Ett säkert vårtecken är att jag får ett il och städar verandan. I år trodde jag verkligen att den skulle hålla sig fin under vintern – men hur jag nu bänglade vet jag inte men lagom till januari var den lika belamrad av skit som den alltid blir.
Men så idag fick jag tummen ur röven. Eftersom jag kände hur varm den blev i solen och hur jag längtade efter att kunna sitta där och dricka kaffe på eftermiddagarna.
Förebilden: Lådor, läskflaskor, döda krukväxter, badrumsinredning på väg in och ut, ett dött tallris, en gammal julbonad, vedbärare utan ved. Så mycket skit på en och samma yta!
Jag vräkte ut allt i snödrivan utanför och dammsög noga. Sedan hällde jag ut såpvatten på golvet. Lortigt som i en stia.
Uffe hjälpte till
Vi skrubbade och skrubbade och torkade och sköljde. Mmmm…doftar så gott här efteråt.
Passade också på att bära ut de stora ullmattorna på snötvätt. Skottar över dem med pudersnö, låter ligga en stund och skrubbar sedan med skurborsten (torr) och vänder och piskar av dem. Doftar ljuvligt efteråt!
Efter några timmar av städande fick jag äntligen lägga in trasmattorna och lägga på nystrukna dukar och ta ner de mörka ullgardinerna som hängt ända sedan jag gjorde julfint i december. Och sedan avslutade jag med att sätta upp spetsgardinerna.
Just idag var det blygsamma sjutton grader på verandan – men det var fullt tillräckligt för att jag skulle kunna dricka kaffe här ute och pussla med Ulf. Så nu är verandan invigd för i år! Och inom två veckor kommer det vara 25 grader här ute när solen skiner och då är detta min bästa plats i hela huset.
Även Essas.
Här kommer tre år av vårstädade verandor i ett enda svep. Satisfying. Som mina storbarn skulle sagt.
12 svar
År 2021:s förebild är helt klart min favorit 😁😁
Hej Clara!
Jag skulle vilja önska ett blogginlägg om relationer! Att vara i en lång kärleksrelation, hur gör man? Hur känns det? Hur vet man att man är med rätt person? Jag har inget tidigare förhållande att jämföra mitt nuvarande, första med. Är en sån som grubblar och har fastnat och kommer inte vidare i tankarna. Jag älskar ju min sambo men nog är det mänskligt att fundera på om gräset är grönare osv… Kram och tack!
En bok jag har handlar om att hitta sin själsfrände och den har jag läst flera gånger i mitt liv. Inte de senaste åren dock då jag känner att jag hittat den det är meningen att jag ska vara med. Men ett tips är att så länge du frågar dig själv om du är med rätt partner så är det inte den rätta. När det är rätt behöver man inte fråga, då känns det bara rätt. Jag håller tummarna att både du och alla människor en vacker dag hittar den rätta.
“Att vara i en lång kärleksrelation, hur gör man? Hur känns det?”
Jag skulle vilja ge ett annat perspektiv än att det ska kännas helt rätt utan några som helst tvivel någon gång i en långvarig relation. Gör det ens det i en vänskapsrelation? ( Nu menar jag vanliga relationer och inte problematiska med tex misshandel ).
Jag tänker att det är ett beslut man tar. Att känna sig hel, tillfreds och lycklig börjar och kommer inifrån sig själv och sprider sig om man har tur till omgivningen. Om man väntar på att någon annan ska göra det och fylla på ens inre liv så blir man nog bara besviken och missnöjd. Vilken bra partner och livskamrat blir man då själv? Så ens egen inställning till förhållandet är minst lika viktigt om inte mer än själva känslan för en långvarig och bra relation. Sätta ord på sina känslor utan att skuldbelägga för mycket och skratta tillsammans är också viktiga ingredienser. Ingen människa är heller perfekt och inte ens en själv:)
Jag kan rekommendera Skilsmässopodden, som kommer med ett nytt avsnitt varje torsdag. Den handlar inte bara om separationer utan också om relationer. En av mina favoritpoddar.
Vilka bra frågor. Jag känner igen mig i alla. En person jag tycker har kloka perspektiv på förhållanden är relationsterapeuten Esther Perel – hon finns att hitta i massor av poddar och youtubeföreläsningar om du vill ta en titt. Just den där frågan om “gräset är grönare” har hon bra resonemang om (i korthet: ja, det är allmänmänskligt att ställa sig den frågan – alla kärleksrelationer innehåller en slags dragkamp mellan trygghet/förutsägbarhet å ena sidan och passion/oförutsägbarhet å andra. Det krävs ofta medvetet arbete för att rymma båda delar i en och samma relation).
Ett annat tips: Clara pratade en del om långa relationer i podden hon hade ihop med Erika Dahlgren förut (“En underbar pod”) – väldigt lyssningsvärt!
Oh ser en rar liten viva på före-fotot 🤩
Nu känns det som vår när du vårstädat din veranda. Fast det snöar hos mig och är minusgrader.
🤗❤️ ja och här är det våriga -20 grader ute idag. 🙈
Åh, drömmer också om en inglasning av något slag! Som inbjuder till tidig vår och sen höst. Men vi har tyvärr inte kommit fram till någon bra lösning för vårt standardiserade älvsbyhus..
Jag vill å min sida hävda att det att man frågar sig om ens partner är den rätta inte alls behöver betyda att ens partner inte är den rätta. Som J skriver är det mänskligt att fundera på om gräset är grönare på andra sidan. Själv tyckte jag det här blogginlägget gav en sund synvinkel på det här med kärleksförhållanden, eftersom “det grönare gräset” ju inte alls behöver vara en annan människa: https://charlottehitochdit.blog/2023/03/06/ra-sig-sjalv/
För övrigt skulle jag också gärna läsa ett blogginlägg av Clara med reflektioner över relationer!
Så fin Essa ❤️