Jag ÄLSKAR kökssoffor och allt de står för. Särskilt i äldre hus känns de som ett måste. De är ju själva symbolen för hemtrevnad. Så fort jag hälsar på någon som har en kökssoffan så skyndar jag mig att inta den. Liggande eller uppkrupen. Kökssoffan är en plats att ta igen sig på efter maten. Ett ställe för hunden att hålla utkik i fönstret. En vrå för mamman att amma i. En låda för tjocksockar, pussel eller extra filtar. En nätt sovplats för en gäst. Ett ställe för meditation. En plats där man klämmer ihop barnen och alla deras vänner för att äta mellis.
I mitt hem har vi två kökssoffor. Och nu ska ni få höra historien om den vita kökssoffan.

En av de första möbler vi införskaffade till vårt hem var nämligen denna kökssoffa. Den stod i förrådet hos mormor och morfar och har stått där så länge jag kan minnas. Jag la aldrig märket till den något särkilt – ful som den var med mörkbrun lackfärg. Men när vi var nyinflyttade i vårt hus fick jag upp ögonen för den. Man klarar sig väl inte utan kökssoffa?
Mormor och morfar sa att jag självklart fick ta den med mig hem – men att den behövde målas om. Så jag baxade ut den på gräsmattan på gården. Letade rätt på en värmepistol och började skapa högblank brun färg från den. Under det bruna lagret fanns en mintblågrön nyans. Det var originalfärgen. Mormor berättade att soffan hade hört ihop med ett bord och några stolar som var deras första möblemang när de gifte sig, tidigt fyrtiotal. Och i den här kökssoffan har min moster sovit som barn. Kanske också min mamma.
Vi lastade soffan på ett släp och körde hem den till oss. Jag målade den vit (på den tiden målade jag allting vitt) och placerade i vårt dalablå kök som vi hade då. Soffan har hängt med sedan dess.

Nu står den i matrummet och den är så nätt och fin och smäcker. Eftersom ryggen är låg går den lätt att möblera framför fönster. Och eftersom den inte är ett solitt stycke utan har ribbor så känns den mindre som en kloss än kökssoffor ofta gör.
Under locket förvarar vi pussel och sällskapsspel. Men ett tag hade Bertil den faktiskt i sitt barnrum som säng. Min dröm när jag var barn var att sova i just en kökssoffa, jag kunde inte tänka mig något mysigare. Tillslut fick jag sova i ett brunt åbäke till soffa som stått på vinden och som knappt rymdes i mitt flickrum. Och som jag definitivt inte rymdes inuti. Sov med benen lätt böjda i över ett år. Men jag var SÅ nöjd!

Soffan har haft många klädslar genom åren. Allra oftast brukar jag dock bara vira en hemvävd trasmatta kring sitsen. Kanske någon som mamma eller mormor vävt. Men här har jag istället svept en rutig sängkappa om den.
Själva sitsen har jag stoppat genom att häfta fast ett liggunderlag och sedan en tunn bäddmadrass ovanpå. Nu är den mjuk men fortfarande fast vilket jag tycker att en sådan här möbel ska vara.

Nu står soffan under fönstret i matrummet och är klädd i ett rosa ulltyg funnet på en second hand. När vi blir många – som till matlaget – drar vi fram den till bordet och tränger ihop alla barnen där. Fem stycken ryms ledigt.
Ibland har den stått inne i köket men oftast i matrummet. Ibland också på verandan. Oavsett var så pryder den sin plats. Den nätta formen, den praktiska funktionen och den historiska anknytningen gör den till en riktig favoritmöbel hemma för mig.
Får du chansen – införskaffa en kökssoffa!
Och det var historien om soffan, det. Här finns förresten Historien om karmstolen.
51 svar
Åååh vad jag längtar efter att bo större i framtiden och kunna ha kökssoffa. Där ska jag ligga när min sambo lagar mat. Kan icke tänka mig nåt härligare!
Min kökssoffa har min morfar gjort 1922 🧡 min mamna har sovit i den när den stod på bakustuvinn, sjuka barn har legat & vilat där i mitt kök, bort med locket i med madrass ! Nu är den extraförråd för torrvaror/ konserver! Sen är den förstås barnens plats när vi äter! Älskar den 🧡
Vilken varm och träffande text om den kära kökssoffan! Minns kökssoffan i min mormors föräldrahem där varje köksbesökare fann en stunds vila. Har du förresten läst barnboken/bilderboken ”Farfars mammas soffa” av Anna Bengtsson? Där får man följa en kökssoffas väg under hela 1900-talet. Fantastisk! Tror du skulle älska den.
