I veckans avsnitt av Wollin och Clara (som ligger bakom betalvägg och kostar 29 kr i månaden, bli prenumerant här ) diskuterar vi bland annat Love is blind. Det jag främst reagerade på när jag såg serien var hur otroligt skev dejtingkulturen är idag. Givetvis blir allting skevt i en dokusåpa av detta slag – men jag syftar inte riktigt på den saken. Utan mer på inställningen till vad en relation ska vara. Människor sitter med sina excelark och kravlistor över vad de vill ha och på insta och tiktok är ”icks” och ”red flags” det enda man pratar om när det gäller att hitta en partner. Folk är så jädra självsäkra kring vad som är en dealbreaker och vad man KRÄVER att få ut av en relation.
För mig är det en obegriplig inställning. Ja faktiskt själva motsatsen till att ha en relation. I mina ögon är en relation att först känna attraktion och förälskelse – och så småningom kärlek. Och sedan ägnar man resten av sin relation åt att lära sig acceptera varandra för den de är och lära sig att fungera ihop trots tusen olikheter. Och genom detta fördjupas förhoppningsvis kärleken än mer. Det låter kanske krasst och tråkigt – men en relation är ju det som uppstår när man försöker jämka samman sina personligheter! Inte att först hitta en perfekt match som inte skaver någonstans.
Det som förvånar mig mest är de orealistiska kraven på vad en partner ska kunna ge en här i livet. Och här är lätt att dra en parallell till vänskap. De flesta av oss accepterar att vi inte hittar allt vi behöver i en och samma vän. Jag har kompisar som fyller olika funktioner i mitt liv. Alla är viktiga på sitt sätt, men ingen kan vara allt för mig. På samma sätt är det med ens partner. Man kommer aldrig hitta allt i samma människa. Och man kommer heller aldrig kunna vara allt för en annan människa. Att ens tro det vore förmätet! Det är därför det är så viktigt att ha vänner utöver sin partner. För att inte lägga allt för stor belastning på varandra. Och för att få hjälp att se på sin relation med en utifrånblick.
Jag blir ledsen när jag tänker på alla som går runt och kanske missar kärleken för att de har någon missriktad girlboss-attityd som är så här ”Jag förtjänar faktiskt XXX” och ”En riktig man ska göra XXX för mig”. Jag tror givetvis på att veta sitt eget värde, respektera sig själv och aldrig gå med på att bli illa behandlad. Men ärligt talat. Hur kul är du själv då? Och den frågan gäller förstås snubbar i lika hög utsträckning. Vadå kravlista? Börja istället med att fundera på vad du själv kan erbjuda en annan människa. På vad du kan ge istället för att få.
Mitt bästa relationsråd när man stör ihjäl sig på sin partner (vilket man ju gör i perioder) det är för övrigt att ställa sig själv denna enkla fråga:
-Hur rolig är jag själv att leva med?!
Ganska sällan är svaret att man är underbar.
Det här diskuterar jag och Malin mer djupgående i veckans avsnitt! Varannan vecka är Wollin & Clara gratis och då finns vi där poddar finns. Varannan vecka släpps ett avsnitt bakom väggen hos Under Produktion. 29 kr i månaden kostar det att prenumerera där. Då får du också exklusiv tillgång till hela arkivet med avsnitt vi släppte när vi låg hos Podme.
60 svar
Uuunderbart inlägg! Håller med 🥰 Jag är glad att jag funnit en som står ut med mig när jag själv ibland inte ens gör det. Så trygg känsla! Tidigare killar som varit ”perfekta”, har dragit så fort det skavt lite.
Exakt.
Tack för detta! Orkade titta i tio minuter och reagerade på samma som du. Helt galet och skevt.
Underbar som i underbaraClara 😘
Du har helt rätt!
