Månad: juni 2007

28 juni, 2007

image1010image1011image1012

Idag drar vi till Göteborg, närmare bestämt Hunnebostrand, på bröllop. Det blir finfint vet jag. Fortfarande utan röst men på bättringsvägen. Sista dagarna blir det shopping i stan vettja!

Kjol: HM
Blus: Mormors gamla
Rosett: Vintage

Vi hörs väl om en vecka?!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
28 juni, 2007

Jag kan ibland gripas av en oresonlg kärlek till mina medmänniskor. Det dyker upp när jag minst anar det. På morgonbussen, när jag ser alla trötta vinterbleka kroppar sitta tätt packade och halvsova. Då kan jag känna en sådan ömhet att mitt hjärta vill brista.  Jag önskar att jag kunde lägga min arm kring deras axlar och hålla om dem och låta dem vila där. När jag känner sådan här kärlek till andra fylls jag samtidigt av en enorm glädje. En glädje i att se på alla människor, som jag tror att Gud måste se på alla människor. Som sina barn. Fulla med fel och brister, men för förblindad av kärlek för att märka dem.

Självklart säger jag ingenting om det till någon. Det låter så smetigt sentimentalt och frikyrkligt. Men ändå. Jag känner det. Och det gör mig så himla glad! Jag vägrar tro att mänskligheten är så ond som den verkar på nyheterna. Jag tror inte på det!  Innan jag for till Indien var jag rädd och misstänksam mot andra människor. Men efter Indien, med allt som vi var med om i sjukdomar och elände, så kom jag hem och kände jag mig trygg. Faktiskt tryggare än någonsin tidigare. Full med förtröstan på Gud och på att människor vill mig gott och på att jag kan reda upp de situationer jag hamnar i.

Och ja. Jag stör mig också på att mannen bakom mig på bussen slafsar tuggummi. Och att någon fjortis testar sina mobilsignaler på högsta volym i mitt öra. Det  gör jag. Nästan varje dag. Men ibland, ibland, så grips jag av den där starka känslan som får mig att lipa lyckligt  över en fullpackad 8.30 måndagsbuss.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
27 juni, 2007

Ikväll kommer min älskade syster hem! Det kommer att bli ett litet helvete eftersom att jag inte kan prata utan att tappa rösten. Hon kommer alltså sitta här och berätta de mest häpnandsväckande sakerna ur sitt liv. Och jag kan inte svara. Jag kan inte avbryta. Inte överrösta. Inte driva med henne tills vi flabbar som hästar. Jag får alltså lyssna. Det kan bli svårt. Det får bli en övning för mig.

Gud skapade människan med en mun och två öron. För att vi ska lyssna dubbelt så mycket som vi pratar. Hå hå jaja. Ikväll får bli första dagen. På resten av mitt liv.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
27 juni, 2007

image1009

Många har frågat mig vart jag fått tag i mitt hårnät. Just det här är köpt på secondhand. Men man kan enkelt beställa hem dem från den ljuvliga svenska sajten hepcat. 59 spänn är väl inget att bråka om? Och i massa fina färger finns det! Då blir ni såhär glad!

Hårnät är förövrigt en fantastisk stylingdetalj enligt mig. Perfekt för en dålig hårdag och superenkelt att få snyggt!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
26 juni, 2007

image1007
image1008

Ok. Jag är sjuk idag så ni får ingen dagens outfit (pyjamas). Däremot får ni en häromdagens outfit. Min gräsligt fula och samtidigt sköna overall som får mig att känna mig som Kelly i Beverly Hills rika lyxmamma. I like!

Dress: Vintage
Skor: Wedins
Bälte: Vintage

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
26 juni, 2007

Jag är erbarmligt sjuk. Fattar inte den dåliga tajmingen. Jag brukar aldrig bli sjuk, och blir jag det så går det över samma dag vanligtvis. Men nu. Nu när jag ska till Göteborg och sjunga på min svägerskas bröllop, nu när jag absolut inte får bli sjuk är jag såklart helt knäckt. Halsen är riven av rakblad och bröstet fyllt med slem. Härliga tider! Somnade klockan sju imorse efter en klarvaken natt.

Det kunde varit värre. Nästan.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
26 juni, 2007

Läste i NSD härom veckan en intervju med Dennis Lyxzen. Vanligtvis brukar jag gilla honom skarpt och tycka att han har bra åsikter. Men när jag läste intervjun med honom blev jag så trött.

