Vill du bli sedd, träda fram ur tapeten, ta plats i ett rum? Bär rött! Det är mitt bästa knep när jag behöver lite hjälp på traven. Snyggt som attan är det också vilket förstås är en nog så god anledning till att bära rött. Tomatrött särskilt men hela skalan från orangerött till bordeauxrött är fint. Det finns en röd som passar alla. Fast går man på den senare röda så tappar man lite av den där vavavoomkänslan man kan vilja ha. Då blir känslan en annan, mildare.

Färg är mitt liv. Jag ÄLSKAR färger. I inredningen, på kläderna, i sminket och naglarna. Att blanda färg med färg, få det att spraka och blixtra ihop – eller vara monokrom fast i en knallig färg. Det är underbart. Det finns egentligen bara några färger jag undviker och det är svart (för hårt mot min hy + känner mig utklädd), cremevitt (passar bara i kritvitt som tar igen de vita i ögonen) samt beige i olika varianter. Det är en färg som verkligen gör mig osynlig och samtidigt grisskär.

Jag skrev ju om att vara i valet och kvalet mellan vad som ska skänkas och vad som ska sparas och hur kul det är att ha kvar plagg man tröttnat på – för att hitta tillbaka till dem sen igen.

Den här klänningen är en sådan klänning. En secondhandklänning i en stadig bomullskvalité med lite pingvinärmskänsla och stora knappar i ryggen. Den hade jag en hel del omkring 2015 men nu har den fått komma fram igen. Så glad att vi hittat tillbaka till varandra. Hade på mig den häromdagen på ett flott och viktigt möte jag skulle bevista där jag behövde signalera att det inte var läge att sätta sig på mig.

Ihop med min röda & Otherstories kappa och mina pumps från samma ställe som nog har fem-sex år på nacken. Otroligt icke-kompatibel outfit med mitt vardagsliv på landet. Tog pumpsen i en påse i bilen och tog på mig först när jag parkerat i stan.

Klänningen funkade – mötet gick svinbra. Och det var dagens sedelärande historia, det.