Sååå sant. En sak min man sa en gång när han var riktigt besviken på mig var ”idag älskar jag dig lite mindre”. Det fick mig att tänka efter och det är så sant. Jag älskar honom men inte lika mycket varje dag. I sommar firar vi 20 år varav hälften som gifta och fyra barn med olika funktionsvarianter. Livet har frestat på men kärleken har hållit och det är nog mycket på att vi låtit varandra älska varandra lite mindre vissa dagar utan att det är hela världen. Han är ändå min man och vi vill bli gamla ihop. Det är några år till dess (jag fyller 39 snart) men jag längtar efter alla dagar fram tills dess. <3
❤️❤️❤️
Du sätter ofta ord på mina tankar och skriver så enkelt. Tack för dina ord.
Tänker precis detsamma! Väldigt ofta läser jag inlägg som stämmer så väl överens med med mina tankar, känslor eller åsikter. Så skönt att få dom i text 🙂
Så klok du är för din ålder!!!!
Synd att fler inte tänker så, utan söker efter grönare gräs hela tiden. Å vill ha ett förhållande som är som ett kinderägg!!!! Men aldrig kan ställa sig frågan, vad har jag att tillföra och hade jag valt mig själv????
Å den var bra! ”Hade jag valt mig själv?” 😲 Även när jag stör mig som allra mest (eller kanske särskilt just då) är mitt svar på den frågan ”nä aldrig i livet”. Men jag har aldrig tänkt på det innan. Blev mindblown. Tack båda för frisk luft i hjärnan och nytt tålamod för relationen 😆
Ja, HALLELUJA för detta inlägg Clara!! Sanningen för den med kristen tro är ju att det bara finns en person (helt människa och helt Gud) som älskar med perfekt, ändlös och fullkomlig kärlek och som faktiskt kan vara allt för oss och det är Jesus Kristus. Honom får vi försöka likna men fullkomliga blir vi ju inte i våra mellanmänskliga relationer.
Vilket fint inlägg! Har också sett vissa program och blivit skrämd. Här sätter du ord på mina känslor. Jag har snart varit gift i 30 år och kan skriva under på ditt inlägg.
Håller helt med. Tänker även på att många ger upp för lätt och tror att förälskelsen är det som är värt nåt, när själva ihopväxandet är det verkligt viktiga. När man får en andra hälft. Att alla relationer går upp och ner måste man acceptera tror jag, som livet i sig.
😍♥️ Underbart skrivet!!
Så kloka ord. Jag reagerade precis som du på ” kravlistan” i ” Love is blind”. Jag såg alla avsnitt den här gången men nu räcker det!
Håller verkligen med om allt i ditt kloka inlägg. Har varit gift i snart 50 år! Med samma karl! Jag älskar vardagen med honom!
Jag blev lämnad för drygt ett år sedan och har då och då försökt engagera mig i Tinder eller FB:s dating-sida. Och med all respekt för att det är jättemånga som hittar sin livs kärlek där! Men för mig har det varit så svår värld att komma in i. Jag har inte varit singel på 17 år och aldrig dejtat på nätet. Och det är verkligen ett helt annat sätt att tänka, tex med kravlistor som du skriver om. Jag märker själv hur jag inte blir en trevlig person av det. Jag ratar folk efter bara en blick eller nån grej som inte passar. Jag har så svårt att tro på det sättet att träffa någon. Ja och kanske är det därför jag inte har gjort det heller.. 😅
Håller med dig. Alla på dessa sajter har en kravlista och ratar människor för att något inte stämmer överens med listan. Så bakvänt? Istället för att först känna attraktion och sedan lära känna varandra…
Håller med dig. Det är svårt och klimatet ganska hårt på dessa dejtingsidor. Sedan om man väl träffar någon på en dejt och det känns helt ok, jag är villig att ge det en chans. Men känner att han ändå har dörren lite på glänt för det kanske dyker upp något bättre, typ.
Känns som idag måste det stämma på alla plan direkt och det är inte rimligt.
Som alltid, Clara, uttrycker du så mycken klokhet. Dessa enorma förväntningar/krav på ev partner tror jag är lite kopplat till den allmänna samhälls”atmosfären” att vi alla ska vara våra egna varumärken (i ditt yrke är du det, Clara, men inte som människa vågar jag påstå, trots att jag inte känner dig). Som varumärke bör man kunna varudeklareras och då kommer kravspecifikationen in i bilden ; innan man ”slår till” på marknaden. Att Vara eller Bli en Vara… kan man reflektera över.