(Citat ur NSD)

Bandet svingar som vanligt åt högern och USA men den här gången även mot religionen.

– Jag har aldrig känt något behov av att skriva låtar om det tidigare men nu har vi spenderat mycket tid i USA och då får man höra sådana band som Creed, Nickelback och en hel del nya hardcoreband som pratar om Gud och Jesus. Då blir jag så jävla less.

– Rock för mig har alltid personifierats av Robert Johnson, som sålde själen till djävulen. Det är så sjukt provocerande med alla dessa kristna rockband, så det känns tvunget att vi måste prata om det här.

Dessa uttalanden ifrågasätter inte journalisten. Han frågar inte vad Dennis Lyxzen egentligen menar. Men jag frågar: Vad menar han? Borde kristna inte få spela musiken de gillar? Vad är det som är fel med att just kristna gör det? Är han mot religionsfriheten? Eller är det den Rocken han vill beskydda från de klåfingriga troende? Det finns olika defenitioner av rock. Att rock för Dennis Lyxzen personifieras av någon som sålt sin själ till djävulen får stå för honom. Men Dennis Allsmäktiga, vilken musik ska Buddhister få spela, om det nu är du som avgör?

Dennis Lyxzen blir så jävla less. Då kan jag berätta vad jag blir jävligt less på: Korkade kommentarer från "rebelliska" människor som är konservativare än stofiler från medeltiden. Tänk om Dennis Lyxen sagt så här istället. "Det är så sjukt provocerande med alla dessa muslimska rockband. Vi har spenderat mycket tid i USA och där får man höra en hel del nya metallband som pratar om Allah och Mohamed. Då blir jag så jävla less"
Vad hade hänt om han sagt någonting sådant tror ni? Frågan är om NSD ens skulle publicera en sådan intervju? Det uttalandet kan ju tolkas som hets mot folkgrupp. Och det vore väl magstarkt till och med för Dennis. Anlendningen till varför folk kan vräka ur sig allt möjligt besynnerligt om kristna är därför att det är Politiskt Korrekt att kritisera kristna. Det är inte politiskt korrekt att kritisera muslimer. Typ.

Jag är kristen. Och är så less på att aldrig passar in i snäva ramar. På att folk ska berätta för mig vad jag får och inte får göra. Min slogan "Underbaraclara –  det kristet fashionistiska feministiska alternativ du älskar" har retat upp otaliga. Själva slogan är en omöjlighet för många. En motsägelse. Man kan inte vara en kristen feministisk fashionista! Men jag vill meddela att det kan man visst. Det går utmärkt. Det har jag bestämt. För jag är less på att andra människor bestämmer att kristna inte ska spela rock. Feminister inte ska raka benen och att vänstersympatisörer inte kan ha en modeblogg. I vänsterkretsar är jag för fashion. Och i de feministiska lägrena är jag alldellens för ytlig. Kristna dånar när de hör att jag är vänster och vänsterfolket dånar när de hör att jag är kristen. Folk som möter mig för första gången tror att jag är någonslags trivselbarbie. De stelnar till om jag nämner att jag röstar på FI eller att jag är är total absolutist. Jädrar anåda! Och att min blogg heter Underbaraclara har retat upp mången jantelagsivrare som inte tål ett aldrig så litet tecken på att man inte hatar sig själv.

Närå, jag är inte arg. Bara trött på fasonerna. Vadå: Man kan inte vara en kristen feministisk fashionista. !?

Säg inte åt mig vad jag kan och inte kan

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
25 juni, 2007

image1006

Åtskilliga har bloggat om magtröjans återkomst. Själv drog jag en lättnadens suck när glipande tröjor äntligen försvann ur modet för några år sedan. Dragit, urvuxet och fult tyckte jag det var på den tiden. Men nu har jag, om inte helomvänt, så modifierat min uppfattning om magtröjor en smula. Sommarens variant är avklippta vida herr t-shirts. Med uppkavlade ärmar och slapp passform. Långt ifrån Spice Girls glada dagar. Och jag gillare' faktiskt! Kommer nog inte att bära den som på bilden, helt utan någonting under. Men över en flickig klänning eller ett ribbat linne funkar det finfint! Monki och H&M är inköpsställen som nämns, men den smarta flickan gör den själv!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
25 juni, 2007

image1004

Ja, i sanning en fest!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
24 juni, 2007

