Textil är en sån otroligt viktig del av vad som gör ett hem vackert! Och i ett äldre hem med äldre stil tycker jag att det blir en enorm skillnad om man inreder med gammal textil eller ny. Ett par nyproducerade linnegardiner från Ohlssons tyger eller en löpare från IKEA kan helt enkelt inte jämföra sig med ett handvävt och handbroderat konsthantverk. Jag föredrar 90% gammal textil och 10% nyproducerad i mitt hem. Det är rätt ratio för mig.

Men vilken slags gammaldags textil ska man då satsa på? Jo, nu tänkte jag göra en liten genomgång.

Trasmattor är återbruk i dess bästa form. Ingenting är hemtrevligare eller skönare för fötterna än olika sorters trasmattor på trägolv. Nytillverkade trasmattor är dock aldrig lika fina som gamla som gjorts av riktiga tygtrasor och därmed ger en härlig brokighet till mattorna som nya infärgade trasor aldrig kan ge. Lägg dem på härsan och tvärsan och gärna tätt ihop. Här finns inspiration till placering.

Äkta mattor. Har letat ihop till min samling under många år och köpt begagnade på Röda Korset, Emmaus och Myrorna. Men den största afghanska mattan i vardagsrummet har jag fått ärva av syrran. Medan trasmattor gärna får vara smala och tarmiga ska mattor av denna modell ska vara stora! Så stora att alla möbler ryms på mattan eller i alla fall kan stå en bit in på den.

På den äkta mattan gör Jakob yoga, barnen har brottningsmatch och när man är många som ska se på film kan man slänga ner kuddar på mattan och ha det riktigt mysigt på golvet. Jag tar ut och piskar den någon gång per år men däremellan dammsuger jag bara. Nu på vintern går det också fint att täcka den i pudersnö och sopa ren med en piassavakvast. Ull rengör sig fint på det sättet.

Gardinerna är väldigt viktiga för ett hem. Men det är ett lurigt kapitel. Hur hittar man gardiner i rätt längd, i matchande par och kanske till flera olika fönster i samma rum? Jag har letat på antikaffärer och loppisar under flera år och anmärkningsvärt många har jag fyndat i Boråstrakten hos syrran. Men det måste inte vara likadana gardiner i alla fönster i ett rum. Om de bara tala med varandra stilmässigt gör det inget att de inte hör ihop. I vissa rum har jag till och med haft olika gardiner i ett och samma fönster. Tror aldrig ens att någon har märkt det.

På vintern gillar jag ullgardiner men på sommaren kör jag mycket på spets. Och här är det en ENORM skillnad på IKEAS syntetiska spetsgardiner och en gammal gardin. En lite grövre bomullsspets eller en virkad spetsgardin är oerhört vackert. I somras kom jag över tre par spetsgardiner med nästan hundra år på nacken via en antikhandlare som la ut på annons.

En gardinlösning om man inte hittar något annat – det är fina gamla spetslakan. Det har jag haft i många fönster genom åren. Och gardinstängerna kan förstås gärna vara av gammal typ. Gyllenhaks byggnadsvård har nytillverkade i gammal stil som är fina. Även Carlshaga gör gamla stänger fast i trä. Och Gysinge har en egen variant.

Man kan också hitta gamla fästen och gardinringar på loppisar eller på tradera och sedan kombinera det med en rundstav man köper och laserar. Det har jag gjort. Eller så hittar man en stång i mässing med ringar. Så här kan det se ut.

Draperier mellan rummen känns också otroligt hemtrevligt. Dämpar slammer och drag och gör det ombonat. De får gärna vara udda och behöver inte matchar gardinerna så noga. I mina draperier brukar jag vintertid hänga upp några fina klockor jag köpt på loppis. När man kommer åt gardinen ibland så klirrar det mjukt inifrån tyget. ASMR för vintagefrälsta!

