Nä nu kunde jag inte hålla mig längre. Idag fick pelargonerna komma upp ur sin vinterförvaring i källaren. Solen gassade så starkt att det kändes fel att missunna blommorna ljuset.
Det är alltid lite av en chock att hämta upp pelargonerna från källaren. De såg förskräckliga ut. Blommorna har stått där nere sedan början av november och sakta vissnat ihop. Och i år har jag bara kommit ihåg att vattna dem en (!) enda gång.
Som vanligt hann jag tänka att de måste vara stendöda. Men tji fick jag. För när jag började rafsa bort alla döda blad och försiktigt klippte ner grenarna så såg jag att de var gröna och saftspända.
Man måste förstås inte ställa undan pelargonerna på vintern. Men i november är jag alltid så less på åsynen av dem. Deras eländiga kamp och längtan efter ljus. Deras långa taniga skott och grönbleka blad. Då känner jag att de förtjänar lite vila. Så jag ställer dem svalt och ganska mörkt på källargolvet. Där är inte helt kolsvart – vi har ju fönster i källaren. Men ungefär som ständig skymning. Jag låter blommorna vissna ner med blad och allt.
Så fort dagarna blir lite längre och solen når våra fönsterkarmar får blommorna komma fram igen. Det brukar vara i februari – mars någon gång.
När jag tar fram pelargonerna brukar jag inte plantera om dem. Det känns som att stressa blomman i onödan. Istället fyller jag på med ny jord. Som ni ser har ju växten ätit upp en massa jord – så jag lägger helt sonika ett nytt lager jord ovanpå.
Svart näringsrik jord. Njuuuter av detta moment. Det är samma sköna tillfredsställelse som att mata hungriga barn eller smörja in sina torra ben med en fet salva. Det finns särskild pelargonjord att köpa men en porös blomjord av hög kvalitet funkar också bra.
Sedan vattnar jag igenom krukan med vatten blandat med liiite näringslösning för pelargoner. Egentligen kan man vänta med näringen ett tag till – men det känns som att neka en hungrig mat.
Sedan ställer jag blommorna på soligast tänkbara plats i huset. Därefter gäller det att vara försiktigt med blomman. Vattnar man för ofta och för mycket i början kan den dränkas. Innan den hunnit utveckla ett stort bladverk behöver den inte så mycket vatten.
När pelargonen sedan börjar skjuta skott gäller det att hålla efter de längsta och rangligaste skotten. Skär helt sonika bort dem. (Men stick ner dem i lite blomjord om du vill föröka plantan). Annars blir blomman bara hög och gles. Dessutom är jag noga med att plocka bort alla blomsterknoppar som stjäl energi från växten. Först senare på våren när plantan blivit knubbig och riktigt grön låter jag den gå i blom.
Och hips vips, innan man förstår hur det hände har den taniga lilla blomman förvandlats till en sådan här söt och välmående pelargon
19 svar
Tack för tipsen, längtar efter att få jorda ner fingrarna!
Maria, mina perlagoner behövde verkligen dessa tips! ❤️
Åh tack! Jag fick för mig att plocka fram mina ”skruttblommor” som sambon kallar dem, igår- blev dock helt handfallen… hur sjutton gör man nu igen? Detta inlägg kom som på beställning, tjoho!
Så roligt att höra =) lycka till!
Jag med för två dagar sedan! Kunde inte hålla mig och känner att det är leva eller dö som gäller för de stackars krakarna som nästan kändes förlorade när jag tog upp dem ur källaren. Men hoppas! Ljuset har ju gjort underverk förr…
Jag tog in mina i lördags, vilken glädje det är, får se hur det gick dock detta år för jag har inte vattnat alls under vintern..
Hej!
Jag håller med om att det här inlägget kom som på beställning! Jag ställde ner dem i källaren efter ett inlägg hos dig i höstas och hoppas på det bästa. Jag har inte vattnat nångång och det är rätt mörkt där nere. Jag undrar lite om det där med att klippa av knoppar? Jag förstod inte riktigt. Jag försöker lära mig men kan verkligen ingenting om blommor. Så tack!
Jag klippte ner och planterade om i söndags. Några fina sticklingar blev det också. Men måste nog hålla dem lite hårt nu närmsta tiden, de vill ju gärna skjuta iväg till två rangliga pinnar..
Jag jobbade ett tag på hemtjänsten och blev där tipsad av flera tanter att väcka pelargonerna med Guldvatten. En del eget kiss och nio delar vatten. Har provat detta och fick då enastående pelargoner!
Detta inlägg har jag väntat på. Tack! Har ingen källare, så mina usla pelargoner har stått högt uppe på en hylla i ett kallt hörn så jag sluppit se dem. Till helgen ska jag fixa till de skrangliga stackarna efter dina tips.
Åh nej, jag som inser att jag glömt ställa undan mina. De har stått en hel vinter i ett oisolerat uterum. Är det kört nu? Har de frusit helt bort?
Är det lönt att ens prova väcka dem till liv?
De har alltså stått ljust i typ utetemperatur men skyddat för väder och vind.
(Bor i höjd med Stockholm så visst har vi haft vinter och kallt)
Måste varit något speciellt igår, jag tog också fram mina pelargoner. Sen ser jag minst fyra inlägg på Instagram om samma sak och sen här också 😁😁 vårfeeling på flera håll.
Åh, tack för pelargonpeppen! 🙂 Mina brukar övervintra i fönstret, har inte så mycket annan stans att ha dem på. Även jag har glömt vattna tyvärr, så hoppas på det bästa!
Du som glömt dina i uterummet: testa! Klipp lite och se, är stammen brun och mjuk har den inte klarat sig.
Angående blomknopp: för att plantan ska orka växa till sig så kan man klippa bort blomknopparna i början av säsongen, får den blomma tidigt så går all ork till att blomma istället för att växa på sig.
Beskar också mina i veckan, så tack för ett inspirerande inlägg! Tycker också att det kan vara så trist att plantera om alla, planterar du om vid senare tillfälle eller du fyller bara på jorden? Kram!
Åh, vilket bra inlägg. Stod och tittade på mina igår som jag aldrig ställde undan i höstas utan lät stå framme och har fortsatt att vattna på dem. De ser ändå helt förskräckliga ut; rangliga, risiga och väldigt späda. Kan man rädda dem? Klippa ner, ge näring etc.
Superfin och bra blogg för övrigt! 😀
/Lisa
Jadå, det går fint =) Klipp ner dem bryskt, och fyll på med ny jord och lite näring så ska du se att de blir glada igen =)
Tack även från mig för bra och pedagogisk beskrivning. Jag undrar bara, det här med att inte vattna för ofta, hur ofta kan vara lagom?
Det här inlägget kom upp som förslag att läsa, det fick mig att inse att man kanske vågar plocka fram de vissna rackarna. Nu har jag följt din guide och håller tummarna:)
Tack för påminnelsen och bra tips, ska bara skaffa en påse jord också!