Dagens Citat Morfar

Dagens Citat är en komplimang från min morfar

(Please insert Jokkmokksdialekt here)

ja Clara hon ä’ inte skitdum inte

Fick även den här fantastiska komplimangen från en bekant

( Please insert hjärtligt och uppskattande tonläge here)

Du är ju varken tappad bakom en vagn eller född i farstun!

 

Vad är det som gör att vi norrlänningar (är det bara vi?) ger komplimangerna liksom bakvägen?  Jag gör det ofta själv. Kanske för att jag blir lite generad och osäker när jag ska berömma någon. Det botar jag genom att säga det lite tvärtom sådär. Dessutom vill man bespara mottagaren att bli generad och inte veta vad den ska svara. Ingen blir ju röd i ansiktet av att höra att de inte är skitdumma.  Åh att det ska vara så besvärligt att vara människa.

Här finns fler exempel på Dagens citat du kan kolla in:

Alexander Bard

Karin Winter

Gudrun Schyman

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

32 kommentarer på “Dagens Citat Morfar”

  1. såg precis en dokumentär som heter religulous och tänkte att det skulle vara intressant att höra / läsa din åsikt om den.

  2. Hej

    Jag tänkte be om ursäkt för att jag stirrade på dig häromdagen (vilken du troligen inte märkte iofs). Jag tyckte att du såg så bekant ut tills jag insåg att vi ju inte känner varandra. Det är ju bara din blogg jag känner :D.

    Om jag inte varit alldeles förmiddagsgrinig (kvällsmänniska) och du inte sett ut att ha haft så bråttom så hade jag gått fram och önskat dig Gud välsigne och berättat att du är min absoluta favoritbloggare. Ha det jättebra!

  3. Jantelagen är nog stark i norrland, vilket märks i hur vi uttrycker beröm: “vi ska int’ förhäva oss” och det resulterar i att man genom att ge beröm i negationer både BIBEHÅLLER jante-mentaliteten och GER positiv feedback. Det finns ett stråk av ironi i att ge komplimanger den vägen, att liksom visa att något är positivt, men i förhållande till något som är negativt. Lite humor finns förstås oxå. Den bästa komplimang min farmor kunde ge var till exempel “det här va’ int’ sä odumt”.

  4. Åh vet du, Clara. Idag träffade jag en av mina allra bästa kompisar som jag inte har sett på flera månader, och vi satt och fikade mumsigt på ett väldigt mysigt fik i Göteborg och halvvägs igenom kom det fram att vi båda upptäckt din blogg och läser den varje dag! Dessutom kom vi fram till att du känns som en riktig vän, fast vi inte känner dig. Ville bara låta dig veta, kram på dig och din karlakarl.

  5. Dubbel negation, det är norrlänningens svar på superlativ.

    Jag som flyttat söderut får alltid höra att jag skall sluta vara ironisk när jag pratar så.

  6. Åå, men det där är så sött ändå. Min mormor kör också med den typen av komplimanger. Hon brukar säga “Hon/han är så vanlig!” men med nöjd röst och lyckligt ansiktsuttryck när hon träffar en ny människa som gör ett bra första intryck. Denna kommentar används t.ex. om barnbarns nya partners om hon gillar dem. Hon bor också i närheten av Jokkmokk, det känns som att det är rätt typiskt för den delen av landet. Men kanske inte hela Norrland.

  7. Jag tycker det är fint att få en komplimang av en norrlänning. De säger det med mer kärlek.
    Pappa som är sur jämte ger en sällan komplimanger, men när han väl ger en kommer den rakt ifrån hjärtat!

  8. haha, ja det värsta jag har fått är.. (med seriöst förvånat uttryck)”men guud, tänka att DU har blivit så söt. ja, jag kan bara inte fatta det! “vilket personen kom tillbaka till flera gånger senare under middagen, “tänk, att DU…”
    haha sen har jag en kompis som sa, “du är inte ful” till en kille som undrade om hon tyckte han var söt.

  9. Jag känner verkligen igen detdär, bakvägskomplimangerna! Fast här i Östergötland är det inte så vanligt och de flesta brukar bli lite förnärmade!

  10. Engelsmännen har det perfekta uttrycket för fenomenet: A backhanded compliment. Vilket kan jämföras med mitt andra engelska favorituttryck: damned by faint praise. Beröm som är så avmättat att det egentligen blir en slags kritik.