Du satte verkligen ord på problemet!! Håller heeelt med. Min relation har fjorton år på nacken, och det känns som att de första fem åren gick åt till att lära känna varandra. Den djupa kärlek jag känner nu kan inte jämföras med hur det var dom första åren, men då har vi båda också jobbat hårt på att få relationen att blomstra. Inget kommer gratis!
Det är bland annat därför folk är polyamorösa, för att en person inte kan vara allt man behöver.
Precis! Jag tycker det är jättekonstigt att det ses som nåt konstigt eller t o m perverst. På samma sätt som jag kan älska många släktingar, alla mina barn, mina vänner osv – så är det väl självklart att jag skulle kunna älska flera partners?
Så kloka ord clara!
Vi har varit gifta i 33år , kärleken går upp o ner hela tiden, man är inte kär hela livet….Det är bara en kort tid.
Klockrent! Jag är verkligen inte himlastormande kär varje dag eller ens varje vecka. Men är fullständigt förbluffad över hur många som väljer att offra det de har för att skilja sig. Det gör ont i hjärtat vid blotta tanken på att vara utan min man, det tänker jag räcker för att veta att det är han jag ska vara med, även om vi är väldigt långt från rosa fluffmoln i vardagspusslet.
Og hverdagen kommer til alle før eller siden, den også, uansett hvor ”perfekt match, ,både in heaven” det er fra begynnelsen. Det er også noe å tenke over, syns jeg, når det er litt kjipe perioder i et forhold og hverdagen tar en. Det er mer eller det mindre hos alle. Selvsagt skal man ha det kult sammen fra begynnelsen, men det er ikke realistisk at alle dager er som de første 365 uansett hvem man er sammen med. Verdien ligger heller i tryggheten man etter hvert kjenner på et annet menneske, som man velger å bygge livet sammen med. For jammen, det er et valg- hver eneste dag ❤
Jag håller med om det mesta. Men tänker att ”kravlista”, det har vi nog alla fast mer eller mindre uttalad. Tex om ens potentiella partner vet säkert att den inte vill ha barn och det är viktigt för en själv att faktiskt försöka få barn, är det då inte bättre att sortera bort tidigt? Om det är viktigt för mig med mänskliga rättigheter och internationell solidaritet så blir det också svårt att dejta nån som är invandringsfientlig (och sådana finns det gott om i det här landet). Dvs lite liknande värderingar är väl en väldigt bra utgångspunkt! Sen tycker jag inte att det verkar vettigt att ha en lång lista på egenskaper partnern ska ha, mycket går ju verkligen att lära sig leva med. Men jag tror att alla har dealbreakers om de tänker efter…
Håller helt med! När jag datade hade jag en helt klart en kravlista med fokus på värderingar och vad jag vill lägga tid, energi, och resurser på. Folk som inte bryr sig om social rättvisa eller tycker det är viktigt med dyra grejer ratades snabbt bort. Tillslut träffade jag en person som passade in i mitt liv och som tycker samma saker är viktiga. Å andra sidan trivdes jag också väldigt bra som singel så tyckte inte jag förlorade något alls på att inte kompromissa mer.
Ja detta är så sant, och viktigt! Jag kommer ihåg att jag reflekterade över det här redan på gymnasiet (när jag var sååå avundsjuk på alla som hade pojkvänner). Jag kunde verkligen inte förstå alla kravlistor eller ”red flags” som det pratades om. Själv önskade jag bara att jag skulle få bli förälskad och att någon skulle bli förälskad tillbaka. Kravlistor och dylikt befäster ju också någon slags tanke om att man aldrig kommer att utvecklas under årens lopp….alltså beteenden och intressen jag har idag kanske jag inte har om 10 år. Både positiva sidor och negativa sidor förändras ju med åldern.
Så väl sammanfattat och formulerat. Mycket tänkvärt i en samtid av individualism, självständighet och skräddarsydda lösningar.
