Kategori: Claras hem & trädgård

Jag har funderat på en sak som verkar ha förändrats sedan jag själv var barn. Varför vädrar vi inte längre? Tycker aldrig att folk verkar hänga ut sängkläder, mattor, kuddar och täcken? Diskuterade det här med min kompis som bor i ett radhusområde i stan. Hon sa samma sak. Hon har aldrig sett någon som hängt sängkläder på vädring i sina kvarter. Var har denna vana egentligen tagit vägen? Jag förstår såklart att det är svårt om man bor i en lägenhet utan balkong. Men alla andra?

Minns att mamma och pappa alltid slängde ut alla mattor vid städning. Samt kuddar och filtar. Och jag tror inte att min mormor ens räknade aktiviteten som städning om det inte vädrats ordentligt?

Själv hänger jag sängkläderna på vädring i fönstret flera gånger i veckan mellan mars-oktober.

Och alltid när jag städar slänger jag ut alla textilier på verandan. Där får de ligga medan jag dammtorkar, dammsuger och skurar. Och så avslutar jag med att lägga tillbaka det nydammade i mitt rena hem. Då doftar det friskt och fräscht.

Och det här med att vädra korsdrag då? Minns det som att korsdraget var ett vanligt förekommande begrepp under min barndom. Man öppnade och drog igenom hemmet med friskt luft. Gör någon det längre? Det är ju faktiskt väldigt nyttigt då man blir av med skadliga partiklar som tex kommer från vedeldning eller doftljus.

När jag varit bortrest i vinter har jag lagt ut alla täcken på verandan och så har de fått ligga ute i flera dagar i sträck i tjugo minus. Praktiskt när man har möjlighet att vädra under tak. Det har känts så friskt och skönt att bädda sedan.

Känner ni igen er i min spaning? Att folk nästan har slutat damma mattor, vädra och göra korsdrag? Eller hör ni till skaran som håller i med detta lite gammalmodiga?

Jag älskar broderade gamla bonaderna med budskap. I Sverige finns en lång tradition av att pryda hemmets väggar med just dessa textila dekorationer. Under första hälften av nittonhundratalet blev den broderade bonaden med visdomsord omåttligt populär. Budskapen handlade ofta om att göra sin plikt, vara förnöjd och tacksam. Rättesnören, uppbyggliga påminnelser och inte sällan om Gud.

Jag samlar på bonader med budskap och här är en kavalkad med några av mina favoriter.

Var husets vän när du träder in!

Och när du går, hav samma sinn!

Det var så hemskt i den mörka natt står broderat i nederkant på denna frejdiga bonad.

Det är en strof ur Älvsborgsvisan som sedan lyder

Det var så hemskt i den mörka natt.
En flicka skön vid rodret satt.

Kring pannan bar hon en lagerkrans
beprydd av stjärnornas milda glans.

Tacksamt hjärta och god vilja förmår mycket. Så sant förstås. Och sant är också att fransen in nederkant är förtjusande fin!

Ingen klippa är som Gud. En daglig, välbehövlig påminnelse!

Det är sol öfver lifvet,

hvad fröjd och hvad fest.

Njut dagen den flyktande,

Som du kan bäst.

Det här är nog min äldsta bonad i samlingen. Det ser man dels på den gamla stavningen men också på blomsterdekorationerna som jag tycker ser ut som jugend.

Låt alltid ditt hem förbli

Kärlek, lycka och harmoni

Den har jag ärvt från min farmor Beda som broderat den.

Arbete ger ära

Älskar detta milda broderi även om det i början fick mig att tänka på den mer obehagliga texten Arbete ger frihet.

Hem ljuva hem. För varför krångla till det?

Tacken herren, ty han är god

Hans nåd varar evinnerligen

Den här bonaden fick jag i gåva av Stina, tillsammans med en hel ICA-kasse med broderade bonader och förvaringsfickor som hon rensat ur gömmorna.

Den här låg också i samlingen. Har bara inte hittat någon plats åt den ännu.

Ett mycket rart broderi med ett budskap jag skriver under på.

När kärlek enas med tro och hopp

Går lyckans sol över stugan opp.

Den ska absolut få sitta på verandan i sommar!

Och det absolut bästa sättet att fästa en bonad på? Med tunna knappnålar förstås! Ger inga märken i tyget och mikroskopiska märken i väggen. Här finns förresten ett inlägg jag skrivit om att sätta upp tavlor utan att göra fula märken.

