Den här tiden varje år är jag på min absoluta träningstopp och funderar mycket både på både kost och motion. I ett annat liv hade trivts med att vara dietist tror jag. Peppa och hjälpa folk som försöker förbättra sin livskvalité.
Här är lite saker jag gått och tänkt på senaste veckorna, gällande kost och viktnedgång. Sådan där kunskap som jag läst om i flera år – men som plötsligt har landat hos mig själv som en insikt. För precis så är det. Man bär runt på en massa teoretiska kunskaper, som ibland förvandlas till insikter som faktiskt påverkar ens liv.

1. Om man har lätt för att överäta och ofta får ett sug efter onyttiga saker är mitt råd att helt enkelt aldrig bli särskilt hungrig. Förr om jag missade frukosten tänkte jag att det var okej, för att jag sedan hade en rejäl lunch inplanerad då jag så att säga var ”tillbaka på banan”. Men det jag har insett är att en missad frukost är vad som gör att jag äter godis klockan nio på kvällen. Det kan vara svårt att koppla ihop dessa saker, men nu har jag identifierat mönstret! Att äta regelbundet nu hjälper mig själv om tio timmar.
2. Det är lätt att tro att människor som inte kan ignorera sina hungerskänslor är de som blir överviktiga. Men jag tycker att det verkar vara tvärtom? Vet till exempel ingen som är så känslig för hunger som min storasyster, som är jättesmal. Hon måste ha mat DIREKT hon är hungrig. Själv kan jag hoppa över hur många måltider som helst utan att märka det. Och sedan kommer smällen. Och jag har hört liknande berättelser från många vänner som är överviktiga. De har lätt för att missa hungersignalerna och plötsligt är det panikläge! Och hur lätt är det då att välja bra mat och äta lagom? Tror att det är bra att lära sig att identifiera sina hungerssignaler, så att man kan agera på dem innan man blir dum i huvudet.
Saker jag trycker i mig när jag märker att jag börjar vara hungrig: en banan, två morötter, en apelsin eller en skål kvarg på stående fot. Egentligen vad som helst som går in på några sekunder och dämpar det akuta suget. För när det väl dämpat så återfår jag förmågan att klokt planera kommande måltid och äta lagom av den.
3. Mat kan vara underbart och härligt. Men ibland är det faktiskt bara bränsle. Och det är okej. Faktum är att mat har varit bränsle större delen av människans historia. Att det ska vara en kulinarisk upplevelse är ju ett relativt nytt fenomen. Särskilt det här med att mat jämt ska vara en kulinarisk upplevelse. Hur lätt är det då att äta lagom? Allt man äter behöver inte vara gott. Jag kan äta en tråkig, nyttig frukost (proteinshake) och en enkel lunch (äggmackor och morötter) och så satsar jag istället på en god middag. Och då äter jag samma mat som resten av familjen och håller inte på att krångla med specialkost.
4. Jag vet att få människor har proteinbrist i Sverige. Men om man försöker förändra sin kroppssammansättning så behöver man extra protein. Och när man går ner i vikt så tappar man ofta mer muskler än fett. Vilket gör att kroppen i viloläge förbränner ännu mindre kalorier än tidigare. Muskler förbränner ju liksom kalorier medan man ligger och sover. Så för att inte tappa muskler under en viktnedgång behöver man styrketräna och äta mycket protein. Mitt mål är inte att bli petit utan att bygga om min kropp till en stor förbränningsmotor så att jag kan njuta mer mat i mitt liv och vara stark tills jag dör.
Jag siktar på att få i mig 1,6 g protein per kilo kroppsvikt jag har. Jag som väger 83 kilo behöver äta 83 x 1,6 gram = ca 132 gram protein per dag. Gärna utspritt på alla måltider. För referens så innehåller 1 ägg 7 gram protein och en kycklingbröstfilé 27 gram protein. Så det kan vara svårt att få ihop till den rätta mängden protein utan lite planering. Är man kvinna i klimakteriet är det också viktigt att äta ordentligt med protein, då proteinupptaget försämras och muskelmassan oftast minskar.