Hejsan! Prenumerar på podden, men när jag försöker lyssna på hemsidan så liksom ekar det, typ såhär: Hej jag heter heter Clara Lidström Lidström och idag idag ska vi ska vi prata om om potatismos potatismos. Vad ska jag testa, byta webbläsare eller något annat? 🤔 Tyvärr outhärdligt att lyssna på 🙊😅😅
Så blir det för mig med! Jätteirriterande!
Exakt så är det för mig med! Har inte heller kunnat lyssna på betalavsnitten pga detta. Någon som vet vad felet är och hur man kan åtgärda det?
För mig fungerade det genom att lyssna via en annan app på telefonen istället för ”under produktion”. Klicka på ”Lägg till i app” och välj en du vill ha, själv använder jag google podcast. Där fungerade ljudet igen 🙂
Rackarns! Tipsar om att kontakta Underproduktions support – Alex som jobbar där är snabb och hjälpsam. Men håller annars med Madeleine om att det bästa är att lägga till den i din podcastapp så slipper du krånglet med hemsidan =)
Kul att ni prenumererar förresten! Det uppskattar jag!
Stort tack för detta. Precis så känner jag med men känner mig smått galen ibland när jag hör diskussionerna. Förälskelse, som faktiskt också kan uppstå på de mest oväntade platserna om man är öppen för det, bra grejer ändå!
Men så bra skrivet. Kärlek är både att ge och att få. Som du vill att andra ska vara mot dig ska du vara mot dem.
Clara, jag håller helt med 🙂 Jag och min man har varit ett par i 34 år och tryggheten jag känner med honom skulle jag inte vilja byta ut mot något, han är min andra halva. Med det inte sagt att de har varit en lätt resa, men vi har kämpat ihop och lärt oss att förstå varandra och våra olikheter, vi är olika på många vis, dessutom från olika kulturer, men har också en stor respekt och ett samförstånd för detta och det är sånt som har kommit med årens gång. Jag uppskattar att kunna vara 100 % mig själv och också veta att han känner detsamma, och att vi tillsammans skapar en vardag som känns fin och bra för oss båda. Jag tror att det är omöjligt att hitta den perfekta partnern och framförallt är det inte heller alltid lätt att själv vara den perfekta partnern, då är det fint att man finns för varandra ändå 🙂
Clara, du passar jättebra i ditt röda hår förresten, så snyggt till din ögonförg tycker jag!
Detta fenomen går i princip att applicera på hela svenska samhället. En kollega till mig kallar det ”nån-annan-ismen”. Det är alltid nån annan som ska ordna, ställa upp, engagera sig eller för all del vara en perfekt partner. Jag själv? – nä, men jag •valfri ursäkt•. Så tröttsamt!
Bra 👍
Vi valde låten ”Modifiering” av Säkert! till vårt bröllop. Innehåller textrader som ”jag tror inte man kan hitta allting inom en och samma person / jag har inte allt som du behöver och Gud vet, du har inte allt för mig” och ”jag tror inte på att du ska laga någon av mina trasigheter / men du vill vara med, hålla mig om ryggen när jag lagar mig.”
Skulle kunna klistra in hela låttexten här för den är så spot on för hur jag känner, men det jag egentligen vill säga är väl att jag liksom håller med dig om att man får vara lite rimlig i sina krav/förväntningar.
Såå bra skrivet och så sant!! Det finns en stor sorg i människors sökande efter kärlek kan jag se.
Kommer att tänka på detta av David Väyrynen:
https://sverigesradio.se/avsnitt/980355
Jag älskar dina inlägg som handlar om kärleksrelationer! Önskar mer sånt, för du är så klok (även där), men förstår om det kan bli för privat eller utlämnande. När jag träffade min sambo var jag helt säker på han inte var rätt för mig, vi var så olika, och han uppfyllde inte alls min kravlista. Men då sa en väldigt klok vän till mig:” Tänk om det just därför kommer att funka? För de killar du vanligtvis faller för har det ju inte funkat med! ” Det, plus att jag kände mig attraherad och nyfiken, gjorde att jag kastade kravlistan och chansade. Och nu har vi varit tillsammans i 15 år och har en underbar dotter tillsammans! Jag ska inte säga att det är fantastiskt varje dag, vi är fortfarande olika, men att växa ihop och jobba på relationen skapar ett band som bara blir starkare. Jag är så tacksam för att jag släppte idén med kravlistan, för jag är säker på att jag fortfarande hade varit singel än idag om jag fortsatt leva efter den.
