Brandgult. I dag går jag vidare på det brandgula temat och här har jag samlat mina egna smakfavoriter!

Plats 5 – Squash
När vi odlar i växthuset här hemma får vi mängder av grönsaker. Och gulsaker! Pröva gärna mitt squashbröd och det här receptet på butternutpumpa när du vill ordna en härligt höstig middag!

Plats 4 – Ostpaj
Färgen, doften, smaken. Den godaste matpajen innehåller Västerbottensost. En gyllene paj mitt på bordet höjer festkänslan, ger mättnad och är toppen eftersom du kan äta den både som huvudrätt och tillbehör. Här är mitt bästa recept!

Plats 3 – Saffran
Lussekatter är vansinnigt gott och min saffranspasta med svamp är en fantastisk middag!

Plats 2 – Citrusfruker
Självklart måste jag ha citrus med på listan. Bilden är från ett kok apelsinmarmelad jag gjorde som tidig bloggare. Nu som gravid äter jag typ fem till åtta citrusfrukter om dagen. GOTT!

Plats 1 – Hjortron!
Västerbottning som jag är, ligger det här bäret mig nära om hjärtat. Det är en speciell stämning att dra sig ut mot hjortronmyrarna på somrarna och försöka hitta de gyllene skatterna i marken. Hjortronet är det överlägset mest spännande bäret att plocka! För det första är jag alltid osäker på om det ens är ett hjortronår. Och finns det hjortron i skogen är det ändå inte säkert att de mognat än. Och skulle de ha mognat kan någon annan ha hunnit före och plundrat det hjortronställe jag själv trodde var mitt hemliga!
Hjortron är godast till frasvåfflor och ugnspannkaka. Har du inte hjortron så kan du alltid använda en anna brandgul ingrediens som var bubblare på den här listan – nämligen honung! Ringla honung över våfflorna och plättarna och njut.
God gul dag på dig!
11 svar
Hej Clara, jag har en fråga om utmattning. Har någon (mer än jag) varit med om att bli utmattad/utbränd och sedan inte kunna göra en grej som påminner om hur det var före utmattningen? Vore fint att veta. Känner mig ensam om att inte kunna boka in saker i förväg, för då blir jag superstressad. Hur gör man när kroppen blir vettskrämd fast man själv vet att det är ofarligt? Ska man pressa sig ändå eller går det över av sig självt? Någon som vet?
Känner igen mig i det där men inte att det skulle handla om rädsla egentligen utan om vetskap om att det inbokade inbegrep människor som inte förstod min situation och därför inte kunde vara ett stöd under den påfrestande aktiviteten. I de lägena stannade jag alltid hemma. Blev ganska så isolerad under flera år men förklarade alltid för de inblandade att det handlade om bristande förståelse och omsorg från dem jag skulle möta. Jag fick rätt också, de blev ”sårade” och tyckte det bara var knasigt och de brydde sig inte heller om att besöka mig. Man bör lita på intuitionen att inte umgås med folk som inte ger något när man så väl behöver stöd och uppmuntran. Men om det handlar om rädsla, som du skriver, kanske du bör gräva i vad exakt du räds. Om det är något ofarligt så är det förstås bäst att göra det ändå, kanske i små doser, baby steps… 🙂
Jobbar med lite samma problem. Jag försöker hitta en balans mellan att lyssna på kroppen och känslan och att ”pressa” mig själv lagom mycket. Är så invand vid att kroppen och hjärnan inte vill något längre så sakta men säkert måste jag också gå emot den känslan och bara göra. Dock i små mängder.
Började med att träffa en kompis en gång varannan vecka och nu klarar jag av två kompishäng i veckan typ. Kan ta emot lite innan träffen men mår alltid bra efteråt då jag initialt får energi från människor.
Men jag kör inga långa kompishäng utan en fika eller promenad räcker för mig. Bästa är om jag får komma ut ur lägenheten. Har förklarat för mina kompisar vad som gäller och att jag inte orkar så mycket och dom förstår. Dom skulle också förstå om jag behöver ställa in träffen vilket gör det lättare för mig att faktiskt planera saker med dom också. Ofta är man ju annars rädd för just scenariot där man inte orkar dyka upp och hur andra ska reagera.
Kom ihåg att till tillfrisknande och din hälsa är det absolut viktigast. Gör inte saker bara för att du tror att andra förväntar sig det. Du kommer aldrig kunna bli den bästa tänkbara medmänniskan om du aldrig får chansen att bli frisk. Släpp alla krav och gör saker för att du tror att det kommer att göra dig gott. Du har bara ett liv och därför är din prioritering att bli frisk och kunna leva det.
Kram till dig!
Hej syrran! Det är ganska vanligt att få ångest av saker som liknar det som drev fram utmattningen. Clara och Erica har skrivit om det i boken. När det gäller hur mycket man ska pressa sig så är det en väldigt jobbig och ensam balansgång 🙁 Föreslår att du tar hjälp av psykolog eller så. Man blir dock inte frisk av att bara ligga hemma på soffan, hjärnan mår bra av att man långsamt och försiktigt bygger upp nån sorts vardagsrutiner (inkl jobb) igen. Vill även tipsa om bloggaren Bylittlenea som skriver klokt om olika sorters vila och återhämtning. Stor kram på din svåra resa.
Å, tack för tipset till Bylittlenea, det var på pricken bra för mig som håller på med återgång i arbete!
Kram
Hej! Det du beskriver är nog mer regel än undantag, att kroppen reagerar på saker som man kunnat göra tidigare men som i långa loppet gjorde en sjuk av stress. När man inte längre är i den akuta stressfasen kan man nog träna upp sig till att klara av vissa saker igen. Annat kanske man bör undvika eftersom de var en del i att man blev sjuk. Man bör tänka att man inte ska återgå till hur man var och hur man gjorde innan – det var ju det som gjorde en sjuk – utan hitta ett nytt, mer hållbart, sätt att leva på.
Många människor kan inte boka in aktiviteter i förväg, blir stressade av det. Jag känner flera. Själv blir jag ofta mer stressad av det som är oplanerat, när jag måste tänka snabbt. Jag kämpar själv med att få min kropp att inte bli som du beskriver vettskrämd, har därför inga råd där.
Lycka till! 💕
Men hallå du har glömt det viktigaste. Skogens guld kantareller!
Sant!
Där ser man, inte alls så tokigt som jag tänkt! Jag åt också citrusfrukter, minst 1 kg om dagen, då jag var gravid – 1985. Tur att vitaminerna är vattenlösliga…
Min dotter var lite gul vid förlossningen, men det berodde nog inte på apelsinintaget ;9
Önskar dig all lycka med din graviditet!
Hjortron! <3 Myltha heter det dock i mitt huvud, för det är vad man säger i Jämtland där jag alltid plockar det. fast dem är kanske mer orangea än gula? Tänkte också säga clementin och apelsin, men det är ju samma sak där… gult är nog inte min grej 😉 Honungs melon är väl gul? Det är gott! Och insidan på en mogen mango! Jag älskar mango.
Tack för alla fina svar! Ja, jag kämpar på och försöker förstå mig på mig själv, alltså kroppens starka reaktioner. Känner att den vill varna mig för att göra om det där som nästan fick mig att dö av utmattning. Men jag vill ju samtidigt leva. Har försökt att hitta en bra psykoterapeut, men alla jag hört av mig till (en hel del) har varit fullbokade. Konstigt. Men jag försöker på nytt. Kära medsystrar, tack igen!