Sängkläder. Gamla spetslakan som förut användes som påslakan kan istället användas som underlakan. Vackert och skönt att sova på. Och kuddfodral med spets och knytband är både vackert och svalt mot huden. De finaste överkasten är förstås de gamla vadderade sidentäcken som man kan hitta på loppis om man har tur. Ofta i rött, ibland i senap, blått och grönt. De är sällan tillräckligt stora för att fungera som täcken över hela sängen utan jag använder dem mer som halvtäcke när jag också vill visa fram de fina lakanen under. Som på bilden ovan.

Handbroderade bonader är en riktig konstskatt. Jag har en diger samling som jag byter mellan när jag vill variera mig. På den här härliga jugendbonaden står det Arbete ger ära. Jag använder knappnålar för att fästa upp mina bonader på ett smidigt sätt.

Gamla kökshanddukar har en oöverträffad uppsugningsförmågan. Så vackert också med broderade monogram och alla olika mönster och bårder som handdukarna kan ha. Förutom att de är underbara i köket kan de användas som borddukar, för att fodra en brödkorg och för att slå in paket. Vira in en kaka, ett fint loppisfynd eller några grönsaker från trädgården i en kökshandduk och du har en underbar gå-bort-present. Brukar finnas för en guldtia på loppis.

Paradhanduken får vi inte förbise. Hittar du en gammal handdukshängare på loppis kan du skatta dig lycklig – hugg den direkt och sedan har du något roligt att pynta och variera med. Paradhanduken är alltså den broderade duk som sitter framför kökshanddukarna. Den kan bytas ut efter säsong och högtider. Jag har ett antal olika varianter att välja på och köper ständigt fler.

Handvävda, broderade vepor och ranor av olika slag är toppenfint. Att lägga i en fåtölj, på en kökssoffa eller hänga på väggen.

Filtar och plädar. Handvävda varianter med fina mönster och färgställningar brukar jag hålla utkik efter på loppis. Den här röda är mitt senaste fynd. Så vansinnigt vacker!

Kuddar. Handbroderade eller mönstervävda kuddar är som smycken i soffan. Om du är rädd för vägglöss kan textilierna antingen köras några timmar i torkskåp på högsta värmen – eller läggas i frysen i minst -18 grader i tre dygn.

Dukar köper jag i parti och minut. Broderade, vävda, spetskantade och knypplade. Ett otroligt hantverk att ha förmånen att få dekorera sitt hem med. Förvånansvärt tåliga också – tvättar mina dukar i maskinen och de håller både form och fason på ett fint sätt. Och människor som själva inte orkar tvätta och stryka och hålla på blir så glada av att få äta på riktig duk. Känslan är något helt annat.

Virkade dekorationspläden. Vi ska inte glömma de lite mer udda detaljerna som gör ett hem vackert. Denna pläd hittade min syster när hon hjälpte till på en stor sorteringscentral för second hand. De skulle slänga bort den eftersom de bedömde att den inte gick att sälja. Men hon räddade den såklart! Den är säkert nästan hundra år gammal och färgerna är sådana som ingen längre färgar. Jag tror faktiskt att det är en av de finaste sakerna med gammal textil. De lite dova, skeva färgställningarna som inte är så RGB-skarpa som allt som nyproduceras. Den här pläden är en av mina käraste julklappar någonsin och precis det slags udda tyg som gör ett hem personligt och charmigt.

Brickband. En både praktisk och fin inredningsdetalj av tyg som sätter piff på vilket hem som helst.

Tidningsfickan hör till samma kategori. Jag har också en i brunt.

Väggförvaringen. För borstar och handskar, eller för papper och påsar. Finns rikt dekorerade och är som att ha ett riktigt konsthantverk på väggen.

Virkade grytlappar. I princip gratis på loppis och finns i en uppsjö av trevliga utseenden. Inte alltid så praktiska kanske – men hemskt rara att ha på en krok i köket eller bredvid vedspisen.

Nu tror jag minsann att jag täckt in allt inom hemtextil. Seså, ut med er och ta vara på den textila konstskatten! För tar vi inte hand om den så kan vi ju verkligen tala om bortslösad kvinnokraft.