Det här började ju som en renodlad modeblogg 2006 och att jag hittat tillbaka till klädglädje känns som ett sånt friskhetstecken. Det är ju för sjutton KUL med kläder! Förra året gjorde jag en sammanfattning av outfits och skrev en lista på:

Stilgrejer jag tänker fortsätta med under 2023

Smycken av alla sorter

Färg och mönstermix

Färgglada läppstift

Hellre vamp än tant och flicka

Färgglada pumps

Lager på lager

Försöka strunta i alla komplex och vara glad åt den kropp jag har medan jag har den.

Nu är det dags att se om jag lyckades med mina föresatser? Här kommer ett gäng outfits och analyser från stilåret som gick.

Smycken gör så mycket för en outfit. Särskilt något som glimmar till vid ansiktet och drar blickarna till ögonen. De här kedjeörhängena kostade inte många kronor – köpte dem på Glitters rea – och de har brukats flitigt. Blusen blev ett av årets få nyinköp. Från Other Stories.

För mig handlar det här med smycken mycket om att överhuvudtaget komma ihåg att hänga på mig något mer. Det är pricken över i som jag ofta glömmer av.

Har letat smycken på loppisar hela året men ringar och örhängen är det enda jag hittar. Halsband går trögt. (foto Anna Ledin Wiren)

Dessa favoritörhängen tillverkade min syster för många år sedan och de är geniala eftersom att de både är lätta och stora på samma gång.

Den här klänningen köpte jag 2022 och bar massor då. Dock lite mindre i år eftersom Other Stories gjort fyratusen snarlika versioner och den därför känns uttjatad. Så som det ofta blir med kedjorna. De nöter sönder alla modeller och plagg som blir populära.

Försöker hur som helst att rent generellt bli bättre på accessoarer. Älskar till exempel dessa solglasögon som jag tror att min syrra köpt på TGR för en spottstyver.

Accessoarer kan också vara synliga små glitterstrumpor i pumps.

I denna outfit syns också hur jag jobbar med med lager på lager i mina outfits. Som ju var något jag planerat att göra, men oftast glömt av precis som med smyckena. Men här är ju Trinny Woodall en stor förebild!

Färg- och mönstermixande ville jag också ägna mig mer åt under 2023. Något som gör mig riktigt glad är att kombinera färger som nästan skär sig – som orange, rosa och peach.

Eller den här kombinationen av Barbierosa, illgrönt, gult och orange. Gör mig bara så GLAD!

När svart kombineras med färg så händer i bästa fall ingenting – men i värsta fall så dör färgen en plågsam död. Men när färg kombineras med färg så sker magi. Nyans, intensitet och uttryck förändras. Därför är en blå kappa istället för en svart så mycket mer mångsidig. Den trollar med alla andra färger som den paras ihop med så att man alltid får något helt nytt!

Letar aktivt efter färgglada ytterplagg och blev därför så glad när jag hittade manchesterjackan i grönt som får det blå i klänningen att poppa. Loppisfynd från Röda Korset i Jokkmokk.

Eller den här indigoblå jeansjackan som jag tycker lyfter alltihop. Här är jag klädd för att demonstrera på första maj!

Min röda kavaj är ett riktigt utropstecken!

Och cape som ytterplagg är både färgglatt och dramatiskt.

Den rutiga herrkavajen seglade upp som ett favoritytterplagg under våren och hösten. Så skönt med ull i god kvalité, loppad från Lund & Lund. Köpte den för 125 kronor på Myrorna men en nytillverkad kostar bortemot 15 000.

Mönstermixar gärna rutor med rutor av olika slag.

Fler sorters rutor i kombination.

Rutor är absolut mitt favoritmönster!

Som på den här sommarklänningen som gör mig helt nipprig! Särskilt med platta balettskor på fötterna. Om jag inte aktar mig börjar jag göra hoppsasteg.

Den gamla rutiga playsuiten från Mango har fått fortsätta användas. Rutigt på härsan och rutigt på tvärsan. Det är 2023 års melodi.

Jag har ju också fokuserat på att vara fullvuxen kvinna och vamp hellre än tant eller flicka. Men om jag vill vara någon slags flicka så är det i sådana fall en sextiotalsflicka. Så som min moster såg ut när hon var i tjugoårsåldern ungefär.

Färgglada pumps återkommer hela tiden. Köpte flera par i olika färger för typ en hunka styck på Sellpy förra sommaren och det är jag glad för. En lämplig prislapp för en skomodell man bara använder ibland. Båtringat har förresten känts kul igen, för första gången på många år. Sist jag bar det gick jag typ i högstadiet!

Kolla vad glad man blir av ett par utropstecken till klackskor. Den här blusen är förresten min sons favorit. Folke kommer alltid fram och ska känna på den och säger att den är sååå fin.

En kjol jag aldrig tröttnar på är den här fina jag ärvt av syrran men som ursprungligen kommer från Other stories. Tycker att det är viktigt att det finns rörelse i plagg för att det ska bli intressant. Rynkmån, luft och schvung. Tror det är därför alla Kardashiansystrarnas stil känns så död. Alla outfits är lika orörliga, perfekta och stela som deras botoxade ansikten.