132 svar
Wow, tack för flera insikter jag verkligen behövde få på pränt för att kunna ta till mig. Har funderat mycket på varför jag ena dagen är superdupersugen på socker och godis medan andra kan gå helt och hållet utan att ens tänka på en godisbit. Nu föll många bitar på plats!
Kram!
Jag hade gärna gått till Dig som dietist/hälsocoach.
Jag har sökt hjälp – mitt problem är trötthet, jag har ME = kronisk trötthetssyndrom – och behöver vettigare matvanor.
Svaret jag får är att jag blir sugen på nånting sött😐 ingen verkar fatta att jag behöver energi för att orka leva 🙃
Nu slänger jag in en kommentar och kanske Du eller nån i kommentarsfältet har nån bra idé 😅
Något som ger energi men inte typ enbart höjer blodsockret typ fem minuter för att sedan sänkas rakt ner i mörkret.
Ett tips, om du har möjlighet, är att kolla in och kontakta dietisten Amy von Sydow Green. sundbyamy på Instagram. Hon är jättebra!
❣️
Jag kan uppleva samma men lider av kronisk migrän istället. Jag har ändrat min kosten så jag äter mer proteinrikt nu vilket leder till att jag inte får samma toppar och dalar. Före kunde levde jag i ett tillstånd av vad man kan jämföra med ”bakfull”.
Den stadiga frukosten är superviktig även för mig!
Jag lever också med kronisk migrän och regelbundna utmattningar pga det och det suger 😣 och jag är så imponerad av er som lider av migrän, värk och sjukdomen ME och orkar fortsätta kämpa jag har snart gett upp efter att ha testat det mesta ❣️
https://www.stayac.se/metoden.php
Detta hjälpte mig att bli migränfri.
Jag har fibromyalgi, psoriasisartrit, reumatism och lite fler grejer så mitt liv är superkänsligt. Har spendarat veckor i sängen och hjälp vilket trist liv det är ffa när man har ont och livet går ut på att överleva en minut i taget. Jag har noterat att om jag äter protein till frukost ’vaknar’ kroppen till liv och jag klarar mer. Numera vispar jag ner ett ägg i havregrynsgröten, ibland t.o.m två. Då kan jag äta vanlig lunch och middag och slipper både sötsuget och tröttheten som annars slår till kl 15:30.
Jag startar dagen vanligtvis vid 12 och är däckad redan omkring 18tiden, det känns som om jag sitter utanför livet… jag förstår Dig❣️
Tack för det, det ska jag börja med!
Jag känner igen mig så mycket. Levde med grav utmattning i nästan tio år och fick aldrig till den där blodsockerkurvan. Nu har jag lärt mig att det börjar på morgonen. Stor andel protein och fibrer till frukost och dessutom att jag behöver äta mer än jag tror för att stå mig. Numera äter jag alltid grovt surdegsbröd med baljväxter i med pålägg av antingen två ägg eller en hel burk makrill i tomatsås. Står mig hela förmiddagen och ibland lite till. Att sen fortsätta äta riktiga råvaror som ger mig mättnadskänsla, och helst äta lunch och middag innan kl. 18 gör att jag inte längre har ett sug på eftermiddagen och min energi är så mycket bättre balanserad över dagen. Jag har också identifierat att jag inte klarar mig på snabba kolhydrater som pasta och vitt ris även om jag äter protein och fett till. Jag behöver ordentligt med fibrer så potatis, sötpotatis, grova gryner och grova grönsaker som kål eller rotfrukter är sånt jag prioriterar. Att tänka fett, protein och kolhydrater till varje måltid är också hjälpsamt. Aldrig bara ostmacka liksom. Då flyger blodsockret iväg och kraschar sen. Bönor däremot hjälper till att balansera blodsockret.
Jag kan bli provocerad av det här sättet att prata om blodsocker och blodsockerkurvor – en frisk persons blodsocker ”drar aldrig iväg” och ”kraschar” aldrig. Många tror att de har lågt blodsocker när de är trötta, hungriga, energilösa. Men har du inget medicinskt special-tillstånd (som kortisolbrist) och tar du inte syntetiskt insulin får du helt enkelt inte lågt blodsocker. Din kropp är smart och fixar kurvan åt dig. Med det sagt låter det som en jättebra diet i övrigt, och jag ber om ursäkt om jag låter trist.
