Fotograf Lena Lee

Nyfiken pÄ renen Susanne Jonsson Àr tv-kocken och den framgÄngsrika kokboksförfattaren som öppnade upp sitt Susannes skafferi i SVT med mig tidigare i vinter. Eftersom hon kommer frÄn en samisk familj dÀr renen Àr en central del i kulturen stÀller jag nyfikna renfrÄgor till henne. SÄ hÀr berÀttar hon om sitt förhÄllande til just renen:

—  Jag kĂ€nner stor tacksamhet över allt renen har gett oss i generationer, att renen Ă€r en del av min familj och vĂ„r kultur. Det Ă€r viktigt att det fĂ„r möjlighet att finnas renskötande samer Ă€ven i framtiden. 

— För mig har det alltid varit en balans, att förvalta arvet frĂ„n vĂ„ra förfĂ€der. Att inte ta mer Ă€n man behöver frĂ„n naturen och nĂ€r man slaktar, att ta vara pĂ„ exakt allt som gĂ„r. Alla styckningsdetaljer, skinn och tarmar med mera.

Och pĂ„ tallriken? 
— Det hĂ€r Ă€r sĂ„ roligt, för nĂ„gra Ă„r sedan blev “nose to tail eating” en trend globalt, det serverades mĂ€rgben till skyhöga priser pĂ„ de trendigaste krogarna! SĂ„ jag tĂ€nkte att det mĂ„ste vara nĂ„got helt spektakulĂ€rt nytt sĂ€tt att tillreda mĂ€rgben och provade det vid ett besök pĂ„ Fergus Hendersons St. John i London. Det var gott, sĂ„klart, och samma som mormor och mamma lagade hemma hos oss!

— Jag fick Ă€ven dela tips i brittiska channel 4 hur man gör blodpalt, sĂ„ vem vet, det kanske Ă€r nĂ€sta trend!
— BĂ€sta blodpalten Ă€r i alla fall pĂ„ renblod. SmĂ„ paltar, lagom mjukhĂ„rda, kokta i renbuljong. Renkött Ă€r nĂ„got av det finaste en kock kan fĂ„ tillaga.

Har du nĂ„got sĂ€rskilt “renminne”?
— Jag tror att det blir alla gĂ„nger den har vart med mig och representerat ute i landet och utomlands. NĂ€r jag fĂ„tt möjlighet att berĂ€tta om vĂ„r kultur, och ha samtal om att ta vara pĂ„ naturens resurser. Att inte enbart servera filĂ© pĂ„ de tillstĂ€llningarna som det var mycket förr, eftersom det Ă€r enklare. Det mesta pĂ„ en ren Ă€r inte filĂ©, men det krĂ€ver mer av vilja, kunskap och tid för kocken att laga de andra delarna.

“Renkött tillhör det finaste en kock kan tilllaga”


— I min familj fick mĂ€nnen Ă€rva renarna, sĂ„ jag Ă€ger inga renar. Jag hamnade i stallet och tog hand om hĂ€star, vilket har varit underbart, jag tror det Ă€r medfött för mig att trivas runt alla djur, hela min familj Ă€r sĂ„.
— Hade vi haft renar hade jag nog haft ett par pĂ„ gĂ„rden, men nu blev det en vit liten ponny istĂ€llet. Och jag vĂ€xte upp som en hĂ€sttjej. 

Finns det nÄgot sÀrskilt att tÀnka pÄ nÀr man tillagar just renkött?
— Ja, att inte överkrydda utan hellre försöka hitta kompletterande smaker som milda örtkryddor. Att inte steka stekar för lĂ€nge, att inte eftersteka innerfilĂ© pĂ„ för lĂ„g temp, för dĂ„ kan den bli för mör, lite som leverpastej.

— Ofta passar smaker som du hittar i renens naturliga miljö bra till. Det Ă€r ett bra knep i all matlagning. Alla bĂ€r, matsvampar, granskott, mĂ„nga Ă€tbara vĂ€xter Ă€r jĂ€ttebra smakkompisar. Renkött Ă€r magert, sĂ„ kolla alltid efter köttbiten med mest fett för saftigast resultat. Sedan kan du med fördel tillföra smör, grĂ€dde och milt rökt flĂ€sk eller bacon i renrĂ€tter.

Om du skulle rekommendera ett recept till nÄgon som aldrig provat att tillaga ren. Vad skulle det vara? 
— Det beror lite pĂ„ vad den personen Ă€r sugen pĂ„. En vĂ€rmande klassisk köttsoppa med klimp blir absolut bĂ€st pĂ„ kokkött med ben.

— En annan favoritdetalj hos mig just nu Ă€r renrostbiff. Den marinerar jag i örter, gĂ€rna timjan och rosmarin, bara lite rosmarin om den Ă€r torkad, annars tar den över hela showen. Bryner den i smör, salt, peppar och lĂ„ter den gĂ„ fĂ€rdig i ugnen 125 grader till 58 graders innertemp. LĂ„ter den vila 20 minuter och skĂ€r upp.
— Sen kan man göra sĂ„s i botten pĂ„ stekpannan. En skvĂ€tt vatten – har du sherry, cognac eller en skvĂ€tt vin hemma kan du ta det ocksĂ„, grĂ€dde och sedan smaksĂ€tta med messmör och vinbĂ€rsgelĂ©. Just smakbrytningen med sötman frĂ„n gelĂ©n och messmöret som har kolatoner blir fantastiskt gott till renkött. 

— Suovas Ă€r rökt, saltat renkött som passar perfekt att skiva och steka i smör, utomhus över elden, det brukar alltid gĂ„ hem. Ibland hör jag att det kan vara lite knepigt att fĂ„ tag pĂ„ renkött, speciellt i södra Sverige. DĂ„ Ă€r det oftast rökt renkött eller renskav, sĂ„ jag delar ett recept pĂ„ en krĂ€mig renskav och en kall röra som Ă€r jĂ€ttegod till bakad potatis ellersom fyllning i mackor och tunnbröd, tipsar hon.

HÄll utkik! Imorgon bjuder Susanne pÄ receptet pÄ sin bÀsta renskavsgryta hÀr pÄ bloggen och du kan lÀsa mer om mina inlÀgg pÄ temat Nyfiken pÄ renen.

Mer roligt att veta om Susanne:
Hon Àr frilansande kock och matkreatör med kunder i mÄnga delar av vÀrlden.

Född i GÀllivare i en samisk familj och bor i dag i UmeÄ.

Hon har arbetat hos den franska stjÀrnkocken Georges Blanc i Vonnas med tre Michelin-stjÀrnor och har varit gÀststudent vid Academie Paul Bocuse i Lyon.

Hon har en rad storsĂ€ljande kokböcker i ryggen – Älg, tillsammans med Anna Reidemar och Staffan Ling,  Viltsmak,  VĂ€sterbottensost och Susanne Jonssons bĂ€sta.

Susanne hörs i Meny i P1, Ă€r Ă„terkommande kock i Go`kvĂ€ll i SVT och syns förstĂ„s i den egna serien Susannes skafferi dĂ€r ocksĂ„ jag Ă€r med – nya avsnitt kommer till pĂ„sk! Och du kan sĂ„klart ocksĂ„ följa henne pĂ„ instagram och facebook!