När jag skrev om attStäda som Rut kom detta läsarguld i kommentarsfältet från Elisabet och Vera med flera:

Elisabet: Inspirerad av ”Städa som Rut”, tänker jag att man borde ha ”Reparera som XXX” (vill ju inte skriva Knut, pga feminist, men kom inte på nåt klatschigt). En gång i månaden – två timmar borde räcka – reparera eller fixa sånt som egentligen är lätt, men som kräver lite verktyg, materialinköp eller planering. Exempel: jag borde skaffa rundstav och sätta upp en tygtavla på väggen som bara har blivit liggande efter att jag ärvt den (plus att jag har massor av liknande fix att göra). Du Clara borde kanske fixa till ett par hyllor till i ditt linneskåp, så det blir lättare att sortera.
Haken är väl att det blir ogjort för att det är en trestegsraket, först planera vad som behövs, sen åka och skaffa, och sen utföra själva jobbet. Och bor man då långt från lämpliga butiker blir det ännu svårare att verkligen få det gjort.

Vera: Får jag lov att föreslå mitt namn? Reparera som Vera? 

Ann-Christin: Vilken lysande idé! Jag är gammal och bor i mitt älskade hus sen drygt 40 år tillbaka. Här finns alltid att göra. Avancerade uppgifter måste jag ha hantverkare till men nästa gång jag ger mig på ngt enkelt ska jag tänka Reparera som Vera!

Annikken: Elsker ideen med Reparera som Vera, jeg er med. Skal bruke den for å sy i knapper og reparere klær.

Mia: Herregud så bra i all sin enkelhet! Jag samlar alla ”vill/behöver fixa” av den typen i en lång lista. Första ”Reparera som Vera”-insatsen blir att för varje grej skriva in inköp/material/vad som behövs. Då blir det lättare att göra en handlingsrunda för säg de 5 första/ roligaste sakerna på listan, så att det bara är att välja en grej och köra sen. Bort med trösklarna!

Det är en sådan lyx att ha en blogg där ni läsare ständigt inspirerar vidare och bygger ut mina ideér så kreativt och generöst. Reparera som Vera – ett underbart begrepp! I september 2024 började jag med lagnings-lördagar som ett inslag här på bloggen. Det var när jag efter veckostädningen tog en timme och lagade/fixade projekt som inte riktigt hör städningen till men som ändå rör hemmet. Som att limma en vas, skruva ihop en trasig stol eller tvätta ett stolsöverdrag. Den vanan har dock fallit bort hos mig men nu blev jag sugen igen. Och att Reparera som Vera låter så härligt.

Läsaren Jeanette tipsade sedan om hur man kan bryta ner mindre renoveringar och projekt i överkomliga bitar så att det verkligen blir gjort. Det inspirerade mig massor till att ta tag i mitt linneskåp som saknar hyllplan.

Jeanette: Gällande hyllan. Det är ju jättevanligt att ha diverse småprojekt som egentligen lätt hade kunnat fixas men som ändå inte blir av. Jag tycker det är praktiskt att bryta ner det till delsteg och sen se vad som är det första pyttelilla steget man behöver ta för att komma närmare sitt mål.

I fallet med hyllan kanske det handlar om
1. Mäta hur stort hyllplan som behövs.
2. Skaffa material
3. Skaffa verktyg
4. Fråga någon om hjälp ifall det behövs
5. Planera in när det kan göras.
6. Få det gjort.

Om något steg känns omständigt att komma vidare med kan man bryta ner punkterna ytterligare. Tex ”Skaffa material” kan bli
1.1 Kolla på hemsidor vad som finns och vad som är billigast.
1.2 Beställ material.
1.3 Åk och hämta material.

Genom att bryta ner till små steg kan man förmå sig att komma lite framåt hela tiden istället för att inte komma någonstans för att det tex känns övermäktigt eller omotiverande.

Så smart! Tack Jeanette och alla ni andra. Ska öva mig på att Reparera som Vera framöver!

Dag fem av min städutmaning! Hur går det för er? Själv är jag så lycklig varje gång jag öppnar mitt linneskåp, min garderob och mitt skafferi. Aaaah. Harmoni!

Veckans femte städkvart bestämde jag mig för att viga åt mitt kylskåp. Ingen översikt i röran och massa olika mat varav mycket hunnit bli gammalt. Men eftersom jag bara hade en kvart var det inte läge att städa sådär ordentligt som jag brukar och ta ut alla hyllor, spraya dem med diskmedel och skrubba med svamp.