Det här kanske inte helt hör till ämnet, men skulle ändå vilja ta upp något som jag kallar för ”Incel-läppstifts-feminism”. De lever oftast i självvald ensamhet och konsumerar konton som exempelvis ”Mansbebisar” och kanske läser stärkande citat om att leva ensam som kvinna. De har alltid sina genusglasögon på sig, även i små intima samtal och man undrar om de någonsin hänger sig åt något överhuvudtaget. På Netflix konsumerar de bara serier som handlar om systerskap, allt annat vore skam. Att dejta en man blir omöjligt eftersom de granskar varje steg mannen tar utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Ni får gärna fortsätta tråden i en sansad ton, men tycker det är intressant.
Aldrig någonsin mött eller sett någon som motsvarar en sådan stereotyp. Låter mer som du beskriver en karikatyr eller gammal nidbild av en feminist bara, fast kanske moderniserat den lite. Du får också gärna förklara själva namnet du satt på typen. Feminism antar jag för du pratar om att de har genusglasögonen på, och incel för att de är ensamma och vad jag tolkar in i din beskrivning hatar det motsatta könet. Läppstift fattar jag inte alls? Är det för att de är kvinnor?
Haha jag antar att du syftar på en person som är som jag? Bor i eget hus, är självständig och feminist.
Dejtar definitivt män men efter min senaste långa relation har jag valt att bo på egen hand på grund av tryggheten och friheten det ger 😊
Vad är det du vill diskutera?
Håller med men har också märkt att det underlättar i en relation när man är rätt lik varann. Innan drogs jag alltid till motsatser men sen insåg jag att det krävs alldeles för mycket anpassningar och acceptans för att få det att fungera. Så det är viktigt att känna när det är för mycket kämpande för att få relationen att fungera och när det är värt det. En skillnad som många inte har lärt sig.
Den här attityden av att ”mitt liv är så uppstyrt och perfekt, det är bara den sista pusselbiten som saknas” är också helt bisarrt självupptaget. Andra människor är inte en pusselbit som ska fogas in i ens tavla, utan andra människor har också ett helt pussel i släptåg och sen ska man få ihop alltihop till en helhet, där alla inblandade ska få plats. Och då kanske man inte ska tro att man kan styra den tavlan helt enligt sina egna önskemål.
Tack för ett väldigt klokt inlägg, du sätter ord på det många tänker.
Jag känner själv i många relationer att jag haft ett öppet sinne för den andra partnern. Men ofta möts jag av dessa krav och ultimatum vilket gör att jag känner mig inlåst. Om man inte vet vad man vill i relationen men vill se hur det utvecklas?
Lika är det nu när jag är singel. Vill jag ge mig in i en ny relation? Ja. Men om man inte vet riktigt vad jag vill med relationen? Är det ens en idé? Jag vill se hur den utvecklas och och hur den känns för mig och den andra innan stora beslut fattas. Men det verkar som att den fasen ska hoppas över och allt ska gå så snabbt. Redan innan första dejten måste man veta om man vill ha barn, köpa hus eller bo på landet. För annars är det enligt den andra partnern ingen idé att satsa på relationen…
Jag trivs inte i detta samhälle där alla ska låsas in i boxar eller läggas i olika fack. Det blir väl som det blir tänker jag, beroende på hur relationen och hur man fungerar ihop? Romantiken, förhållandet och känslan måste kunna gå före all tråkig logistik. Det känns som att alla bara letar efter partner som ska uppfylla deras önskemål. Jag letar efter någon att ha en relation med.
