Idag bara slog det mig att jag ska ha barn. På riktigt. Föda! Jag har på något sätt trott att den här graviditeten är en övergående sak. Övergående som i att när den är över så går allting tillbaks till det normala. Jag blir smal och själv igen. Men nej nej. Här blire restprodukter av imponerande slag.
Jag är så tacksam. För mitt lilla barn, min man, min hund, mitt hus, mina vänner och min familj, mitt jobb, hela mitt liv. Tack Gode Gud! Det har inte alltid verkat så här ljust. Jag har många jobbiga år bakom mig. Men på något sätt har jag blivit buren genom allt. Av en kraft som är större – betydligt större – än jag själv. Och jag känner mig så trygg i förvissningen om att jag kommer fortsätta bli buren livet igenom. Det här livets utgång hänger inte på mig.










26 svar
Eg kom til å tenke på Salme 23…
Ynskjer deg ein god søndags ettermiddag! 🙂
Och jag som tror att Gud bor i oss alla så vi själva har kraften att skapa våra liv… Men visst är det trösterikt att tänka på den ”utomstående” kraften. Jag citerar DiLeva: ”Everyone is Jesus” 🙂
Sa fint skrivet! och ja, det finns sa mycket att vara tacksam over! Gud ar god!
Vad glad jag blir när du skrev det här. Man behöver verkligen påminna sig själv om det där. 🙂
I går tänkte jag på att det var länge sedan du skrev någon om din tro. I dag läser jag detta inlägg. Blir glad!
En liten fråga… när blev du frälst?
Det är roligt med de där ögonblicken när verkligheten känns verklig.
Åh, jag måste bara fråga. Har ni tänkt på ute på landet för alltid? Eller alltså ända tills barnet/barnen blir stora? Det är ju underbart att växa upp på landet men jag tänker liksom att ungen så smått skulle avlida framåt tonåren…? Bara intressant att höra din synpunkt.
/tjejen vars familj flyttade in till stan när hon precis fyllt 13.
Amen, hallelujah!
Klart du ska vara tacksam för en sådan underbar tillvaro! Men du har absolut en stor påverkan på ditt liv och dess utgång, troende eller ej!
Väldigt bra ord den här annars lite deppiga onsdag för mig, då besvikelse infinner sig. Men tack för de orden Clara. Det är så skönt att veta!
min mamma, min fina mor, är präst (seglorasmedja.se) och skribent. för henne är kristendomen inte en tjock bibel med gammla skäggiga gubbar i, utan det hon tror är på andligheten. det måste jag förklara för alla jag möter nej hon är inte sträng, nej hon är inte emot homosexualitet, nej hon är inte rasist eller gammalmodig. hon är kristen. och jag har fått en bild av kristendomen som jag tror inte så många (som borde få det) har fått.
jag tror du är en sådan kristen, som är bra. som tror på jämlikhet och förståelse.
puss
Min bibel innehåller inte bara ”gamla skäggiga gubbar” utan även modiga kvinnor, modiga unga pojkar, tvivlare, mammor, pappor, hjältar, fegisar, präster, apostlar och vanliga människor i största allmänhet, mm mm såklart. Min absoluta övertygelse är att börjar man ”skriva om” bibeln för att den i detalj ska passa det liv som man lever så är man ute på hala isar. Bibeln är från Gud och som en förälder vet han bättre vad som är bäst för oss som guds barn, på precis samma sätt som vi som mänskliga föräldrar vet vad som är bäst för våra barn.
Jag håller med. Man får ofta förklara att präster och kyrkan inte är sträng, inte gammalmodig, inte mot kvinnor, inte mot homosexuella etc. De som tror och tycker så har ofta inte varit i kyrkan på myyyyycket länge. Kanske har de tom ärvt sina åsikter från mamma/pappa eller mor-/farföräldrar. För idag är ju svenska kyrkan (som jag tillhör) radikal. I frontlinjen. Vi har världens första öppet lesbiska biskop! Fina Eva Brunne som höll en så fin predikan om allas lika värde i samband med riksdagens öppnande.
Fler borde få veta hur kyrkan faktiskt är idag! Och vad kristendom VERKLIGEN handlar om. Och vad kyrkan står upp för – Att alla människor är lika mycket värda och har rätt att tro, tycka och älska vem och hur man vill. Då tror jag många skulle bli förvånade. Och glada! 🙂
Fick höra den dikten för första gången igår av en kompis
http://home.swipnet.se/milla_jo/fotspri.htm
jag rös i hela kroppen! Så fantastiskt. jag blir buren ibland!
Halleluja! Heja Gud!
Tacksamhet är vackert, och det är en känsla som växer i en om man ger den uppmärksamhet. Vi har alla så mycket att vara tacksamma för, och det du räknar upp är sannerligen välsignelser.
Underbart!!
Clara! När jag läste ditt inlägg kom jag osökt att tänka på ett klipp som är helt bedårande och som handlar om att vara tacksam http://www.youtube.com/watch?v=qR3rK0kZFkg Förhoppningsvis kommer din son eller dotter känna likadant om några år. 🙂
Så sant. Ibland blir man så medveten om allt som är gott i ens liv. Och som du säger – i efterhand kan man se att man blivit buren genom det som varit jobbigt. Det känns tryggt att kunna vila i den famnen!
Visst finns det så mycket att vara tacksam över. Och det är verkligen så tryggt att få bli ledd och buren genom allt! Än om det är svårt att se och tro det de mörkaste dagarna, så är ju Gud trofast. Litar på Jeremia 29:11 och Jesaja 41:10 just nu. Kram!!
Åhh, vill också tro så naivt på att allt ska gå bra med min graviditet som du och de flesta andra kvinnor gör.
Det är jag lite avundsjuk på faktiskt.
=)
amen, om ein kan seie slikt, og det syns eg i grunn ein kan.
når det gjeld liv og born og framtid kan ein så himla snart bli bekymra og usikker og redd, og alle sånne negative kjensler som i grunn er fy-fy, og frykten for å få sjuke born, for at min ektemann ein dag døyr, for at ein sjølv blir kreftsjuk fordi det ligg i familien. men så kjem den tanken snikande, du veit, den snikande tanken om at Gud faktisk er _god_, og vår forsørgar og vår beskyttar, og det gjer ein litt hipp-hurra kjensle på innsida.
Halleluja! Jeg er ikke troende selv (tror jeg), men jeg har faktisk savnet innlegg om din tro i det siste. Jeg vet ikke hvorfor, men din trygge og varme måte å snakke om Gud på gjør at den samme følelsen smitter litt over på meg. Takk!
Nästan precis så känner jag också 🙂