Word.
Kunskapsnivån är låg.
Men det var den hos mig också innan äldsta barnet fick typ 1 diabetes…
Ser det kan bli missförstånd om det jag skrev om skolpersonal och kamrater, det farliga är om barnet blir hindrat av okunniga för SOCKER ska tas omedelbart så insulinkänningen kan hävas, annars medvetslöshet och när ambulans kommer är det för sent. Så viktigt att veta att det är sött som ska ges och som fortfarande går att ge och svälja, och sen något stabilare, banan m m. Barnen har ju med sig. Måste tänka långt över vuxenvärlden de små❤️
Exakt så! Och det som är bra för alla är att äta regelbundet och att hoppa över måltider som frukost kan ingen med diabetes typ 1 göra, då måste glykogenlagren fyllas på i levern så det finns något att omvandla om skolbarnen t ex får en känning innan lunch. Då dör man om inte någon reagerar i tid men barnen själva är outstanding och extremt medicinskt kunniga så kan de ännu lyfta händerna orkar de ta upp något sockerfyllt och inta. Farligt farligt om inte skolpersonal fattar och hindrar detta för på lektion får ingen äta och ingen får ha godis med i skolan skriker övriga klasskamrater. Ett under att barnen klarar av allt för det är ovanligt med dödsfall. Och varje minut får de tänka på när de är i rörelse, gymnastik, simhall, friluftsdagar med långa vandringar och övernattningar och sen pubertet när kroppens celler och hormoner ställer allt på ända och omöjligt att veta hur och när, varje dag är olika den andra. Barnen är otroligt begåvade i allt men tragiskt att de redan som små måste bli erfarna och med kunskaper som ingen vuxen har. Men finns inget annat val. Och medvetna föräldrar ser till att barnen får vara barn när det går. Tänker till om det.
Tack för denna kunskapshöjande kommentaren. Alltid givande! Det jag saknar är information om vad jag ska säga som är rätt? Vad är det som händer om jag inte får lågt blodsocker?
Kroppen frisätter olika hormoner för att höja blodsockret ( t ex adrenalin och glukagon) som påverkar kroppen och gör att man känner sig påverkad och folk säger oftast ”nu har jag lågt blodsocker”. Det är dock inte samma sak som lågt blodsocker men kan kännas liknande.
+ på det!
Så tröttsam uppfattning
Istället rör att bli provocerad så kan du försöka utbilda och öka kunskapen. Jag visste absolut inget om blodsocker diabetes etc innan yngsta dottern fick diabetes typ 1 vid 1,5 års ålder för ett år sen. Sista året har varit riktigt jobbigt men inte blir jag provocerad för att andra som inte lever med detta inte har kunskap. Man kan inte ha kunskap om allt.
Svar till diabetiker; Jag har kortisolbrist (Addisons sjukdom som precis som diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom). Men detta var ny info för mig. Kan du berätta mer?
Nalta, dels håller jag med om att Clara skulle blivit en fantastisk dietist/coach! Och så förstår jag vad du är inne på också – du behöver en trygg och stadig, vettig rutin, som hjälper dig få energi för livet. Förmodligen behöver den också gå att fixa på enkelt sätt, för du behöver hushålla med den där energin du har. Hör gärna av dig till mig!
Oj vad rätt i tiden den här kom för mig. Ligger och återhämtar mig från en GBP och mitt nya liv har precis börjat ❤️
Jag hejar på dig ❤️🤗
❤️
Lycka till med återhämtningen Fia! ❤️
❤️
Instämmer på allt ovan förrutom att ett ägg innehåller ca 7 gram protein 🙈 Önskar dock att du hade rätt!
Precis vad jag tänkte! 😅
ÅH NEEEEEJ! Har ändrat nu 🤗
Jag fattar inte? Det är ju sant?
Däremot inte sant mer 7g per 100g, men ett ägg är ju mindre än så.
