Vill du bli sedd, träda fram ur tapeten, ta plats i ett rum? Bär rött! Det är mitt bästa knep när jag behöver lite hjälp på traven. Snyggt som attan är det också vilket förstås är en nog så god anledning till att bära rött. Tomatrött särskilt men hela skalan från orangerött till bordeauxrött är fint. Det finns en röd som passar alla. Fast går man på den senare röda så tappar man lite av den där vavavoomkänslan man kan vilja ha. Då blir känslan en annan, mildare.
Kolla in mina röda kläder genom åren!
Färg är mitt liv. Jag ÄLSKAR färger. I inredningen, på kläderna, i sminket och naglarna. Att blanda färg med färg, få det att spraka och blixtra ihop – eller vara monokrom fast i en knallig färg. Det är underbart. Det finns egentligen bara några färger jag undviker och det är svart (för hårt mot min hy + känner mig utklädd), cremevitt (passar bara i kritvitt som tar igen de vita i ögonen) samt beige i olika varianter. Det är en färg som verkligen gör mig osynlig och samtidigt grisskär.
Jag skrev ju om att vara i valet och kvalet mellan vad som ska skänkas och vad som ska sparas och hur kul det är att ha kvar plagg man tröttnat på – för att hitta tillbaka till dem sen igen.
Den här klänningen är en sådan klänning. En secondhandklänning i en stadig bomullskvalité med lite pingvinärmskänsla och stora knappar i ryggen. Den hade jag en hel del omkring 2015 men nu har den fått komma fram igen. Så glad att vi hittat tillbaka till varandra. Hade på mig den häromdagen på ett flott och viktigt möte jag skulle bevista där jag behövde signalera att det inte var läge att sätta sig på mig.
Ihop med min röda & Otherstories kappa och mina pumps från samma ställe som nog har fem-sex år på nacken. Otroligt icke-kompatibel outfit med mitt vardagsliv på landet. Tog pumpsen i en påse i bilen och tog på mig först när jag parkerat i stan.
Klänningen funkade – mötet gick svinbra. Och det var dagens sedelärande historia, det.
23 svar
Svinsnygg klänning!
Fick min första riktiga anställning efter en anställningsintervju där jag hade på mig mina röda favoritbyxor.
Jag älskar också rött, men jag har bara en hallonröd linnekavaj. Har som mål att hitta spralliga, röda kläder på nästa loppisrunda!
Perfekt! Kul att mötet gick bra och tack för tipset. Så bra att klä upp sig med färg när man känner sig lite osäker (på ett möte t.ex, man vet ju aldrig riktigt hur det kommer att gå på vissa möten). Istället för tvärtom. Fint att hjälpa sig själv med färg.
Får jag fråga dig en annan färgsak: Tror du att du skulle klä dig i dessa knalliga färger och tjusiga outfits om du bodde i ett radhus?
Jag frågar för jag märker att jag ofta vill ”smälta in” där jag bor (i radhus) och väljer ibland bort det mest klatschiga, för att inte vika av för mycket i mitt område.
Vill inte skrida förbi grannarna och verka märkvärdig. Hemskt, jag vet!
Funderar ibland på om jag eventuellt klätt mig modigare om jag bodde i eget hus eller i en lägenhet (som känns mer anonymt att bo i).
Några tankar kring detta? Vore spännande att höra både vad du Clara tänker om det och även höra andra som eventuellt läser detta förstås 🙂
Hej Ninni, klä dig i det som du och ditt hjärta vill, det kommer att bli jättebra! Till dig Clara, tack för ett inspirerande inlägg!
Tack Lena för ditt värmande svar!
Men gud vad intressant att du känner så, just för att du bor i radhus. Men samtidigt låter det ganska hämmande och kvävande, att du liksom anpassar dig till vad du tror att andra tycker? Förstår precis tankesättet, är uppvuxen väldigt mycket i den andan. Vad ska folk tro? Eller vad ska folk säga om man på något sätt sticker ut… Men upplever att det är friare idag? Men blir kanske extra tydligt i radhus där man verkligen bor nära varandra?
Å andra sidan tycker jag som föregående. Strunta i grannarna, man lever vara en gång och vem vet hur länge. Så på med färg and shine on!