Här kan man snacka rynk och rörelse.

Det riktigt swoshar när man går.

En annan kjol med härlig rörelse är denna favorit jag lånat från syrran. Omlott med massa snurr. Ihop med enkla platta ballerinas så skuttar man fram!

Mest stilmässigt nöjd det här året har jag varit med min frisyr. Som om Jane Fonda, Lady Diana och Meg Ryan hade fått ett kärleksbarn. Jag tycker att den lyfter många av mina ganska basic outfits till någonting mycket roligare.

Ibland är den mer Meg Ryan

Och ibland är den mer Malin på Saltkråkan – beroende på hur jag stylar den. Papiljotter is the shit!

Liksom färgglatt smink. Blå ögonskygga och alltid läppstift. Har haft läppstift varje dag under året. Här hittar du mina favoritnyanser.

Jag har gjort ett gäng bra loppisfynd det här året. Som den gula prickiga klänningen som alltid får mig att känna mig festlig och fin. Så skönt också att ha lite vidd i ärmen!

Och den här stickade gröna ullkoftan. Ett loppisfynd var det kanske inte precis – för den kostade 500 kronor. Men eftersom jag bar den varje dag i december är ju priset per användning redan rätt lågt.

Och den här ljuvliga klänningen som det visade sig att en bloggläsare lämnat in på PMU i Umeå. En omfärgad Twilfitklänning med en skojig slits mitt fram. Så fin och välsydd att jag först trodde att det var en vintageklänning. Säger väl allt om hur annorlunda kvalitén var på de stora kedjorna för bara 20-30 år sedan. Skorna fick jag i julklapp av Anna.

Den här klänningen kostade inte många kronor och jag har burit den massor. Den genererar alltid komplimanger och folk som ska stanna och fråga om märket. Kanske är det den bjärta mönsterbilden och rosetten vid bröstet som gör det?

Noterar en annan sak när jag ser bilder från det här året. Och det är hur stort jag ler nu för tiden. Ett tecken på att jag mår bra!

Ytterligare ett favoritloppat plagg var denna frikyrkoklänning – som jag tar till när jag känner mig extra from till sinnes. Utsökt spetskrage. Kyrkkaffet nästa!

Den här secondhandköpta, smårutiga kjolen blev en oväntad favorit.

Egentligen ganska oansenlig, med med fint fall. Och det här har verkligen varit jumperns år! Länsade mormors garderob på halvpolos och t-shirts med lite längre ärm. Ett plagg jag aldrig trott att jag skulle ha på mig igen men som jag tycker känns retro på precis rätt sätt!

Den gröna klänning som anas här måste dock koras till sommarens mest lyckade (dvs mest använda) loppisfynd. Sitter inte åt någonstans. Bär den helst helt utan underkläder och känner mig helt FRIIIII.

Sommarens minst använda loppisfynd är definitivt denna klänning. Den här ärmen känns nämligen alltid svår på mig och lite för mörk är klänningen också. Hur tänkte jag egentligen när jag köpte den? Jo, att midjan var fantastisk liksom vidden i kjolen!

Men eftersom den är av bomull tror jag att jag ska testa att bleka och färga om den. Inspirerad av vad som gjorts med Twilfitklänningen några bilder upp. Men det löser dock inte problematiken med ärmen.

Under rubriken Kläder jag är glad att jag inte skänkt bort hittar vi den här pärlan från 2014 som har kommit fram och använts flitigt i sommar.

Liksom min Prinsessan Mary-klänning. Även den från 2014.

I avdelningen för plagg jag borde ha rensat bort finns denna gröna klänning i en nyans som absolut inte passar mig. Blir så blek och dassig av den. Men jag älskar modellen, så den hänger kvar. Egentligen är det ju samma färgskala som den gröna favoriten från 2014 – men den här är sämre mot min hy.

Jämför gärna med rätt gröna nyans och notera hur mycket friskare jag ser ut!

Vitt är oskuldsfullt i överkant – men låt gå när det är högsommar och jag är lite brun. Dock gör det genast håret mer gult.

Loppad kjol och topp – plus örhängen från Zara som är ett av mina BÄSTA smyckesköp!

Det här är en färgskala som känns mycket mer som min. Och wow så uppiggande det är att lysa som en omogen, krispig nektarin i färgen.

Bär ofta mina tröjor precis så här – genom att snurra ihop dem i midjan och pilla in knutens ände under linningen. Blir inte lika stelt som att stoppa ner hela toppen i kjolen. Och på det här sättet löser jag problemet med att alla toppar är för långa i midjan på mig.

Ett plagg jag återupptäckt i sommar är långklänningen. Det är så dramatiskt och härligt att svepa runt med massa tyg. I den här får jag alltid uppskattande och glada komplimanger! Långkjol och långa klänningar är verkligen inget jättevanligt vardagsplagg annars. Det syns faktiskt mest som strandklänning eller på bröllopsfest. Just därför känns det så kul!

Den här kaftanliknande bar jag mycket.

Liksom den här med stor krage och generös längd. Fick ärva den av Anna och sliter den med hälsan.