Tror det stod annat innan det ändrades till 7 ☺️
Amen på nummer 4 i listan! Det är ju skillnad på att äta tillräckligt mycket protein för att inte utveckla bristsymtom och på att äta tillräckligt mycket för att bibehålla/öka muskelmassa.
Ordentligt med protein (och då så kallat fullvärdigt sådant) gör underverk med mitt sug efter sött och snacks. Speciellt till frukosten är det lätt för många att missa proteinet har jag märkt. Om jag ser till att äta ordentligt tidigt på dagen vill jag inte alls ha något på kvällen, det där beteendet att ”gå i skåpen” är som bortblåst. Tyvärr blir det ofta en ond cirkel att äta onyttigt på kvällarna, för att sedan inte vara speciellt sugen på vare sig frukost eller lunch dagen efter och så håller det på sådär. Nog finns det väl ett känt uttryck som är typ ”ät frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en utfattig”. Jag tror att det kan ligga något i det. Dessutom har kroppen lättare att reglera blodsockret tidigt på dagen.
Förr i tiden hade jag en väldigt stor övervikt och känner igen det där med att kunna ignorera hungern. Åt typ ingenting på dagarna för att jag skämdes (!) inför att äta framför andra när jag var så stor.
Så skönt att du hittat ett sätt att äta som passar dig så bra =)
Tack Clara för tydlighet och lättsmält inspiration. Stor igenkänning i kroppstyp.
Kram!
Själv tycker jag att ägg är bland det bästa som finns. Jag brukar koka 6 st och ha i en liten äggkartong, känner jag att jag måste ha nåt att äta, så är äggen klara och jag behöver inte gå i däck pga trötthet och brist på ork. Står mig bra på ägg fram till nästa måltid.
Så smart!
Dietister tycker jag brukar ge konstiga råd! Åtminstone när jag läst i tidningar eller sett på TV, som den gången en tränande kvinna uppmanades att äta polarkaka och dricka O’boy som mellanmål. Hallå? Kanske ingen fara att välja det ibland men som tips från en dietist? Dina råd tycker jag dock är kloka och bra. Ofta missar man det individuella: dygnsrytm, smakpreferenser osv.
Fast en dietist finns ju inte bara till för att främja viktnedgång och liknande. Utan likväl till för sådana som mig som behöver bibehålla och öka i vikt. Och då är polarkaka och o’boy utmärkt att äta till mellis varje dag om man tränar. Förutsatt att jag inte äter detta även till frukost, lunch, middagmoch kvällsfika. En dietist är inte förbjuden att tipsa om (dåliga?)kolhydrater i dom lägen det behövs.
Håller med!
Kan faktiskt hålla med om det i många fall 🙁
Grejen med dietister är ju liksom med övriga leg hälsoprofessioner att råden ska vara vetenskapligt baserade och dessutom jobbar de flesta av oss med att utgå från individen vilket gör att generaliseringar ofta blir fel och kan kännas konstiga. En person som behöver mer energi och har stor inre press på att äta hälsosamt, bra matvanor i övrigt och lite tid/hög stress kanske absolut kan äta polarkaka och oboy till mellanmål för det är det realistiska och helheten blir ändå bra. Medans för någon annan är det verkligen inte ett bra mellanmål för den personen kanske behöver fylla på med långvarig mättnad och öka fiber och proteinintaget istället ☺️
Så sant!
Ja men JUST så, vi dietister vill ju se till helheten, och så många kvinnor fastnar i att den där inre pressen på att äta ”perfekt” gör att det realistiska i vardagen inte fungerar…
Haha, jag har aldrig hört en dietist ge konstiga råd! Är nog bara för att man inte vet hur en dietist jobbar i så fall.
Dietister är proffs på nutrition, de har en flera år lång universitetsutbildning inom området och utöver nutrition har de gedigna kunskaper inom bl a anatomi, fysiologi, kemi, farmakologi, sjukdomslära, psykologi och dietetik. Alla råd som ges är individuellt anpassade till den grupp eller den person det gäller och har vetenskaplig grund. Det kan aldrig jämföras med någon som ”läst en artikel”, ”följer någon på insta” eller ”tycker att det funkar för mig”!