. image1002

Är inte min starka sida. Gillar mer kreativ ordning. När Anna (min syster) kommer på besök blir det däremot mycket av det förstnämnda. Shises vad den kvinnan kan dra ihop grejer. Hon har kläder och smycken och väskor och skor att fylla en ICA Maxibutik.. Jag tycker att jag har mycket grejer. Men där ligger jag i lä. Hursom. Där hon jobbar är det befriande rörigt för en städmaniac som mig. Bilderna är en smygtitt från vårkollektionen! Mycket äpplen blire!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
24 juni, 2007

Idag har jag varit på min bästis barnvälsignelse. Milly är bara några månader gammal och alldellens bedårande. Eftersom att de inte praktiserar barndop i pingstkyrkan så var det en barnvälsignelse istället. Väldigt sympatiskt tycker jag. Dopet är ju ett troendedop. Och hur ska man veta ifall barnet vill döpa sig eller ej när det bara är en liten plutt? På barnvälsignelsen ber istället församlingen för barnet. Och sedan är det fest. Vi har suttit och fikat i trädgården och gått på tipspromenad med Milly som ämne. Jag hade sju rätt av tio vilket inte var illa pinkat!

I alla fall. Sjukt kul att träffas och vara söndagschica och ha ett gardenpartyaktigt fika. Dåligt om skarpa bilder dock!

image999
Mamma, Pappa, Milly

image998
Jag och bebben!

image1001
Jag och Jakob

Förövrigt är mina kläder:
Klänning: Mosters studentklänning från 60-talet
Hårnät, Skor, Väska: Vintage

Och Jakobs
Kavaj: Tiger
Chinos: Pour
Piké: Ralph Lauren
Skor: Bombay, baby!
Halsband: Anna Kristina

Mina söners barnvälsignelse – en av de bästa dagarna i mitt liv!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
24 juni, 2007

Woho. Hemma från midsommar på Lyckebo. Firat i dagarna tre med 40 människor och fyra hundar. Bastat, badat, solat, läst flickböcker, pratat stunt, sjungit och spelat. Ätit kopiösa mängder paj och varit allmänt sunkig. Inte en enda bild på min midsommarstass lyckades jag knipa heller! Ni får nöja er med lite andra bilder. Jag fick förövrigt en blodigel på foten när jag badade. Djurterror!
image994image996
image997image995

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
21 juni, 2007
image992

Ash. Bjuder på en liten turbanbild från i våras innan jag pyser. Jag ser arg ut!

Scarfturban: Mormors
Topp: Marlene Birger
Nagellack: Från random butik i Kaunas

En annan lila turban – i sammet!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
21 juni, 2007

image991

Dagens clips är framrotade ur min systers lådor. Jag gillardem. Påminner om snöfall eller nått!

Är ledsen att jag inte har hunnit svara på alla fina meddelanden och undringar och uppmaningar sedan jag kom hem. Men jag har varit hopplöst upptagen och nu ska jag iväg igen. Midsommar på Lyckebo. Vilken lycka! Sweet Lord!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
21 juni, 2007

image988image990

Dagens lilla outfit är min svala fluffiga handbroderade chiffongklänning köpt i Indien. Perfa!

Gick en sväng på H&M idag. Jag gillar det inge vidare. Jag märker mer och mer att jag inte gillar att handla nytt. Mycket roligare att köpa gammalt skrot som är helt unikt!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
20 juni, 2007

image985image986

Hej damer och enstaka herrar! Nu är jag tebax! Det känns lite trist och mycket skönt eftersom att jag saknat Jakob som en tok!

Om ni inte riktigt känner igen mig på bilderna beror det på att det (hör och häpna) inte Är ja! I brist på outfits får ni bilder på mammas gamla Barbie i finfina kläder. Underbar brud med flott sminkning. Varför var allting bättre förr?

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
15 juni, 2007

Öj, nu reser jag bort. Hare!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
14 juni, 2007

image982image981

Idag var sista dagen på jobbet innan några veckors semester. Det var rasande roligt idag! Det som höjde allt var ju att jag tog en lunch med Maria. Sjukt god vetesallad med proscution (hur rackarn stavas det?) och fetaost intogs. Man ska gå iväg på lunch med vänner. Dagen blir så mycket roligare då.

