En gång i tiden gick jag alltid promenader utan telefon. Inget att lyssna på, igen som kunde nå mig. Idag måste jag tänka aktivt på saken för att det ska bli av. Men det är lika skönt varje gång att lämna mobilen hemma och bara promenera. Lyssna till naturens ljud, till trafiken eller tystnaden. Lyssna inåt. Men inte distrahera tankarna med underhållning eller telefonsamtal.
Gå en söndagspromenad idag. Julfridasdagen den 10e december. Utan att lyssna på något eller prata med någon. Bara fokus på stegen och hur det knarrar – eller kanske plaskar under fötterna. Hur andhämtningen höjs och sänks och hur kylan biter i kinderna.
16 svar
Nobel-söndag, uppe och lagar café au lait tidigt om morgonen. Hurra, lucka 10 öppen redan, så roligt! Behövs inget mer till kaffet, men tar ändå en skiva hembakt med aprikosmarmelad. Riktigt god andra advent på er alla och inte minst till dig, julfridskalender konstruktören! Easy, easy nu med julstöket, akuten har tillräckligt med knåp & pyssel ändå …
Vet inte hur ni har det med vargar där ni bor, men i mina trakter går man inte gärna utan telefon… och aldrig medan jag hade hundar i följe. Man kan ju faktiskt bara ha den i fickan också / Egi
Inga vargar i de här trakterna.
Det är precis vad jag tänkt göra i dag, det och att titta igenom några av Nina Hedenius dokumentärer som jag tycker är så fina och stillsamma.
Glad advent!
Jeg går nesten alltid tur uten å bruke mobilen . Vel, har den jo med av sikkerhetsgrunner og hvis jeg bare MÅ ta et bilde, he he, men jeg prater ikke i den, hører ikke på noe, bare er tilstede på turen og lar tankene flyte, mens jeg suger inn omgivelsene. Beste jeg kan gjøre f eks når psyken er litt kranglete.
Visst är det skönt att lägga bort mobilen🙏Vi är ofta duktigare på att säga till barnen att lägga bort den, och själva tror vi att vi pysslar med mycket viktigare saker på vår egen. Men vad kan vara viktigare än närvaro – som vi lätt tappar bort i t. ex. scrollande.
Vid tio är jag dock väldigt uppkopplad, har skrivit lite mer om varför hos mig.
Ha en jättefin andra advent Clara, och tack för din blogg, för din närvaro och så många kloka, praktiska och underbara tips🥰
Hade du frågat mig för sex veckor sen så hade jag varit helt enig. Jag är en vältränad kvinna som sprungit många mil i obanad terräng. Oftast tunt klädd och utan mobil.
Men ute på en helt vanlig promenad halkade jag på en isfläck och bröt fotleden i tre riktningar.
Det var kolsvart ute och jag var helt ensam. Fyra minusgrader och nordvästan ilade ända in i benmärgen.
Tack och lov hade jag för en gångs skull tagit med mobilen.
Tack och lov kom ambulansen redan efter 22 minuter.
Tack och lov lever jag i ett land där det finns snabb hjälp att få utan dyr sjukförsäkring.
22 minuter liggandes på backen räckte för att hacka tänder och bli så pass nedkyld att fotledsfrakturen behövde vänta tills ambulanspersonalen fått upp kroppstemperaturen som nu blivit prio ett.
Var jag slarvig? Benskör? Otränad?
Nej. Jag hade bara otur. Som man kan ha ibland.
För 8 veckor sen körde jag VM i Ironman på Hawaii. Kontrasten till sex veckor liggandes med foten gips kunde knappast vara större…
Jag har aldrig brutit något förut och knappt fyllt 40 år. På stenåldern hade det här felsteget förmodligen inneburit slutet. Nu? En parentes och stor tacksamhet för den tid och plats jag befinner mig i.
Till veckan ryker gipset och vägen tillbaka mot löpning i skogen tar sin början. Men jag tror aldrig att jag kommer röra mig utan mobil igen. Otur kan drabba vem som helst.
Åh fy! Vilken olycka. Önskar dig läkning och tillfrisknande. Stor kram
Tack snälla! Kram!
En lugn och stillsam promenad är precis vad jag behöver idag. Så lite stress och stimulans som möjligt. Tack för denna julkalender och glad advent!
Hittade en fin och tänkvärd text om juleminnen för 100 år sedan.
Jag tänkte på dig Clara när jag läste detta och kände även tacksamhet över hur privilegierade vi är i dag
https://www.arvidsjaur.se/sv/kommun/nyheter/julminnen-fran-1919/
Mobilen är alltid med i fickan som säkerhet men jag varken pratar i den eller lyssnar på nåt. Jag bara går och funderar och insuper omgivningen.
Jag har alltid mobilen med på promenaden. Bra ifall olyckan är framme. Sällan jag lyssnar på nåt annat än naturljud.
Åh. Längtar efter att få höra tystnaden igen. Ensidig envis tinnitus och hörselnedsättning. Finns det någon som har blivit av med eller blivit bättre från detta?
Ååå du har min medfølelse, jeg fikk helt akutt tinnitus for mange år siden, bare våknet opp med det, uten noen forklaring grunn. Masse tester osv og konklusjonen « det er høyst sannsynlig temporært», men det er det altså ikke. Jeg er blitt bedre, da. Eller så er jeg bare blitt flinkere til å « undertrykke» det. Innimellom er det ganske så ille, andre ganger bare en susende synging i bakgrunnen, litt lik lyden av høyspentledninger i regn. Jeg tror det vendte og ble bedre for meg da jeg lærte å slappe av, ikke bli helt fullstendig fylt av håpløshet over at dette skal, høyst sannsynlig nå, vedvare hele livet, en slags aksepterende av at, ja, dette fikk jeg, gitt, og da må jeg lære meg å venne meg til min « evige umusikalske følgesvenn». Har du hatt det lenge? Har du fått hørselstest? Noen får hjelp av høreapparat, faktisk. Kan du lære deg/ta noen timers undervisning i avspenningsteknikk? Er du blitt sjekket for anspente nakke-/skuldermuskler? For broen hjelper kiropraktor, naprapat, eller massasje. Jeg ønsker deg SÅ masse lykke til!
Det skulle seff stå « for noen», ikke «for broen» i min kommentar til «Clara» om tinnitus