Kan ju va bra att veta att de flesta dietister INTE jobbar med viktnedgång för friska vuxna som behöver tappa några trivselkilon, det finns det liksom inte utrymme för inom vården idag. Bra information för denna grupp finns
bl a hos Livsmedelsverket!
Sen är ju gemene man ärligt talat inte så kunniga inom kost och nutrition, finns otroligt mycket tro och tyckande och man följer outbildade personer som ger kostråd, eller som gett sig själv epitetet ”kostexpert” (läs: Cullberg) vilket förstås gör att missuppfattningarna haglar… Tråkigt men det är få yrkesverksamma dietister som har tid, ork eller intresse av att diskutera med och utbilda dessa personer pga att man har ett riktigt jobb att sköta!
En väldigt viktig synpunkt! Tror att problemet inte är i dåligt utbildade dietister. Det är ju liksom en universitetsutbildning baserad på evidens. De är experter! Däremot att råden som når ut ibland är menade som riktad till en viss grupp – men tolkas som att de gäller för alla. Sedan finns det ju konstiga typer inom alla yrkeskårer. Även när de har legitimation. Några sådana har man ju stött på inom olika vårdyrken 🤪
Några seriösa profiler jag kan rekommendera att följa för vetenskapliga tips och vettig fakta på Instagram är bland annat Jacob Gudiol och Amy von Sydow! Sedan har jag också gått till en dietist privat som jobbar just mot hälsoförändringar och vikt och det har varit stor hjälp för mig! Bland annat för att få rätt balans med protein och kalorier utifrån min träningsmängd. I Umeå erbjuder bland annat Iksu den tjänsten. Kostar lika mycket som ett PT-pass.
Och just det! Tycker mycket om Kristina Anderssons böcker om mat, näring och hälsa.
Håller med dig om detta! Och Jacob Gudiol är otroligt duktig och väl påläst👌
Ett ganska stort område som jag upplever saknas hos de dietister jag stött på, det är hur man ska tänka för oss som tyvärr lider av ett matmissbruk/sockermissbruk.
Jag förstår att det är något som uppfattas som ”nytt” och därför inte finns i utbildningen. Jag skulle verkligen önska att de tog in mer input kring lågkolhydratkost, anti-inflammatorisk kost och carnivore, och andra ”dieter” som ingen av oss egentligen vill äta, men som några av oss måste äta för att kunna leva ett OK liv. Hade varit fint att behöva slippa googla sig fram och samla kunskap. Reaktionen är så tydlig i kroppen så det finns ingen alternativ, jag kan tyvärr inte äta en ”vanlig” kost. Då blir jag kraftigt överviktig, trött, får nedsatt funktion i sköldkörteln, och har ingen mättnadskänsla alls. Men när jag äter lchf så fungerar hunger- och mättnad igen. Det konstanta suget efter socker försvinner. Lite liknande som ett sug efter alkohol, som inte heller kan underhållas med lite konsumtion varje dag, utan där man mår bäst nykter. Jag klarar tyvärr inte snabba kolhydrater eller socker, men min kropp beter sig normalt när den istället får i sig mer fett och protein.
Jag önskar att min kost inte dömdes så hårt i det offentliga rummet (eller av dietister), då det faktiskt är livräddande för mig, och ingen önskar mer än jag att jag kunde få vara som alla andra.
Ifall någon annan känner igen den konstanta kampen mot suget – inte ”som alla andra som blir sötsugna om kvällarna”, utan snarare att du inte kan tänka på annat än vad du ska äta nästa gång, att du luras och smygäter och gömmer och är så trött på konstant hunger, att du känner som att du skulle kunna äta ihjäl dig om du fick möjligheten – så är ett tips att läsa ”Sockerbomben i din hjärna” eller kolla upp dietdoctor (tidigare kostdoktorn), ifall det kan vara något för dig.
Heja oss som försöker hitta det vi mår bra av! ❤️ Oavsett om det är veganskt, lchf, tallriksmodellen, proteinrikt etc. Det blir mer och mer tydligt för mig att vi har individuella behov här, pga sjukdomar eller andra orsaker.
