Jag fick sådan lust att föreviga mig och Essa med ett riktigt porträtt. Nu har hon bott med oss i drygt fyra månader och jag tycker mig ha lärt känna henne ordentligt.

Essa är vår prinsessa. Hon är så ädel, så vacker och så värdig. Om man skulle förmänskliga henne skulle man kunna säga att hon har en typisk HSP-personlighet. Inkännande, känslig, klok, grundad men också väldigt mottaglig för yttre energier. Sån tur då att Jakob som är den tydlige flockledaren har sin lugna energi som han överför på henne.
Allt om Essa – älskade Border Collie

Om man skulle ha satt en mänsklig diagnos på vår förra hund Melker (Dansksvensk gårdshund) skulle man kunnat hävda att han hade ADHD. Inte det minsta värdig var han heller. Bara ren och skär glädje, sprall och ofokus. Och vår cocker spaniel Sixten – han borde nog ha hetat Ove. Eftersom han var precis som i En man som heter Ove. En butter äldre herre, missförstådd och älskad av få. Men med mycket kärlek att ge på sitt bakvända vis.
På vinterpromenad med Essa

Essas två sidor sitter i ögonen. Med sitt isblå, skarpa fårvallaröga ser hon och genomskådar allt – och med sitt bruna, kloka öga ger hon total kärlek och hängivenhet till flocken. Essa går nästan alltid lös och möter vi hund eller bil så sätter hon sig och väntar vid väggrenen tills de passerat. Hon är som Jakobs skugga – så otroligt lyhörd och inkännande. Jakob säger inte ens några kommandon – han bara gör olika små visslingar. Jag föreställer mig hur klok Essa kommer vara när hon vuxit klart och valperierna är helt borta.

Essa har en otrolig energi och redan från späd ålder har hon fått motionera och träna mycket – inte minst mental träning. Hon är med Jakob på kontoret varje dag, när han åker skidor, lämnar barn, handlar mat, skottar snö. Hon vill och behöver få vara med och arbeta för då är hon lyckligast. Även om arbetet ibland bara består i att ligga blickstilla och koncentrerat spana på vad flocken har för sig. Inemellan allt arbete är hon utfläkt på någon soffa och snarkar lugnt och tryggt.

En stor skillnad mellan Essa och mina tidigare hundar är att hon verkligen vill lyda. Hon vill göra rätt och har ett starkt överjag som hjälper henne att hålla emot sina impulser. För även om vi la ner massor med träning på Melker de första åren så var han helt enkelt inte lika intresserad. Han tyckte att det räckte med att göra som vi ville någon gång ibland. Mest ville han ha skoj, kissa på stolpar, jaga skator, stjäla mat från bordet och ligga i soffan och fjärta.

Dock är Essa inte bara ädel. Hon har sina fåniga sidor också. Border collies kan ju vara otroligt underdåniga sina ägare. Här försökte jag till exempel ta en bild på Essa sittande samtidigt som hon ville lägga sig ner. Att gå emot mitt milda kommando fick henne att se så här urfånig och skamsen ut. Och när vi säger att hon ska gå plats går hon inte bara plats utan klämmer in sig själv under vår soffa så att bara nosen sticker fram. Hon liksom krälar i stoftet. “Nej tänk inte på lilla mig, jag finns inte, jag syns inte ens, jag ligger bara här för mig själv och väntar på att någon ska uppmärksamma mig…”

Men man ska inte låta sig luras av hennes underdåniga sidor. Essa är smart och tror nog egentligen att det är hon och Jakob som är ett par och att jag är hunden i familjen. Hon har nämligen sovit sked med honom sedan hon kom. Och pussar eller kramar jag Jakob så ger hon skall – trots att hon aldrig skäller annars. Hmprf!