Brandgult. Många verkar känna att gult är fult. Jag tror att det handlar om nyansen. Det är så lätt att hamna fel med det gula. Antingen går det åt grönt eller så går det åt grått – och båda alternativen är lika trista. Det finns ärligt talat nästan fler fula gula nyanser än fina.

Men brandgult är ett underbar undantag och jag älskar att den sprakande färgen nu tar för sig rejält! För bara ett år sedan fick jag leta med ficklampa  i butikerna – nu hittar jag krukor, klänningar, kuddar, kappor och kängor i den rätta nyansen. Finns det ens något som inte går att hitta i brandgult i höst?

Själv går jag oss med brandgula temadagar här på bloggen och tänker börja med det roligaste direkt. Att ringa in vad brandgult är. Det är nämligen nånting man kan tycka väldigt olika om!

Clara i gul blus med korta shorts och brun väska, leende framför en vit husfasad på väg till skolan.

Här är jag klädd i brandgult. Tycker att färgen osar lekfullt 70-tal och passar bra ihop med bruna toner. En del skulle däremot kalla den här kulören senap. Nepp. Den är ett solklart fall av brandgult.

I modemagasin dyker den här färgen då och då upp under brandgul rubrik. Helt fel. Min Miss Clarity är ju citrongul. Ser till och med en blind.

Sen finns det galningar som menar att den här färgen är brandgul. Vad är det för fel på folk? Alla ser väl att det här är en orange klänning?!? Och att det här är ett orange staket. INTE brandgult. Men enligt Kristianstadsbladet kallades faktiskt just den här kulören tidigare brandgul, men sedan 40-talet heter den orange.

Enligt Forskning&Framsteg fanns benämningen orange med i en svensk boupptäckning redan på 1600-talet.  Vad vi kallar våra färger har ändrats en hel del under åren och sen 1960-talet verkar vårt behov av att vara mer och mer precis kring olika färgbenämningar ha ökat. Forskning&Framsteg förklarar skillnaden mellan brandgult och orange så här:

“Brandgult är flammande och hetsigt och lämpar sig för höstlöv och solnedgångar…

medan orange är en färg för kläder och inredning.”

Orange har såklart fått sitt namn från apelsinen. Men den är ju apelsingul! Okej, apelsinskal är ofta orangefärgat men fruktköttet ligger närmre brandgult än orange. Förutom på blodapelsinerna. Som ju verkligen är orangea.

tågluff interrail guide luffa familj

Här ser ni prov på en riktigt brandgul fasad.

Hävdar bestämt att min och Ericas poddlogga är solgul överst och mörkt brandgul i botten. Precis på gränsen till orange.

När vi skulle välja bokomslag satt vi länge och funderade över färgen.

Bokomslaget till boken Hjälp jag är utmattad med lutande text.

I slutänden blev den också gul. På gränsen till brandgul men inte riktigt. En perfekt färg för att synas i bokaffärer och på nätets bokhandlar där thumbnailen är minimal och man behöver sticka ut. Men jag måste erkänna att både Erica och jag tvivlade på färgen. Vill man som utmattad verkligen läsa en hetsigt gul bok med kaosig text på framsidan?

Ja. Visade det sig till slut. Det ville man.

Fast egentligen är det ju väldigt enkelt och ingenting att tjafsa om. Brandgult måste ju vara samma färg som brand. Alltså eld. Typ så här.

Därmed basta.

Kolla in mina balla brallor från 70-talet – galet gula!

Välkommen att läsa fler delar ur mitt brandgula tema:

Gult som smakar gott!

Något så djuriskt gult!

Något så djuriskt fult!