Vi har en kökssoffa som vi köpte begagnat 2014 och bar hem ca 2 km eftersom vi inte hade någon bil. Tycker den är så viktig för känslan i köket, men den har fortfarande ingen dyna, utan bara en träsits. Kanske ska prova ditt trick med liggunderlag och bäddmadrass. Känslan skulle ju öka massor om soffan bara var lite mjukare.
Hej Clara! Tror du att din syster Anna skulle vilja skriva ett inlägg om vad hon doktorerar om? Hur det går till och vad hon gör. Jag tycker det verkar spännande 😊
En riktigt bra sak med internet är tillgången till gediget textmaterial, bland annat vetenskapliga texter. Annas licentiatavhandling hittas här: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1476592/FULLTEXT01.pdf
och är alltså tillgänglig för vemsomhelst. Toppen tycker jag.
Nu är ju en sådan här text lite speciell (och inte alltid så extremt inspirerande, även om den är intressant) så jag håller med dig om att det vore superintressant att veta mer om det som sker runtomkring.
+1 på den! Skulle vara roligt med ett gästblogginlägg av Anna 😀
Jag har oxå en köks soffa😊, tyvärr har vi litet kök men i gästrummet ryms den och där sover barnbarnen när de är hos oss. Har även en i växthuset där vi dricker kaffe tidig vår och höst. Barnbarnen gillar att fika i växthuset, allt smakar så mycket bättre då säger de. 😊
Älskar stora, gamla kökssoffor men tyvärr är mitt kök för litet förmått rymma en sån! 😭 Men kökssoffa skulle jag ha och hade ändå turen att hitta en nytillverkad liten, nätt kökssoffa med förvaring i en möbelaffär. Men det är ju såklart inte samma känsla som en rejäl soffa som man kan krypa upp i 🙈
Mitt äldsta barn sover dock i samma kökssoffa som jag sov i som liten och som har stått hos min mormor och morfar 🙂❤ Den är målad i gräddvit och rosa, väldigt speciell 🤗
Vi hade egentligen inte plats för en kökssoffa, men det var ett MÅSTE så vi hittade en 145 cm lång. Märkligt nog får alla plats i den ändå, till och med min 2 meter långa make lyckas knöla ned sig i fosterställning där alltsom oftast 🙂
Jag har en köksoffa i köket som egen liten är min pappas. Har fått låna den på nåder bara för att hans kök är för litet för den. Så nöjd över att den får stå hos mig istället, men han är superbitter 😅
Den är verkligen fin! Så nätt och gedigen på samma gång. Älskar detta tema när du beskriver historien om dina möbler!
Om du skulle måla om den idag, vilken färg hade du tagit då?
Jag är så fascinerad av hur olika man är. Jag tycker kökssoffor är de mest osköna och opraktiska möbler som finns. Det står en sån i köket hos svärföräldrarna mot väggen/hörnet av köket. Det är trångt som sjutton, ska någon in eller ut måste man klättra över de som sitter utanför. Funkar ju om bara en ska sitta i den men ofta behöver flera vuxna sitta där för att få plats runt bordet och ska då klättra in och ut eller så måste alla resa sig.
Det går heller inte att luta sig bekvämt i hörnet eller bara mot ryggstödet för det är obekväma träribbor, utan man måste sitta militäriskt rakt. Sjukt otympligt på alla sätt.
Det kommer inte vara en möbel som får flytta hem till oss den dagen de inte lever längre…
Åh håller med! 🙈 Man sitter så obekvämt på kanten för soffan går ju inte att skjuta in som man kan med en stol.
Tydligen är kökssoffor en riktig vattendelare!
Jag tänker att det lite handlar om hur man möblerar kring soffan 😊 inte så praktiskt att ställa den med ena sidan mot en vägg, och samtidigt vid ett köksbord. Då blir det svårt att ta sig i och ur om man sitter längst in. Men allt är ju förstås en fråga om tycke och smak, och hur rummet ser ut förstås!
Så mysigt att få läsa detta! Påminner mig om kökssoffan vi hade när jag var liten, en enkel sak i björk och brunrandigt kraftigt tyg. När man var sjuk blev man nedbäddad där så man fick vara med ändå, i husets centrum, men utan att behöva anstränga sig. Bara ligga och betrakta vad som pågick och slumra till trygga köksljud.
Så mysiga inlägg att läsa om dina kära möbler. Skulle älska att ha en kökssoffa, men jag bor för litet för att ha plats med en. Men så fort jag kommer hem till syrran eller mamma så hamnar jag oftast i deras kökssoffor😁.