Tack LL för ditt inspirerande svar! Det märkliga är (och det är det som gör detta till en fråga för mig) att jag var mycket friare och modigare före radhusboendet. Jag tänker ibland, att jag har anpassat mig för mycket till den ”anda” som råder här. Det är mycket sport som gäller här; åka skidor, cykla med full utrustning, springa, gymma osv. Och jag har aldrig varit särskilt sportig eller allmänt ”präktig”, om man säger så. Är mer en fri och känslig och existentiellt intresserad person. Det är möjligtvis denna min känslighet som tagit överhanden och att jag sugit in denna sportiga och präktiga anda som en svamp. Jag ska verkligen försöka vara modigare och friare igen (inte minst med min klädstil) – vara den jag ÄR 🙂 Tack igen!
Förstår att det är lätt att ryckas med, särskilt när man bor så tätt. Men kör din grej som du skriver, det blir ju roligare också än när alla ska vara lika.
😊🙏
Du är så fin och så inspirerande!!! Jag har alltid tyckt om att sticka ut med mina kläder. Även om jag blev trakasserad i grundskolan vek jag inte av från det utan klädde mig exakt så som jag ville. Förra året, den 2 augusti, blev min äldsta dotter utsatt för ett fruktansvärt trauma vilket ledde till att jag gick in i en djup depression. Utseende, kläder och hälsa var faktorer jag inte längre brydde mig om. Innan detta hände var jag igång med att promenera 10.000 steg om dagen men när jag försökte göra det efter händelsen var det som att gå i tjock gyttja. Samma känsla som när man försöker springa i en dröm och jag slutade ta mina promenader för jag blev så rädd för den känslan. Jag orkade inte ens klä på mig de flesta dagar. Eftersom jag haft graves sjukdom var jag hos min läkare i somras och då konstaterades att jag dragit på mig en måttlig övervikt (samt har hypertyreosen övergått till hypotyreos). Med dig som inspirationsförebild, du har ju också tagit dig igenom svåra kriser och sjukdomar, satte jag hälsan i fokus. En enkel sak som att duscha varje kväll för att morgondagen ska innehålla färre hinder när jag väl ska göra mig i ordning blev en ny rutin. Likaså att klä mig i mina härligaste och finaste kläder även om jag jobbar hemma. Jag följer ett kostschema som hjälpt mig att känna mig hemma i min kropp igen. Jag suger i mig den kläd- hälso- och livsinspiration du delar med dig av och idag var jag bara tvungen att berätta att jag förra veckan köpte en röd tröja och en röd kofta och det är nog ett tecken på att jag så smått börjar känna mig som jag igen. Tack för allt du ger och delar med dig av!!!
Vilken fin och berörande kommentar ❤️ Jag hejar på dig Anna. Ja din dotter också. Stor kram från mig
Blir både berörd och stärkt. Hejar innerligt på er och önskar er allt gott 💗
Wow håller med till 100 %!
Känner igen mig i detta! Inte just med rött, min powerfärg är svart, har till och med en speciell svart blus som jag använder när ingen får sätta sig på mig, haha.
När jag känner mig osäker så målar jag mig,tar på mig tuffa boots, tar ett tuggummi (!) och ger mig ut och kör bil med hög musik på radion. Det ger mig självkänslan tillbaka. Alla knep är bra utom dom dåliga 🙂
(Ja, köra bil är ju inte bra, det fattar jag, men det måste inte vara så långt)
Kan du inte skilja på rött och orange?? Är du färgblind eller???
Men vilken otrevlig kommentar! Hur tänkte du när du skrev så?
Men gud vad skönt för dig Gunilla! Nu har du fått spy ut dig en riktigt go och härlig kommentar; då är söndagskänslan fixad riktigt ordentligt. Myspys! För att toppa det hela så tycker jag du ska gå och skälla ut några barn som leker för livligt. Ta sen en kopp kaffe och njut av din sköna framtoning.
Gunilla du har nog vaknat på fel sida idag! Unna du dig en kopp kaffe & något gott, så din snälla & bästa sida kommer till rätta igen!
Hög wowfaktor! Hög!🌹👏🌹
Rött är så vackert! Jag har skälv en hellång knallröd kappa. Det händer varje gång jag bär den, att människor jag inte känner, kommer fram och berättar hur fin den är. Behöver jag en dos uppmuntran, tar jag på kappan
Själv, skulle det stå förstås.
Uuuggh, jävlar vad snyggt!! Håret och pumpsen blir verkligen pricken över i:et! Nu blev jag väldigt inspirerad till att hotta upp min egen garderob, som tyvärr blir nästan helsvart på vintern jämt.
Älskar alla nyanser av rött!❤️