I år blir en annorlunda jul för oss alla. Men annorlunda behöver inte betyda sämre. Den mest annorlunda jul jag upplevt var julen efter att mamma dött. En jul jag bävat för. Oroat mig och haft ångest över. Efter att ha firat underbara jular hos mormor och morfar i princip hela min uppväxt. Med varje aktivitet, maträtt och fikastund genomförd på precis samma sätt som året innan. Skulle det nu bli jul utan henne? Otänkbart.
Vi bestämde oss ganska snabbt för att vi behövde få göra något annat den julen. Så jag, pappa, Anna och Jakob åkte till farmors gamla hus i Glommersträsk. Där vi mötte upp min faster Inger och hennes man Ulf och min kära farbror Lars. Bara att skotta sig in, få upp värmen och få julstämning i det utkylda huset var ett helt bestyr. Ingen hade firat jul där sedan farmor dog sju år tidigare. Vi plockade fram hennes lilla bordsgran i plast och dekorerade med en slinga med kulörta lampor. Vi tog in granris och hängde upp en pappersgirland. Och sedan var det bra med det. Julmat hade min faster dock ordnat. I långa banor.
Under dagarna där gjorde vi jul på ett nytt sätt. Vi gick på en fullsatt julmässa. Vi promenerade runt byn. Vi såg hemvideofilmer från tidigare år och fulgrät med tröjkragen uppdragen under näsan. Vi pratade gamla minnen och planerade för nya tider. Och mamma var med oss. Men inte på det där påträngande sättet – som en fruktansvärd saknad. Utan mer i bakgrunden. Som en värme. Desssutom skrattades och skojades det. Som det alltid gör med pappas syskon. Och jag tyckte då och tycker fortfarande att det är en av de bästa jular jag har upplevt.
Jag minns också att jag berättade att vi tittat på ett hus vi inte kunde sluta tänka på. Och de peppade oss att våga ta steget och lägga ett bud. Så när vi kom hem efter jul hade vi bestämt oss. Ringde mäklaren. Och inom några veckor var saken klar och flytten inbokad. Och det är det hus där vi bor i idag. Den plats våra barn kallar hemma. Och den plats där vi nu ska få fira ännu en annorlunda jul.
Och det kommer bli bra. Det blir alltid bra tillslut.
46 svar
Tack för kloka ord och hopp. ❤
Så fint och att det blev en bra jul.
Vi firade igår lillejulafton utomhus med mina barn, respektive och barnbarn =8 st. Vi hade stubbmarschaller tända så vi frös inte, vi hade jultipsrunda och åt julmat utomhus. Så mysigt! Annorlunda kan vara hur bra som helst!
Det här var ett väldigt tröstande inlägg. Tack!
Vilken fint inlägg Clara, blev alldeles rörd!
Dig är det både hjärna och hjärta på.
Ohh fick tårar i ögonen då jag läser, så vackert men ändå så sorgligt. Förstår att det var en bra jul tillslut och ja det blir en bra jul tillslut och så även i år såklart =D
Tack för att du delade med dig. Denna jul är den första utan min mamma, som fick bort i februari. Så det är nästan en lättnad, det här att vi inte kan fira jul ”som vanligt” nu…för det hade det ändå inte kunnat bli. ❤️
Åh så fint Clara. Du ger mig hopp! Tack!
Så otroligt fint!
Begravning för min käre svärfar i morgon ❤.
Tack för att du delar med dig.
Det gör på något sätt mindre ont när jag läser om andras sorg.
Eller kanske inte mindre ont men känns skönt att veta att man inte är ensam om den avskyvärda sorgen och känslorna som pendlar.
Men som livet ju är, Upp och ner! Snart kommer solen tillbaka och skrattet kommer höras igen.
För mig är julen så jobbig, min mamma älskade julen och detta är 2 året utan henne. Men jag ska reclaima den i år och göra den till min!
Kram och god jul
Förstår din känsla helt. Tycker också att det är fint att läsa om andra människors sorg och sorgearbete. Och inte så att jag gläds åt det eller känner skadeglädje utan det är bara det att jag inte känner mig så förbaskat ensam då. Vi är så många som förlorat någon nära och ändå sitter vi och sörjer i varsitt hörn.
Tack Clara för att du delar med dig av dig ❤️
❤️
Så fantastiskt fint! Tack för dessa ord!
Herregud så fint inlägg, blir helt tårögd. ❤
Blir så rörd av ditt inlägg. Tårar stiger i ögonen. Fint att det var en av de bästa jular du upplevt.
Vi firade jul utomhus med mina föräldrar igår. Vi åt stålunch, grillat och annat plock, värmde oss med glögg och satt på fårfällsklädda stolar. Det enda som oss saknades var kramarna, i övrigt uppfylldes jag av tacksamhet och ömhet. Det var faktiskt lugnare och mindre kravfyllt än vanligt nu när allt hade skalats av. Kvar var bara det viktigaste 🙏🌠❤
❤️
Så fint och klokt! Tack för detta inlägg som ger så mycket perspektiv!
❤️
Så fint som alltid ❤️
Och är det inte bra, så är det inte slut….