Antalet gånger jag bär byxor varje månad kan jag räkna på ena handens fingrar. Men oftast blir det då dessa Levis Rib Cage som jag väljer.

Sköna och rätt croppade.

I träskor, jeans och skjorta finns det ingen hejd på hur rejäl jag känner mig! Ett tu tre har jag gått och spikat ett plank eller lagat en cykelpunka.

Min härligaste arbetsstil. Manchesterbyxor, gummistövlar, flannelskjorta och scarf i håret. Fjällrävenjacka och inte ett spår smink. Min egen mamma upp i dagen! Om vi snackar sjuttiotalet.

Och när det är fråga om lite mer doftrika arbeten så kör jag på flanell och mina femtio år gamla hängselbyxor från Fristad. Som en aningens feminin fiskargubbe, typ.

Och sommarens arbetskläder hemma i trädgården – det var cykelbyxor och jeansskjorta det. Kände mig precis som min egen mamma anno 1995 när jag bar detta.

Och träningsoutfiten jag har oftast ser ut så här. Mina jäääättehöga Asana-tights från Nine Pine och en svart sporttröja från HM med länga ärmar och öglor för tummarna. Tröjan vrider jag ibland upp och stoppar in under sporttoppen på det här sättet. Platta tygskor på fötterna, för det passar bäst när man lyfter skrot.

Något annat jag bestämt mig för att göra i år var att klä mig som jag vill och försöka strunta i alla komplex. Så det gjorde jag, så gott det nu gick. Därav tuttfest med bröst som ammat barn i fem års tid.

Ett plagg jag verkligen saknar i min garderob inför 2024 det är mjuka, sköna hemmaklänningar som inte sitter åt någonstans och inte kyler kroppen. Köper ju mycket second hand av syntet och även om det funkar fint på sommaren är det ingen hit på vintern. Går runt och småfryser och huttrar.

Den här klänningen är en av få som jag har i min ägo. Inte den snyggaste – men skön som en pyjamas är den.

Avrundar nu med de outfits jag bar och kände mig som allra snyggast i under året som gick. Ska försöka ringa in varför – så att jag vet för framtida påklädnad.

Här i mormors randiga jumper och min rosa jeanskjol. Gillar enkelheten i outfiten och att den är både påklädd och avklädd samtidigt. Samt att den har några små roliga detaljer, som de gula plastörhängena och det orangea nagellacket. Nagellack i avstickande färg kan verkligen addera det där lilla extra.

Nästan exakt samma outfit – men den här gången en längre kjol och pumps med sylvass klack. Älskar hur kjolen förstärker figuren och gör att jag känner mig mer som en vamp – än en flicka eller tant. Och det är ju något jag eftersträvar.

Slafsig klänning med litet blommönster och höga slitsar. Grova boots, manchesterkavaj och skinnväska. Plus hatten! Jag gillar allt med den här kombinationen. Att den inte är så pimpinett. Att bara ben i grova kängor blir lite lagom sensuellt. Samt att det slänger och svänger om både klänning och väska när man rör sig. Och kanske mest av allt för att min syster direkt messade FAN VAD FIN OUTFIT PÅ BLOGGEN IDAG!!!!! när hon hade sett den.

Den här kvinnans snygga outftit har funnits i min pinterestmapp med stilinspiration i flera år. Bilden har infiltrerat min hjärna och påverkat mig undermedvetet så att när jag själv kombinerade romantisk kjol, klackskor samt gul tröja med tryck kändes det rätt på tusen sätt.

Och så den här outfiten då, från höstens första redaktionsdag med Erica. Älskar färgkombinationerna. Att ingenting svart eller hårt. Duvblå tunn kappa från bric-a-brac, loppad kjol och väska som skär sig mot skorna på ett intressant sätt. En jumper med halvpolo och en bh under som ger fantastiska tuttar. Kände mig så himla VUXEN KVINNA MED PONDUS i denna outfit!

Ser så mycket fram emot stilåret 2024

Saker jag ska satsa på:

Fortsätta låta bli att raka armhålorna. Mycket skönare och så jädra 60-talssnyggt med en feminin klänning och buske som skymtar.

Capribyxor med hög midja och sprund. Tänk Malin på Saltkråkan eller Monica Z. En byxmodell som jag inte burit sedan högstadiet men börjar bli sugen på igen.

Båtringade jumprar

Blusar som knyts i midjan till capribyxorna

Stökig och slarvig svinrygg

Alltid kladdig svart mascara och ofta babyblå matt ögonskugga! Snarare sextiotal än åttiotal alltså.

Fortsätta samla på mig roliga smycken och hitta fler sätt att kombinera dem på.

Solglasögon, strumpor i skor och läckra små handväskor i glada karamellfärger!

Fortsätta köpa 95 % begagnat till min garderob!

Rensa ut alla vidrigt illasittande trosor som gör mig på dåligt humör. Investera i nya bättre modeller.

Fokusera helt på naturmaterial om jag köper nytt och välja ull och vävda kvaliteer.

Fortsätta klä mig efter eget huvud och inte kika så mycket på hur alla andra gör.