Nej jag bara tog hyllplan för hyllplan. Ställde ut maten på köksön, torkade av hyllan och sorterade tillbaka maten igen. Och sorterade bort allt som hunnit bli dåligt. Det är jättesvårt att beräkna mat nu för tiden när vi varannan vecka är fyra i hushållet och jag varannan vecka är ensam och i princip inte har någon aptit.

Ingen perfekt kylskåpsstädning. Men tillräckligt grundlig för att jag skulle få en överblick och för att det skulle kännas fräscht!

Kul att ni var många som ville haka på Städa som Rut! Låt mig berätta premisserna om du inte har koll på dem: Min mormor Rut hade ett glänsande rent hem och älskade att städa, och hon städade någonstans varje dag. Så att städa som Rut handlar om att städa avgränsat, under en kort stund på en bestämd plats.

Varje dag den här veckan tar jag en kvart och städar/sorterar ett begränsat utrymme hemma. Hinner jag färdigt på mindre tid än en kvart – ja då fortsätter jag med någon städning i närheten tills tiden tagit slut. Men tar det längre tid än jag avsatt så avbryter jag ändå efter femton minuter. Övningen är nämligen att ta sig framåt med ordningen i hemmet utan att göra projektet för stort, tungt och svårt. Att nöja sig med att se resultat även i det lilla.

De här städkvartarna är inte tänkta att ersätta en veckostädning med dammsugning och sånt. Utan som en komplettering som hjälper till att få lite mer ordning och välstädat på ställen som sällan annars hinns med.

Under veckan som kommer väljer jag ut sju olika delar av mitt hem att plocka och städa iordning, på max 15 minuter per dag. Varje morgon klockan 06 kommer dagens “uppdrag” för dig som vill haka på. Du kan städa motsvarande plats hemma hos dig – eller något annat utrymme som du själv väljer.

Men kom ihåg – det här är inte tänkt som någon slags challenge där du ska pressa dig själv. Nä, se det snarare som en övning i att städa med samma jämnmod som du vattnar blommorna. Utan städilska eller irritation.

Nu kör vi!

Mest akut för mig under denna städvecka var mitt linneskåp i totalt haveri där ena hyllan dessutom brakat ner. I linneskåpet har jag både lakan och sängkläder. Samt hela min samling tjocktröjor. Nu gick dock skåpet inte längre att stänga.

Började med att tömma ut hela tjocktröjehyllan på sängen. Och sedan vika koftorna en efter en och placera i prydliga travar i garderoben, i någon slags ordning.

Aaaaah! Friden.

Sedan lyfte jag ut alla påslakan och justerade hyllan som brakat ner. Det var inget som var trasigt utan bara ett stag som hamnat på sniskan. Och sedan vek jag om de mest slarvigt vika påslakanen och la tillbaka dem igen. Hela undre hyllan ska det egentligen ligga underlakan på. Men alla är i tvätten, vilket påminner mig om att jag behöver köpa några nya. För det är ofta tomt på hyllan. Det är en bra bieffekt av att städa: att man får koll på vad man saknar!

Så härligt att ha fått ordning på detta skåp. Har gruvat mig i veckor och det tog mindre än en kvart att lösa.

Blir så inspirerad av alla härliga lantliga höstkök på instagram. Samlar de finaste på mitt konto @underbaraboning. Här kommer några favoriter med fint pyntade eldstäder.

Majas hem är en evig favorit. Vilket härligt höstkök att hänga i under en ruggig och kall oktoberdag. Så rart med torklinan ovanför spisen. Det har ju jag också hemma – för att torka handskar och tjocksockar och blöta kökshanddukar.

Hos Johanna i Kulla är det färgglatt och fint kring spisen. Stora pumpor, solrosor och en härlig blommig fåtölj.

Man kan också göra ett trevligt köksstilleben som hos Nina. De sista solrosorna i en gammal glasburk, en våg på köksön och lite färgglada brickor lutade mot murstocken.

Tycker så mycket om färgsättningen i Torp & Gårds fina hus och älskar trasmattorna som ligger tätt och det lilla stillebenet ovanpå spiselkransen, med två kammarstakar och en vas i pressglas,.

När vedspisen inte är i bruk är det snyggt att dekorera den på olika sätt – för att minska känslan av att det är en enda stor, svart klump i köket. Hos Gammsystrar står en höstlövsbuketten framme tillsammans med trädgårdsäpplen.

Vi avslutar med denna underbara köksvrå där jag gärna skulle stå och koka min frukostgröt. Finurligt att bygga in elspisen i bredvid den gamla vedspisen och därmed få den att smälta in fint i ett gammalt kök.