Det här med o’boy kan diskuteras i oändlighet, tror jag. Men främst beror det väl på vem man ger rådet till. Min son (snart 18 år) fick höra av skolsköterskan när han började gymnasiet att det var bättre att dricka ett glas o’boy och äta en banan inför alt. efter träning istället för att dricka energidryck. Och sätter man det i det sammanhanget låter det rätt rimligt tycker jag.
Bra där, lite matnyttigt såhär på lunchen..💪🏻🤗🤙🏻
Mat är så individuellt! De tankesätt och rutiner som passar för en passar inte för en annan, och en del får jobba mer än andra för att hitta sin balans. Men lagade måltider av riktiga ingredienser på regelbundna tider är nyckeln för de flesta. Mycket protein, långsamma kolhydrater och mycket fiber från grönsaker, och lagom med fett. Det låter enkelt, men kan ändå bli så svårt. Och inte minst för kvinnor när hormonförändringarna kommer med klimakteriet! Att jobba som kostrådgivare handlar om så mycket mer än bara maten på tallriken…
Jag jobbar som dietist och kan intyga att det är ett bra jobb. Sedan är det kanske inte lika känt att många av oss jobbar med svårt sjuka, vilket är ganska långt från viktnedgång och livsstilsförändringar. Vill inte vara en besserwisser, men 1.6 gram protein per kilo är väldigt mycket. Normalbehovet ligger på 0.8 gram per kilo kroppsvikt. I mitt jobb räknar jag oftast på 1-1.2 gram när man genomgått en operation och har ett förhöjt behov för att läka. Du ska träna väldigt hårt eller vara kritiskt sjuk för att det ska vara rimligt att räkna så högt. I övrigt har du många kloka tankar kring kost!
Jag förstår att det måste vara ett väldigt givande yrke! Särskilt kanske att få hjälpa sjuka att må bättre genom kosten.
Ja, jag tränar väldigt hårt =) 4-7 pass i veckan varav tre är tung styrketräning. Så det behövs!
Jag tycker det var bra att dietisten nyanserade. Du når ju jättemånga, underbara Clara! De flesta tränar nog inte lika hårt!
Ja verkligen!
Vet inte om 4-7 ggr i veckan kan räknas som att träna hårt?? Tror du måste träna mer än så för att de mängderna protein ska behövas!
Det som händer med stora mängder protein i samband med kaloriunderskott är att kroppen använder överflödigt protein som energikälla istället för till muskeluppbyggnad, samt att överdrivna mängder protein belastar njurarna. Kan vara bra att känna till innan man som icke-dietist ger råd om extra protein!
Vad räknas som att träna hårt då menar du?
Tror Dietisten som kommenterade ovan är bäst lämpad att svara på detta men som hon skriver: att träna väldigt hårt eller vara kritiskt sjuk – då är det i princip elitsatsande träning om det handlar om de mängderna protein.
Det är otroligt protein- och energikrävande för kroppen att läka t ex vid stora sår eller operation, mycket mer än vid träning, och inte ens då räknar man på mer än 1,2 g/kg. Då blir 1,6 g/kg sannolikt en mängd som kroppen inte använder på det sätt man tänkt.
Med det sagt: kanske ingen skada skedd om du är fullt frisk, men jag tycker inte man ska rekommendera det i så pass stor mängd.
Det var min dietist som rekommenderade mig den mängden. Skulle man eller skulle man inte lita på deras kompetens?
Ja, din dietist rekommenderade DIG den mängden, då har hon förstås belägg för det.
Håller med om att du tränar mycket jämfört med många andra. Jag står dock fast vid att jag inte tycker man ska rekommendera så hög mängd protein generellt, inte kanske skriva ut exakt vilken mängd du äter och varför det är bra eftersom det i detta fall är bra för DIG och kanske inte för allmänheten, och håller även med Dietisten ovan att det låter ovanligt högt med 1,6 g protein/kg – men som sagt, har inte hela bilden utan bara precis det du delar.
Inlägget handlar dock om mig och mina insikter kring träning och kost. Vill man ha officiella riktlinjer och råd är Livsmedelsverket att föredra.