  11. hehe, det finns nog alltid en region i varje land där det är sá. jag är ju tysk frán början, och min mor komemr frán en region där man säger “ingenting sagt är tillräckligt med komplimang”, om man översätter det. sá när min mor säger att ngt inte var sá dáligt menar hon egentligen att ngt är väldigt bra gjort. det tog min far ungefär 20 ár att lära sig =)

  12. Jag är hemskt mycket norrlänning En tonårsnorrlänning 🙂 Och jag är ledsen, men det där har nog dött ut med min generation. Vi säger riktiga komplimanger. Utan att gå bakvägen.

  13. Hahha! Det är goda komplimanger! Jag kommer från Österbotten i Finland och vi verkar ha samma typ av komplimangsgivande. Bästa komplimangen jag fått var angående mitt sjungande; tidigare hade jag gjort dåligt ifrån mig inför komplimangsgivaren och han hade suckat nedlåtande, nästa gång sjöng jag mycket bättre och med ny självsäkerhet och då sa han “int va hon ju så pisso ti sjung!” 🙂 det har följt mig och det uttrycket har jag använt mycket!
    s

  14. Jag tror inte på nåt typiskt norrländskt eller typiskt nåt annat heller. Jag tror att olika familjer har olika sätt att uttrycka sig – helt enkelt.
    Själv har jag bott i norra sverige längsta delen av mitt liv – men jag känner inte igen de där kommentarerna. Det var mera rakt på som jag minns det.
    Tvärtom-språk lekte jag och min kompis. Som vuxen använder jag det inte….jag tycker inte om det helt enkelt.

  15. Hej!
    Idag får du två utmaningar av mig. Gör dem om du vill!

    Känner igen det där. Minns när jag själv blev uppvaktad på krogen av en alltför självsäker kille, som frågade mig om jag tyckte att han var snygg?
    Jag blev lite paff över frågan och svarade:
    Inte är du väl ful direkt!

  16. När jag träffade min sambos föräldrar första gången frågade jag nyfiket vad de tyckte om mig sen efteråt… Sambon svarade att jag visst var “behändig”! För mig lät det som en praktisk pryl eller ett skämt men så talade jag med en arbetskamrat som kommer från Wilhelmina 8ca 12 mil från där mina svärföräldrar bor) och han sa att behändig var en väldigt positiv komlimang som jag borde vara glad över! Så nu har jag vant mig vid att vara “behändig” och det känns fint det!
    tack för ljuvlig blogg!

  17. Jag skulle bli jätteglad om någon så så till mig, särskilt min morfar.”Inte skitdum” betyder ju att han är jättestolt och tycker du är skitsmart, men det vågar han inte säga…

  18. Haha! Jag tror inte att det är typiskt norländskt. Vi upplever det här nere i söder oxå. Utan jokkmokk-dialekt dock. Och det är ju synd, förstås!

  19. Åh, detta har jag självt funderat över många gånger själv. Och visst är det i de norra delarna av sverige det förekommer. Jag kommer från jämtalandet och där är alltid maten “inte så dum” och vyerna “inte så tokiga”. Som att utgångsläget alltid är dåligt. Men jag tycker att det är tjusigt ändå.

  20. Herlig. Min far brukte alltid følgende kompliment på en særskilt god middag (men da måtte den være svært, svært god): “Det var ingen USMAK på maten”. Jeg tror det blir det samme på svensk(?).

  21. Det är samma sak i norra Nederländerna! Jag har inte så mycket erfarenhet från andra länder, men mentaliteten i norr i Sverige och NL är väldigt lika varandra! Om man nu ska generalisera.

  22. nin farmor brukar använder ordet “bedhändig” som en beskrivning av en snäll/söt person…born and raised i porsi är hon

  23. Ha ha, jag har inte tänkt på att vi ger komplimanger bakvägen, men det stämmer. Min momma brukar säga: “Det är ingen som har skitit i huvet på dig, inte.” 😛

  24. Jo, det är som med maten:
    -Sämre ha’ man itti’
    -Nog gick hinna äta
    -Int’ va’ he fy skam
    Och betänk sedan vår Västerbottniska folkdräkt, den förhäver sig icke!
    Varken utsmyckningar eller tygerna är avvikande från vår blygsamma folksjäl i detta storspovens landskap (storspoven – hur blygsam är inte den som landskapsdjur!?)
    Ej heller våra boningshus, se bara på Hälsingegårdarna eller mangårdsbyggnaderna i Värmland – SE HUR DEM TRO SIG VARA FÖRMER!
    Ja ack, ibland kan man bli lite trött när man försöker pressa ur sin (ur-Västerbottniska) karl en liten komplimang och resultatet blir ett gediget och välmenat:
    – Nä, int’ skräm du någon i den där klänningen.

  25. Min mormor brukade säga att “det smakade inte skit så att det gjorde något” om riktigt god mat. Hon var från Halland dock. Kanske är det den äldre generationen i allmänhet?