Din mormor ler nog i himlen när hon ser hur soffan lever vidare och älskas hemma hos er❤.
Kökssoffan är HET! Jag och min man har precis tömt en lägenhet efter en släkting och i köket stod det en gigantisk kökssoffa. Eftersom vi bor i Stockholm så var vi tveksamma till om den skulle gå att sälja. La ut den på blocket för några hundralappar… och OMG! Blev budkrig och huggsexa om vem som skulle få köpa. Nu står soffan i ett annat kök och uppskattas!
En kökssoffa är ett väldigt bra gömställe också! För väldigt många år sen hade min mamma köpt sig en röjsåg att ha på landet, hon var glad över sin nya leksak och använde den flitigt. Min farbror som bodde i närheten lånade ofta verktyg hos oss och var inte alltid aktsam med sakerna… Så när min mamma åkte hem till stan för att jobba så gömde hon röjsågen i kökssoffan för att min farbror inte skulle hitta den och låna den när han kom dit för att titta till vår stuga!
Mitt förhållande till kökssoffor är inte helt okomplicerat. Jag är uppväxt på landet med kökssoffa i köket, både i mitt uppväxthem samt hos min farmor och farfar som bodde nästgårds. Jag kan inte en enda gång minnas att jag sett min mamma eller farmor sträcka ut i någon av sofforna, medan jag otaliga gånger sett min pappa och min farfar i respektive soffa. Soffan i vårt kök var liksom “pappas”.
Jag har hört min farmors berättelser om lantbruket förr, då alla; kvinnor och män, jobbade hårt på slåttern. När alla kom hem för att äta mat ställde sig kvinnorna för att laga maten medan männen sträckte ut på kökssoffa eller golv.
Bara för att det nu känns självklart för oss kvinnor att ligga i kökssoffan och softa medan mannen donar i köket har det inte alltid sett ut så. En liten historisk påminnelse apropå kökssoffor! 😉
Ja så var det förr. Min morfar fick dela sin första lie med sin äldre bror, när han var fyra år. När de vuxna tog paus i arbetet, fick barnen springa och hämta vatten. Sedan började arbetet om igen!
En ovanlig nätt kökssoffa,så rar;))) Skönt att värmen när igenom ryggstödet.Så rar…
Älskar köksoffor.
Har i dagsläget fyra stycken som, till min mans inte alltid delade glädje, släpas in för ett tag och sedan ut i förrådet igen. Allt efter när andan faller på.
En har stått i köket i huset vi just köpt. I en annan har min mans pappa sovit som barn.
En tredje tog jag över då en god vän skulle flytta utomlands och den fjärde har min morfars pappa snickrat ihop. Den sistnämnda var i stort behov av renovering och när jag lossade de slitna lagren med tyg, så var den stoppad med halm.
Alla olika men lika värdefulla.
Älskar vår kökssoffa! Och när mina två barn låg och sov i kökssoffan i torpet i somras som min farfar sovit i hel sin uppväxt blev jag alldeles fylld av känslor och tankar och respekt för livet nu och då.
I vår kökssoffa har min farfar och hans 1,5 år äldre bror sovit som barn 🥰 soffan är ovanligt kort, bara 160 centimeter, men den är så söt och passar i vårt kök!
Så roligt att läsa om allas förhållanden till sina kökssoffor 😍
Älskar den här nya serien där du lyfter fram enskilda möbler!
Precis så tänker jag med 👍
Så mysigt att ta del av, älskar också kökssoffor och ska ha plats för det en vacker dag tänker jag.
Måste erkänna en pinsamhet. Jag läste meningen om att de gifte sig tidigt 40-tal och nästkommande mening skummade jag över och fick en ilning när jag läste att ett barn blivit till i soffan därefter. Det kändes oetiskt att sprida något sådant privat snusk vidare om gamla människor, tänkte jag innan jag läste om och läste rätt 🤣🙈
Kanske någon mer kan få sig ett leende på läpparna av detta 😅🥰
För ungefär fyrtio år sedan var det populärt med ”slöjdkurser”, kvällstid, i några av skolorna här. Min man byggde då en kökssoffa, delvis av återvunnet virke. Den hängde sedan med i många år, men försvann tyvärr i en flytt från hus till lägenhet. Tänker ibland på den, då jag ser en liknande, modellen var egenritad och finns bara i ett exemplar…
Hittade en kökssoffa som skänktes på marketplace som jag högg direkt! Fick den komplett med trasmatta och tillochmed en trasmattekudde. Kunde inte med att bara ta emot den så jag övertalade dem att jag skulle betala en krona per år de hade haft den (den var begagnad när de köpte den, deras första möbel till deras första gemensamma hem). Så 40 kronor betalade jag för den. Sånt fynd! Men den är kort, så böjda ben blir det 😀 Den står på vår inglasade altan och jag har spänt upp ett myggnät runt den för oj vad flugor vi har på sommaren. Under nätet kan jag dock sova en lur i lugn och ro, med benen böjda.