Annars är det öken nu när Jakob är bortrest. Är ovanligt kärlekskrank och håller på att längta ihjäl mig hela tiden. Nåja, att längta efter någon man snart ska får träffa är bara ett kärt bekymmer.

Shorts: Mammas avklippta Lees
Skor: Vintage
Blus: Tant Märta
Hårnät: Vintage

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
14 juni, 2007

Förut beundrade jag människor med outsinlig energi. Den typ av människor som hinner allt och är med överallt. De individer av människosläktet som benämns som Duktiga Flickor. Det gör jag inte längre. Jag vet att ingen människa i längden hinner allt. Eller ens ska hinna allt. Att det ens är meningen.

Jag spenderade mina sista fem år i skolan med att springa omkring som en skållad råtta och oroa mig för allt och inget. Med ständig magkatarr, prestationsångest och huvudvärk. Jag jobbade varje lördag under tre år och använde söndagen till att plugga. Samtidigt var min mamma svårt sjuk. Under tiden oroade jag mig över om jag dög. Om jag skulle hinna? Vad alla andra människor i min ålder gjorde? Om de hade roligare än mig? De hade de säkert!

När jag tänker på det blir jag illamående. Jag slet och kämpade i flera år. Jag var så himla Duktig hela tiden. Men det insåg jag inte då. Jag tyckte att jag var lat och slö och onyttig. Slacker var min hemska självbild och när min psykolog berättade att jag var svårt insjuknad i "DuktigFlickaSyndromet" så vägrade jag tro på det. Jag var ju dålig! (typisk tanke för en Duktig Flicka).

Nu beundrar jag en helt annan typ av människor. Jag är fortfarande en Duktig Flicka. Men jag har omvärderat vad en Duktig Flicka är för någonting. En Duktig Flicka är jag när jag säger Nej till att jobba mer än nödvändigt. Jag vet att jag skulle orka, men jag säger nej i förebyggande syfte. Jag skulle ha mer cash om jag jobbade mer. Men jag hinner inte jobba, för jag ska leva! Och vad ska jag med pengar till om jag inte har tid att leva? Jag är en duktig flicka när jag inte bry mig om hur duktiga andra flickor är. Eller vilka som hänger med vilka. Jag väljer mina vänner som russin ur en kaka. Jag är en Duktig Flicka när jag lägger mig med en Elle och en chokladbit istället för att städa huset. När jag sover om jag är trött och äter när jag är hungrig och ger blanka fan i vad alla andra pysslar med en fredagkväll. Jag vill leva mitt liv så här. Jag orkar inte jaga runt efter det roliga. Partyt är ju ändå där jag är!

Kära Duktiga Flicka. Jag vet att du sitter där och läser. Du tar givetvis inte åt dig ( vilken Duktig Flicka ser sig själv som duktig?) Men ifall du skulle råka ha lite sjukdomsinsikt ställer jag dessa frågor: Vem tackar dig för att du stressar dig igenom livet? Vem tackar dig för att du ligger sömnlös på nätterna? Vem kommer att finnas där när du är utbränd av andra människors fodringar? Ingen!

Kära älskade Duktiga Flicka. Detta vill jag att du ska veta:

Det går alltid fler tåg.
Det kommer alltid fler chanser.
Välj en egen väg. Det finns redan så många andra.
Din kropp är ingen dödlig sjukdom.
Andra människor har inte särskilt roligt. Det bara verkar så.
När Gud skapade världen vilade han den sjunde dagen. Till och med Gud behöver vila. Helga vilodagen!
Det går fler tåg.
Nej är ett välsignat ord. Använd det så mycket att det plötsligt finns tid att säga Ja.
Att någon är bra gör inte dig dålig. Faktiskt!
Det går fler tåg.
Även Beyonce har diaree ibland
Och du, tanken är att livet ska njutas så ofta som möjligt. Det ska inte vara en plåga.

Och så mitt valspråk:

Du skulle inte oroa dig så mycket för vad folk tänker om dig om du visste hur sällan de tänker på dig!

Amen

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest
13 juni, 2007

image977

Dagens clips består av små små jordklot. Det är fint tycker jag. Fint som snus och sött som skum, för att citera två av mina favoritbloggare.

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på pinterest

Sök på underbaraclaras.se