Tycker att det är väldigt tydligt i inlägget varför jag äter som jag gör med tanke på träningsmängden och viljan att bygga muskler.
Visserligen är artikeln från 2017, men här skriver Gudiol om saken
https://tyngre.se/artiklar/forskning/proteinbehov-for-dig-som-vill-bygga-muskler
Jag är med på att det handlar om dig och din träning, dock inte helt tydligt i texten att det är ett individuellt råd du fått av din dietist med 1,6 g protein/kg kroppsvikt utifrån din träningsmängd, ditt energibehov etc.
Tycker det var lite för allmänt skrivet och tänker att läsare kan utgå ifrån att det är en lagom proteinmängd för dem med vid träning. Men nu i o m ditt svar blev det ju mer tydligt!
För någon som tränar mindre, äter mindre, har mindre muskelmassa etc kommer ökat proteinintag troligtvis inte att ge någon större ökad muskelmassa.
Precis som du skrev (och jag med i tidigare kommentar) har Livsmedelsverket bra info för de som inte hårdtränar:
https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/protein
Vad menar du som dietist med ”väldigt hård träning”? 🙂
Tack Dietisten för att du skrev det, jag funderade över vad normal behovet var eftersom jag vet att jag inte tränar lika mycket som Clara. Jag vet att det naturligtvis är svårt att veta men nu fick jag lite mer info att fundera kring. Väldigt bra inlägg från Clara med många bra punkter.
Det beror ju på vad träningen syftar till. Man kan träna väldigt hårt för att förbättra kondition och uthållighet, då kan det räcka med ”vanliga” doser protein och lite extra energi för att fylla det behovet. Men tränar man istället för att aktivt försöka öka sin muskelmassa så mycket som möjligt så måste man trigga proteinsyntesen i cellerna. Det kräver både rätt sorts träning och tillräcklig tillgång på protein. I min ålder ( 60+ ) är det svårare att få igång proteinsyntes, det blir inte längre samma respons på proteinintaget och då behövs de mängder Clara nämner om den tunga styrketräningen ska ge god effekt. Att bygga upp så mycket muskelmassa som möjligt inför ålderdomen är riktigt viktigt för att senare minska risken för fall som ger frakturer tex
Ler när jag ser att du skriver storasyster istället för syster.
Tack för ett så intressant inlägg! Har precis själv förstått att jag behöver äta mer protein (för viktminskning/hålla suget i schack) men har svårt att komma upp i den mängden jag önskar. Kreativiteten kring vad man ska äta tryter. Ett önskeinlägg vore: En dags meny (innehållandes ca 120g protein 😍)
Hur gör ni andra för att få i er tillräckligt med protein? Har funderat på om jag ska börja med proteinpulver, är det en bra väg och gå? Vilket är det bästa proteinpulvret?
Tack för bästa bloggen ♥️
Tipsar om att söka upp livsmedel med mest protein per 100 gram via Livsmedelsverkets databas! Då kan du få en bra rangordnad lista och utgå därifrån med det du själv kan tänka dig att äta på regelbunden basis😊 Sedan får man förstås hålla i huvudet att listan är per 100 gram, och det är ju olika svårt att få i sig den mängden beroende på vad det är! 100 gram torkade bönor blir ju till exempel en väääldig massa kokta bönor, jämfört med 100 gram tonfisk på burk som ryms i din handflata.
Om du Clara tycker det är ok, gör jag gärna reklam för min egen blogg, där jag skriver mycket om protein (och styrketräning och klimakteriet). Jag har flera inlägg som svarar på frågorna här i kommentarsfältet. 🙂 Länkar till blogginlägget Vad är proteinrik mat? och hoppas att det kan vara av intresse!
Försöker äta veganskt så ofta det går, och försöker undvika processerade livsmedel, och det är SVÅRT att få ihop proteinerna med hjälp av bönor och linser. Tränar jag mycket och kan äta fler kalorier går det, men det krävs lite tankearbete. Jag räknar med att 85 gram räcker träningsdagar, 70 övriga dagar
Morgonmål: havrebröd + hummus + gurka – ca 10 g
Mellanmål: ca 2 dl kvarg med banan och bär – ca 20 g
Lunch: 1/2 paket tofu 25 g, 1/4 paket nudlar 7 g + grönsaker 3 g
Mellanmål: äpple 0g
Middag: linssoppa 15 g
Totalt 80g om jag räknade rätt.