❤️ ❤️ ❤️
Tack för en fin text!
Å så fint 😥❤
Det ger mig hopp! Min mamma gick bort för bara några dagar sen (efter många långa års sjukdom) och vi syskon försöker ta in allt som hänt samtidigt som vi står med alla praktiska göromål som träder in då en människa går bort… Därutöver ska vi också ordna jul för våra familjer. Jag har bett om hjälp från vänner och ska bland annat få lite hemgjort julgodis av dem – annars går ju det mesta att köpa färdigt & jag tror som du, att julen kommer bli bra – hur den än blir!
Kramar❤
Åh så fint skrivet, blev rörd ❤ Ja det blir bra ändå. Trots utomhusjul med julmat över öppen eld utan farmor, det kan bli bra ändå. Farmor träffade vi på adventsfika ute idag. Också fint ❤
Inger hopp ❤️
Dem här inläggen är dem finaste! Du skriver så fint och känslosamt. Tack!
Åh, vad bra det ändå blev – med en annorlunda jul! Min mest annorlunda jul var att äta pizza och se på film hela julaftonen. Utan julklappar och allting. (Första julen med min nuvarande sambo).
Så fint skrivet Clara! Jag förlorade pappa när jag var 21 och mamma när jag var 28 så jag förstår dig precis. Nu efter ett antal år finns den ständiga saknaden efter dem, och vid jul gör den sig särskilt påmind. Hoppas du och din fina familj får en fin jul!❤🤶🎅🌲
Min mamma dog i år. Jag sa redan tidigt till min man och mina syskon att vi måste förändra något kring julafton, kan inte göra allt precis som vanligt, det blir för jobbigt. Det enda som är viktigt är att pappa har sällskap. Och nu med corona blir det verkligen så, en väldigt annorlunda jul men vi ser till att pappa har sällskap, hela dagen, men i små sällskap och vi håller avstånd med alla andra.
Så fint du skriver Clara! Jag blir alldeles tårögd.
Ett så fint inlägg Clara!
Fint att du delar med dig, jag känner igen mig i mycket som du skriver om. Ta hand om dig!
❤
Du skriver alltid så underbart! Sitter med tårar i ögonen här, det blir en annorlunda jul men det blir nog bra ändå💓 tack Clara!
God Jul till Clara med familj. Detta var nog det bästa du har skrivit.
Jag( 78 år) har följt din blogg i flera år.
Så fint skrivet! Berörande.
Så fint och hoppfullt skrivit, tack för det.
Tack, verkligen tack! /C
Så fint Clara! För mig är det ”bara” corona som separerar mig från min familj den här julen, men det kändes väldigt tröstande att läsa det här. Media fokuserar så mycket på alla som ska resa och träffa människor trots pågående pandemi, önskar att det fanns fler alternativa berättelser om hur folk gör annorlunda och att det också blir bra så att de som måste eller vill göra rätt känner sig mindre ensamma. Tack och god jul!
Jag hoppas att det blir bra till slut, men i många år har saknaden efter en egen familj varit starkast just på julen. Det är en sorg och saknad som inte går över. Jag är tacksam att jag kan fira med mamma och pappa och inte behöver sitta helt ensam men jag vet faktiskt inte hur länge jag ska stå ut med det här ofrivilliga singelskapet och ensamheten. Ändå kan jag inte låta bli att snegla på det jag önskar att jag hade genom den här bloggen.
Förstår såväl hur det kan kännas, kände mig ensam i många år trots ursprungsfamilj och släkt. Grät förra julen av vanmod och sorg över att ständigt uppleva känslor av att vara utanför och statist i andras liv (den roliga låtsasfastern, den överblivna som inte lever normativt, den som är gäst på andras dop och bröllop men aldrig får bjuda igen etc). Särskilt påtagligt kan det vara vid högtider då sammanhang och meningsfullheter liksom stakas ut lite klarare. Så många år jag längtat efter att få göra en paketkalender till mitt eget alldeles älskade barn och att få införa nya familjetraditioner i MIN egenskapade familj!
Det är tydligt att många inte förstår hur hemskt ensamt många har det vanligtvis när ett år av begränsning såsom nu gör att folk blir deprimerade. Många som lever i detta land och många som läser denna blogg lever väldigt priviligierade liv, med egen familj och bra jobb, god hälsa osv. Det är det som är normen i våra samhällen och att leva utanför det mönstret är smärtsamt, självvalt eller ej.
Jag vet inte hur gammal du är men det brukar bli lite bättre med tiden. Önskar dig (och andra som upplever en ensamhet och sorg) ett trösterikt nytt år med hopp om gemenskap och glädje som går rakt in i hjärtat. <3
Läste det här just idag. Min mamma har blivit fruktansvärd sjuk i corona och ligger i sängen och är rädd. Tycker du, att allt blir bra till slut? Alla är så rädda och ingen vet vad en ska göra. Och vad med barnen då… Min brorsdotter är 2 år och begriper inte att hon inte får ta sig in till farmor, att dören är stängd. Hoppas att allt blir bra. För oss alla.
Så fint och hoppfullt. Tack för detta.
Tack för allt du skriver Clara!
Det betyder och berör så mycket🔥