En dag jag aldrig glömmer

Idag för precis ett år sedan hade vi barnvälsignelse för alla våra tre gossar. Förutom vår bröllopsdag var det nog en av de finaste dagar jag haft i mitt liv. Det var liksom vackert och härligt redan från morgonen vi vaknade tills. att natten föll igen. Så tacksam för allt.

Solen sken, släkt och vänner var på plats

Vi hade ceremonin i byns lilla bönehus och fikade sedan i trädgården och hängde till sena kvällen. Och jag var SÅ glad!

Barnen pratar fortfarande ofta om denna dag och undrar om de inte kan få bli barnvälsignade igen? Just det blir kanske svårt. Men vi har i alla fall ett himla bra upplägg ifall vi vill förnya våra löften någon gång i framtiden… 😉

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

10 kommentarer på “En dag jag aldrig glömmer”

  1. Så enormt vackert med barnvälsignelse! Jag har fyra barn, alla är döpta, vår äldste döptes faktiskt samtidigt som vi gifte oss! Barn är en välsignelse, alltid! Har skrivit idag om hur enormt viktigt det är att tala om det för dom, speciellt i jobbigare perioder. Hoppas att du får en fin start på veckan, här är det sol och blå himmel:)

  2. Åh vad jag avundas dig (men inte missunnar dig!) din familj. Just ett sånt där liv skulle jag också vilja ha, men jag är 38 och singel. Hoppas det ännu hinner hända. Hoppas du njuter av vardagen med din familj – också de tyngre dagarna. Kan inte tänka mig nåt mera meningsfullt än att älska sin familj.

  3. Alltså teologiskt sett kan man ju välsigna hur många gånger som helst, det är liksom det som är poängen 😉 Fast såklart, en sådan fest kanske bara händer en gång. Dopet, däremot, är en engångshändelse. Dock misstänker jag att detta är nån typ av Pingstkyrka, så omdop är ju möjligt där i och för sig…

    1. Barnvälsignelse brukar oftast ske i frikyrkan. Jag är själv pingstvän och välsignades när jag var liten och vuxendöpte mig när jag var fjorton. Tanken är att välsigna ev barn, då även min fästman är frikyrklig.

      Clara har ju berättat on sin tro. Men Jakob, e han kristen? Den enda gång jag sett era ringar e väl på någon bröllopsbild. Men ibland tycker jag det e rätt skönt utan förlovningsringen, speciellt när jag grejar i trädgården. Men tänkte på när ni hade barnvälsignelse, hade väl varit ett fint tillfälle att ha era ringar på:)