Jag trodde lÀnge att jag var bra pÄ ÄterhÀmtning. Jag gillade ju att ha det lugnt och skönt. Men sedan jag fick barn och ett allt mer krÀvande arbete försvann de gynnsamma förutsÀttningarna för vila i vardagen. Jag kunde inte lÀngre tupplura mitt pÄ dagen eller ligga i sÀngen och lÀsa en hel helg. Först nÀr jag kraschat in i utmattning insÄg jag att jag inte hade en enda aktiv strategi för ÄterhÀmtning. Inte nÀr det krÀvdes att jag planerade, tÀnkte efter och förberedde mig.

Ett vanligt tankefel Ă€r tro att Ă„terhĂ€mtning kan skjutas upp. “Jo jag jobbar mycket nu men jag kommer ju vara ledig jĂ€ttelĂ€nge i sommar” “Nej jag hinner inte vila nu men jag fĂ„r ju vila till helgen” och “Jag har fullt ös fram till jullovet dĂ„ jag fĂ„r vila” Men man mĂ„ste förstĂ„ att Ă„terhĂ€mtning Ă€r lika viktigt som att Ă€ta, sova och gĂ„ pĂ„ toa. Det mĂ„ste komma tĂ€tt och regelbundet. Och det Ă€r ju ingen som sĂ€ger “Nej jag Ă€ter inget i vĂ„r men jag kommer ju Ă€ta jĂ€ttemycket i sommar” eller “Jag behöver inte gĂ„ pĂ„ toaletten nu – jag kommer gĂ„ pĂ„ toaletten massor till helgen“. eller “Jag tĂ€nker vara vaken hela hösten för jag planerar att sova pĂ„ jullovet“. Nej för det Ă€r sĂ„ sjĂ€lvklart för oss att dessa depĂ„er behöver regelbunden pĂ„fyllning. Men samma sak gĂ€ller faktiskt Ă„terhĂ€mtning. Och pĂ„ samma sĂ€tt som mat kan vara en stor mĂ„ltid med tre rĂ€tter eller ett snabbt mellanmĂ„l i farten kan Ă„terhĂ€mtning vara flera veckors sammanhĂ€ngande ledighet pĂ„ sommarsemestern – eller att sitta kvar och andas i bilen en stund nĂ€r man kommer hem frĂ„n jobbet. BĂ„da sorterna behövs.

Men det finns egentligen ingen forskning som sÀger att vi behöver mÄnga sammanhÀngande veckors ledighet. Hur mycket semester som rÀcker verkar mer vara en frÄga om individuella preferenser. För oavsett hur lÀnge du Àr ledig försvinner effekterna ganska snabbt nÀr vardagen ÄtervÀnder. Det allra viktigaste för vÄr hÀlsa Àr faktiskt regelbunden ÄterhÀmtning. SjÀlv mÄr jag bra av stora sjok ledighet för att verkligen komma ner i varv pÄ sommaren. Men helt centralt Àr att vardagen gÄr ihop. Att nÀr jag rÀknar samman en vecka sÄ innehÄller den lagom mÀngd ÄterhÀmtning i förhÄllande till aktivitet (hÀr har jag utvecklat dessa tankar lite mer).

Skillnaden mellan en vecka som innehĂ„ller lagom med arbete och Ă„terhĂ€mtning kontra en vecka som innehĂ„ller en smula för mycket arbete och smula för lite Ă„terhĂ€mtning Ă€r enorm. Det har förvĂ„nat mig – hur kan en sĂ„ pass liten skillnad pĂ„verka mitt mĂ„ende sĂ„ starkt? Men dĂ„ jĂ€mför jag det med trĂ€ning. Att jogga i det perfekta tempot eller att jogga liite för snabbt? Det Ă€r den skillnaden som i slutĂ€ndan ger en blodsmak i munnen.