I köket står en annan kökssoffa men den har jag ingen historia kring för den kom med köket och killen som äger köket 😀
Jag älskar kökssoffor!
Den är perfekt att sträcka ut sig på när maten står och puttrar eller maken fixar i köket. Om det är kallt kan man brassa på elementet som den står vid.
Innan stod den i huset jag växte upp i så den har jag lagt mig på många gånger när jag varit ute och lekt.
Farmor och farfar, som hade den först, brukade visst vila på den efter lunchrasten innan han skulle tillbaka till jobbet på fabriken. Då drog de ut den lite så att båda fick plats. 😍 Måste varit trångt ändå.
Gillar också att min faster har klottrat namn på syskon på undersidan av locket med spretig nyss-lärt-sig-skriva-stil.
❤️❤️
Jag gillar med kökssoffor! Har lyckas sova i en med maken som ung vuxen, det var trångt, men är man nykär så är man.
Annars är det ju så sött med två småbarn som övernattar skavfötters i mormors soffa…😍.
Tyvärr har det hänt otaligt många gånger att sitsen hoppar ner när jag har suttit i olika kökssoffor så jag är numera ofta livrädd 😬
Jag älskar min kökssoffa♥️ över hundra år gammal, avlutad på åttiotalet och sedan linoljad. Har stått hos mamma och pappa under min uppväxt, och när jag flyttade hemifrån fick den följa med.(mamma brukar byta möbler ibland,och just då stod denna på “paus” i förrådet.)
Vi har den placerad “fri” i köket. Den står mot en egen vägg,inte vid matbordet .
Det gör den till den självklara platsen dom gånger det kommer främmen. Då kan folk mellanlanda i soffan, sitta och prata medan vi plockar av köksbordet och kokar kaffe,sen blir dom bjudna att sitta vid bordet för fika.
Jag tar gärna minutrar på den,medan min man plockar bort disken. Jag förvarar alla gardiner och dukar under locket. Mycket älskad möbel ♥️
Exakt den typen av placering är den ultimata för kökssoffa tycker jag! Dels för att de om man ska vara ärlig är opraktiskt (om än charmigt) vid matbordet (av skälen någon skrev högre upp), dels för att de precis som du skriver är en naturlig plats för besökare att slå sig ner under tiden den som bor där fortfarande grejar i köket men även för att den som lägger sig på kökssoffan har ”fri sikt”. Jag önskar verkligen jag hade plats för en kökssoffa, men en del av planen med lägenheter som byggdes på 40-talet var ju tyvärr just att kökssoffa inte skulle få plats i köket. (Ingen skulle behöva nyttja köket som ett sovrum)
I mitt barndomshem stod en blå, skavd soffa. På locket fanns en trasmatta och någon mindre kudde. Där satt jag och mina syskon när vi åt. När de flyttat ut brukade jag stanna kvar utsträckt på soffan när middagen var över. Lite hård men ändå skön.
Soffan stod i huset när mamma och pappa tog över efter farfar. Mamma berättade att där brukade farfar ligga på rygg och lusläsa Hobbex-katalogen och annat läsvärt.
I tonåren målade jag soffan med en märklig vit plastfärg som ganska snart flagade eftersom jag inte brytt mig om att göra något underarbete innan jag startade. Sedan stod med vitblå-fläckiga soffan i ytterligare 20 år hos mina föräldrar innan jag och min familj tog över huset.
En av de första saker vi gjorde i huset var att klä om sitsen på soffan med en tjock madrass under trasmattan och ordna ordentliga kuddar att vila huvudet mot. På så sätt blev den betydligt bekvämare om än inte snyggare.
I somras tog min då hjärtekrossade tonårsdotter på sig uppdraget att fixa soffan ordentligt för att ha något att skingra tankarna med. Hon var betydligt noggrannare än jag varit på 90-talet och kämpade i stekande sol på altanen med hjälp av värmepistol bort all färg. Under den blå färgen visade det sig finnas en gulbrun spräcklig fernissa som nog skulle påminna om något ädlare träslag. Den satt som sten men ungen var envisare så när höstregnen kom var soffan trären och hjärtat läkt.
