag var liten! Himla bra tradition tycker jag. Oftast valde mamma ut något specifikt antingen som hon visste att den andra kommer bli avundsjuk på, eller något som lämpade sig ypperligt att ha varsin av när man leker.

  5. Inga presenter till syskon. Det är kanske annorlunda om det är närmare i ålder på barnen men jag har nio år mellan mina. Inte uppvuxen med detta heller då det skiljer elva år mellan mig och min syster. Så jag tror åldersskillnaden avgör?

    1. Jag har 14 månader mellan mina, men ingen av dem tyckte någonsin det var märkligt att den som fyllde år var den som fick paket. Alla hade sin dag och det är ju roligt att öven vara den som får GE paket. Barnen fyller relativt nära varandra på året också så det hjälpte säkert upp (”snart fyller du år…”/”kommer du ihåg när du fyllde år…”, men mest av allt tror jag att det är vi vuxna som sätter ribban och tänket om vad som är rättvist och inte…

  6. Underbara bilder😍 ser ut som om det blev ett otroligt lyckat kalas! Hopps du får några härliga dagar med din syster ❤️

    1. Vi fick alltid varsin liten present på syskonens födelsedagar (2 och 5 år mellan oss). Men! Jag har faktiskt inte valt att föra denna tradition vidare. Vi syskon har i vuxen ålder pratat om detta och vi alla tre har exakt samma känsla: att det var lite trist att aldrig få känna att man fick ha det lite speciellt och få vara ensam om att få presenter. Allt annat på födelsedagen delade man ju på i alla fall (tårtan, firandet, kalaskompisarna, fikat etc). Det är ju sången och presenterna som som utmärker födelsedagsbarnet. Alla har ju en födelsedag om året så ingen blir ju utan sett över tid! Mina barn har inte haft några som helst problem med detta (det är 2 år mellan dem).

      1. Vi fick inte heller presenter på de andra syskonens födelsedagar, inte heller fick vi leksaker utöver vår födelsedag eller jul så det var verkligen speciellt med sin egen födelsedag och presenterna som man fick. Ingen var avundsjuk utan man visste ju om att ens egen dag kommer och då firas man precis lika mycket. Även små barn kan glädjas med andra.
        Personligen skulle jag inte vilja lära mina barn att man alltid skall få nåt.

        1. Jag tycker inte att det handlar om att barn ska lära sig att alltid få något, utan snarare om att alltid ge något. Generositet!

          1. Är det syskonen som väljer ut vad syskonen som ej fyller år ska få? Annars verkar det överdrivet med denna tradition. Överflödet ökar enligt min åsikt.

          2. Det behöver ju verkligen inte bli MER grejer?! Om man tänkt lägga 500 kr på födelsedagspresenter till sitt barn så kanske det blir 450 till födelsedagsbarnet och 50 till syskonet 🙂

        2. Håller med
          Även om det ibland uppstår en känsla av avundsjuka så vill jag inte stävja den med en present utan istället försöker vi prata om det. Oftast har mina barn faktiskt mest glatt sig åt varandras presenter och istället blivit glad att det finns nya grejer i huset att leka med

          Jag tycker att det är viktigare att barnet som fyller får ha sin dag själv så att säga

  7. Vilken fin släkt pojkarna har! Extra guldstjärna för gammor som alltid
    Är så läckert klädd när hon är med på bloggen!

  8. Om jag får barn någon gång i livet – och de kalasen ens är en tiondel så fantastiskt vackra och varma som den känsla av ert 5-årskalas kommer jag skatta mig lycklig. Får en sån stark känsla av en rikt illustrerad barnbok av det här. Stämningsfullt!

  9. Vilket härligt sommarkalas!
    Jo, vi har också genom åren gett något litet till den syster som inte fyllde år. Jag tror det har uppskattats. Både jag och maken är ensambarn så hade ingen tradition att knycka gällande detta. Det kändes trevligt helt enkelt 😃

    Det är fyra år mellan våra döttrar och tre månader mellan födelsedagarna (det har väl också viss betydelse tänker jag) Jag känner några syskonpar som råkar fylla år samma dag, fast det är flera år mellan dem.

    Lite lustigt men så kan det ju slumpa sig.

  10. Har jämt sagt Brandgullilja om blomman, trodde faktiskt den hette det.
    Vilket fint kalas ni hade, härligt att kunna sitta utomhus.

  11. Tigerlilja kallades den hos oss.
    Av vissa delar kan små barnfingrar mala fram ett orange pulver som med fördel kan användas som “make-up-puder” om man själv önskar bli gul-orange som en tiger. 😊 Så tillbringade i alla fall jag delar av min barndoms somrar. Färgen satt som berg.

  12. Mina föräldrar har inte gett presenter till syskonen på någons födelsedag men vissa släktingar gör det. Jag tycker det är en rolig tradition, min mammas moster brukar till exempel ge de andra syskonen en Kalle Ankas pocket när den tredje fyller år!

  13. Du borde skriva sagoböcker Clara! Du har ju inspiration i dina fina pojkar och ert mysiga hem. En sagobok där förstås Gammor har sin givna roll! Självklart är förstås Snabbaste fåret i Ryssland med. 3>
    Underbart kalas – fantastiska bilder! Din blogg inspirerar varje gång!

  14. Hmm, farmor o farfar (❤️!) kallade dem Kejsarkronor (östgötskt?), men Brandliljor låter fantastiskt litterärt – Moa Martinson, också östgötska! Så fan vet… Men alktså, detta m “tröstpaket” till syskon…. Vi har haft ALLA problem man kan ha m. våra barn, men inte kring detta. Syskonet får uppleva kalaset inkl. gästerna, lekarna, tårtan, fiskdammsgodispåsen… Alltså idel skojighetet – MEN “tvingats” vänta på sin dag på just paket. Dock. Tror inte att ngt koncept är fel – bara det är konsekvent!

  15. Fick alltid något litet när min syster fyllde år (och tvärtom). Hon fyller dessutom i januari och jag i november. Tyckte hon fyllfe år mycket oftare än jag. 🤪

    Vi kör liksdant med mina pojkar. Storebror med autism får det jobbigt när lillebror fyller år och han inte får någonting.

  16. They look like what we In North America call day lilies as the blooms last for just a day. Here they grow wild in ditches and along country roads. I believe that they were originally introduced from the Orient.

    The kid are all so cute. Good times that they will remember always.