HÀr Àr nÄgra lÀrdomar jag har gjort om ÄterhÀmtning

  • ÅterhĂ€mtning innebĂ€r olika saker vid olika tillfĂ€llen. För att veta vad som kommer vara Ă„terhĂ€mtande behöver man veta vad som gjort en trött. Den som suttit vid en skĂ€rm hela dagen behöver förmodligen en skogspromenad eller en löptur som Ă„terhĂ€mtning istĂ€llet för Netflix. Den som arbetat koncentrerat i ensamhet behöver kanske lĂ€ttsamt, socialt umgĂ€nge med en vĂ€n. Den som jobbat hĂ„rt fysiskt behöver kanske vila i soffan och Ă€ta nĂ„gonting gott. Varje dag fĂ„r man fundera pĂ„ vad det egentligen Ă€r som behöver balanseras upp. Och sedan hitta en lĂ€mplig aktivitet för det.
  • Att byta element kan göra att man snabbare pĂ„börjar Ă„terhĂ€mtning. Sval, klar luft ger syre Ă„t en överanstrĂ€ngd hjĂ€rna. Endorfinrushen efter ett kallt bad hjĂ€lper en sliten, trög kropp. Och att sitta en stund i den varma solen, ta ett hett bad eller att basta – det slĂ€pper pĂ„ fysiska spĂ€nningar och signalerar vila till kropp och sjĂ€l.
  • Det kan löna sig att vara lite fyrkantig. Förut Ă€lskade jag mina flytande arbetstider och att kunna jobba nĂ€r helst jag fick lust. Men med tre barn som mĂ„ste följa samhĂ€llets klocka sĂ„ behöver jag ocksĂ„ göra det. DĂ€rav arbetar jag vanliga arbetstider, Ă€r ledig pĂ„ lov och kollar jag aldrig mail pĂ„ kvĂ€llar och helger. TrĂ„kigt och skönt.
  • Jag försöker bli bĂ€ttre pĂ„ att identifiera omöjliga situationer och lĂ€gga krutet pĂ„ rĂ€tt saker. Förut kanske jag försökte jobba samtidigt som jag tog hand om sjuka barn. Det gick ofta dĂ„ligt och tog sĂ„ otroligt mycket extra energi. Och dagen dĂ€rpĂ„ nĂ€r jag Ă€ntligen kunde jobba ostört – dĂ„ tog tröttheten ut sin rĂ€tt. Och fĂ„r jag en komplicerad och till synes oöverstiglig arbetsuppgift i slutet av dagen – dĂ„ lĂ€gger jag den i början av nĂ€sta dag istĂ€llet. Med en god nattsömn i bagaget behöver jag inte kĂ€mpa lika hĂ„rt för samma slutresultat. Det lĂ„ter kanske som att det hĂ€r skulle orsaka mycket förseningar och dröjsmĂ„l men jag har mĂ€rkt att det Ă€r tvĂ€rtom. I slutĂ€ndan sparar jag tid. Att vila innan man Ă€r helt slut ger mĂ„nga goda bieffekter jĂ€mfört med att ta ut sig fullstĂ€ndigt.
  • Varje gĂ„ng jag tĂ€nker att jag ska passa pĂ„ att Ă„ka förbi IKEA nĂ€r jag Ă€ndĂ„ Ă€r i stan, passa pĂ„ att lĂ€mna pĂ„ Ă„tervinningen nĂ€r jag Ă€ndĂ„ hĂ€mtar barn, passa pĂ„ att ladda en tvĂ€ttmaskin medan jag borstar tĂ€nderna…dĂ„ övar jag pĂ„ att passa av. För den dĂ€r tiden jag inbillar mig att jag sparar nĂ€r jag passar pĂ„ – den har jag faktiskt aldrig sett röken av. Listan med arbetsuppgifter Ă€r evighetslĂ„ng. Bockar jag av fler saker dyker det bara upp mer pĂ„ listan. Jag behöver inte vara min egen stressmotor som hela tiden förser mig sjĂ€lv med med nya uppgifter. Varje dag göra jag sĂ„ gott som jag förmĂ„r den dagen. Resten fĂ„r anstĂ„ till en ny dag med en ny ork.