Jag tycker dock att det är stor skillnad på att ha en kravlista som är alltför lång och att se upp för red flags. Röda flaggor indikerar åtminstone för mig att man riskerar att hamna i en destruktiv relation där man far psykiskt och eller fysiskt illa. Hörde tex nyss om en man som inte tillät sin flickvän att gå på danskurs. Det är ett kontrollerande beteende som jag ser som en röd flagga. Men det kanske bara är min tolkning av begreppen?
Håller med. När jag dejtade hade jag många röda flaggor. Det var ett sätt att skydda mig själv från att inte bli kär i en person som inte skulle vara bra för mig i längden. Jag är en person som förälskar mig väldigt lätt. När man väl är förälskad är det inte lika lätt att se att relationen man har hamnat i inte är bra för en. Det är såklart en balans vad man sätter på sin lista med röda flaggor men jag tror att det faktiskt är hälsosamt att ställa lite krav.
Mycket klokt och vettigt skrivet!
Tänkte på kärlek idag.
Kärlek börjar med förälskelse och längtan. Sedan kommer vägskälet.
Jag tänker lite så att ” Jag väljer att älska dig och leva med dig”. Inte jag känner mig kär i dig. För känslor förändras, dag till dag. Genom åren och säsongerna. Men att välja att någon. Och tänka ” du kommer aldrig vara mitt allt, Jag kommer aldrig vara ditt allt, men jag väljer att älska dig och jag väljer att leva mitt liv med dig, och jag väljer att stå kvar när det är svårt, jag väljer att jobba på mig själv och oss, jag väljer att tro på att det kan gå.”
Kommentar angående red flags. Det är såklart jätteviktigt att känna till varningssignaler när man bjuder in nya människor i sitt liv. Har en kompis som brukar backa ifall de är lättkränkta då det kan vara ett tecken på att det är en farlig person, däremot har hon överseende för mycket annat. Självklart ska man undvika psykopater då man kan råka riktigt illa ut, men det gäller ju även vänskapsrelationer och kollegor på arbeten. Men det finns också en gråzon av red flags, har en väninna som är sjukligt svartsjuk samtidigt som hon är supergullig och snäll. Kan vi acceptera det och gäller acceptansen bara om det är en kvinna? De flesta jag känner har mycket god kunskap om varningstecken, problemet är ofta att de väljer att fortsätta även fast de vet att det kommer att göra dem illa. Ibland tänker jag att de som sätter upp red flags är de som inte litar på sin egen handlingskraft. Att om man märker att man inte mår bra i den påbörjade relationen så avslutar man den. Att man ser sig själv som ett fritt villebråd som måste ha fullständiga garantier i förväg för att inget dåligt kommer att hända, eftersom man ser sig som totalt oförmögen att hantera situationen.
Har ”människor” och ”folk” i allmänhet verkligen såna extrema excelllistor och höga krav? Märker tvärtom att många runt mig har låga ”krav” och blir kvar i förhållanden mer av rädsla att vara singel än något annat.
Idag kan många av oss dessutom leva goda singelliv och då är det klart också så att man inte vill att livet ska bli sämre av att träffa någon och man har möjlighet att inte acceptera vad som helst 🙂
Håller helt med dig!
Hej! Roligt pod avsnitt , jag har startat prenumeration nu. Men ! Jag lyckas inte lyssna på de avsnitt som är bakom betalväg på apples podcaster så måste in via mejlen med engångskod till under produktions hemsida varje gång. Är det verkligen så eller finns det ngt enklare sätt? 🙂 tack för en bra blogg
Vad kul att du prenumererar =)
Men så konstigt! Hur gjorde du när du la in de hos apple podcast? Om du är inloggad i vår feed på under produktion finns det en turkos knapp överst där man trycker för att välja extern poddspelare. ”lägg till i app” står det på den. Och sedan är det bara ett knapptryck för att få in den =)
Tack för svar! Tänkte sen på om frågan föll under kategorin dumma frågor för att få kontakt, haha. Ja jag har provat det du skriver och får bara upp gratisalternativen ändå men jag kanske får uppdatera appen eller ngt. Trixar lite till med det.