Planen är att hon ska måla den i vackert olivgrönt som hon valde i somras. Just nu ligger jag på den och vilar innan middagsdisken och gläds åt att den fjärde generationen sätter sitt avtryck på möbeln där den står i samma kök ännu.
Tack för det 🙂 jag har ockuperat vår (min…) kökssoffa i vår familj. Ligger i den i detta nu. Men ska ha din betraktelse i bakhuvudet och tänka på alla generationer när det var tvärt om!
I en liten lägenhet som jag bodde i när mina barn var små hade jag kökssoffan som rumsdelare mellan köket och hallen. Barnen var små så soffan stod alltid väldigt nära bordet. När jag tänker på det nu så inser jag att jag verkligen älskade känslan av att just klättra i och ur den soffan, över ryggstödet ner i alla skor och ryggsäckar eller över armstöden. Att hänga och klänga och väga på möbler är en sån underbar vardagsglädje. Den rymde också alla pjäxor och skridskor under på vintern, syntes bara från hallen och inte från köket. Älskade soffa!
Dessa underbara kökssoffor!
Min pinnsoffa hittade till mig efter att jag förlorat en auktion på nätet. En snäll herre skickade ett privat meddelande till mig att han hade en likadan soffa att sälja till mig till priset av mitt högsta bud. Trodde inte mina ögon, men fixade släp och så körde vi en timme ännu mer ut på landet och hämtade vår kökssoffa!
Alla verkar älska kökssoffan. Jag vill ha bordet intill fönstret och sitta på en bekväm stol och titta ut genom fönstret vid måltider. Det funkar ju inte med en soffa då, däremot har vi en liten kökssoffa i hallen där man kam mellanlanda innan köket. Vi förvarar vantar, mössor o dyl där.
Som barn somnade jag, skavfötters med min syster i kökssoffan, till brasans rogivande sprakande i den öppna spisen, i storstugan i vårt sommartorp. Nu står soffan i mitt moderna kök och påminner om en tid som var. Känns fint att den lever vidare från generation till generation…
Ja, tänk vilka band vi har till kökssoffan. Jag läste en artikel för inte så länge sedan om en man som hade önskat att få begravas i sin kökssoffa. Samma kökssoffa han hade blivit född i! Och givetvis fick han sin önskan uppfylld. Kommer ihåg bilden i reportaget; en lindblomsgrön pinnsoffa med kistdekoration på locket.
A kitchen sofa is on my wish list! I plan to place it in the kitchen in front of the fireplace.
I’m so in love with them, but in germany an original sweden-sofa is very expensive (from 500 € up to 1,750 €). So I keep my eyes open, maybe i find a cheaper one 😀
Many greetings from germany.
Älskar också kökssoffa! Husets kanske bästa möbel! Uppväxt med en. Bor nu i hus och har för första gången plats för en kökssoffa (tidigare lägenheter har haft för små kök). Sitter här nu och myser 🙂
Jag har länge letat efter en kökssoffa! Men den ska vara tillräckligt lång för att funka som extrabädd, samt tillräckligt låg för att rymmas framför fönstret. Och samtidigt inte ha lodräta ribbor som ryggstöd för det är orimligt obekvämt att luta sig mot. Och inte en modell från 80-talet i furu.. jag letar vidare.
Så intressant att läsa om gamla möblera historia. Heja dig Clara som ständigt hittar nya spännande ämnen att skriva om!
Själv köpte jag en gammal kökssoffa när jag flyttade hemifrån 1979. Den har följt mig i alla lägenheter och hus jag bott i från start och står i vårt kök än idag 43 år senare. Älskar den. Skulle tro den närmar sig 100-årsstrecket men har aldrig gjort nåt med den. Naturellt trä med lack. Så praktisk på alla sätt o vis.
Så härligt inlägg!
🙂
Åh, jag gillar också kökssoffor! Tyvärr är mitt nuvarande kök för litet, men nån gång i framtiden kanske det blir en 🙂
Så fint! Fick mig att tänka på min farfar som alltid sov middag på sin kökssoffa. Själv har jag provat samma soffa som nu står hos min mamma o pappa och kan för mitt liv inte förstå hur han kunde sova där varje dag! Men uppenbarligen kunde han det, för där låg han o snarkade en stund efter maten , och det såg så skönt o mysigt ut💓
Min kökssoffa var den första möbeln jag köpte när jag flyttade till min första, 20kvm stora, lägenhet! Och där sov jag de första månaderna, innan jag hade råd med en riktig säng…😊
Så kul att få höra mer om kökssoffan! Jag har själv två kökssoffor, den ena ärvd och den andra har jag fått. Båda med en intressant historia!