Lämnar jag bort tofun och kvargen blir det svårt. Men med fullkornspasta, quinoa, mathavre, edamame, nötter, jordnötssmör, majs, bönor och linser får man ihop med en del pusslande. Stora portioner blir det ofta.
Äter ofta vi-siblin/psyllium. Dels för magfunktionen, men också för viktreglering och jämnare blodsocker. Speciellt om jag vet att det tar lång tid till följande måltid och är rädd att bli hungrig, tar jag en liten sked efter måltiden. Har en tendens att bli hangry väldigt lätt.
Hur löser du aminosyrasammansättningen som vegan? Alltså proportionerna mellan de essentiella aminosyrorna. Det är ju inte bara proteinmängden som har betydelse, utan också mängden enskilda aminosyror. Jag frågar eftersom jagg gjort en del beräkningar genom åren och tycker det är svårt att få ihop det.
Jag behöver absolut ta proteinpulver för att komma upp i mitt proteinmål/dag, jag äter 2g/kg kroppsvikt.
Tar proteinpulver 2 ggr/ dag. Blandar i gröten/smoothie eller bara blandar med vatten. Därtill kvarg och ägg. Proteinrik mat till alla måltider men ändå svårt att nå målet varje dag. Är aldrig hungrig mellan målen.
Jag klarar inte den proteinmängd som jag vill ha i mig utan proteinpulver så jag vill tipsa om min frukost : 1.5 dl blåbär, 1 äpple i små bitar, naturell youghurt blandat med 2 skopor proteinpulver. Det blir både bra med fibrer och ordentligt med protein.
Vilket bra tips 🤗
Jag brukar göra egna proteinbars (enkelt!) som jag äter till mellanmål nästan varje dag, det har hjälpt mig mycket att inte bli tokhungrig på eftermiddagen och småäta. Jag gör enligt ett recept som Amy von Sydow Green tagit fram och som finns på hennes Instagram sundbyamy. Tips är att välja ett jordnötssmör med crunch i! 🙂 (Barsen kostar dessutom bara ca. 4 kr/st istället för 25-35 som de man köper i butiken kostar…!)
Be chatGpt hjälpa dig, funkar prima!
Väldigt bra sammanställt!
En fråga…för att minska i vikt och man är i klimakteriet. Ska jag tänka befintlig vikt gånger gram protein eller ska jag räkna på målvakten?!
Man brukar räkna på lean body mass. D v s inte utifrån nuvarande vikt om man har en stor övervikt:)
Tipsar om Glucose goddess samt att läsa om insulinresistens, om man vill fördjupa sej i blodsockrets inverkan på sötsug, träning, vikt, metabolisk flexibilitet, inflammatoriska sjundomar osv. 🤓
Läs gärna om kritik av Glucose Goodess idéer eftersom det finns åsikter att hennes metoder är inte nödvändigvis baserade på vedertagna vetenskapliga fakta
T.ex
https://www.womenshealthmag.com/uk/food/a63479623/glucose-goddess-hacks-reviewed-nutritionist/
Eller fråga chat gpt
Exakt!! Blir så trött på de som helt okritiskt delar ovetenskapliga råd… Insulinresistens? Kanske relevant om du är diabetiker/har metabolt syndrom. Blodsockrets inverkan på inflammatoriska sjukdomar?? Nej tyvärr, det funkar inte så, rent fysiologiskt stämmer det inte.
Förstår att det kan vara jättesvårt att sålla bland all information vi överöses med, men vi måste alla tänka på faktagranskning och källkritik och inte sprida vidare felaktigheter.
Jag har tänkt på det där med akuthunger och smalhet och tror att det kan finnas fler förklaringar. Jag, som alltid haft väldigt lätt för att gå upp i vikt lärde mig väldigt tidigt (typ mellanstadiet) att det inte var ok som lite överviktig tjej att bli akuthungrig och behöva äta. Så jag vande mig av med det och kämpar fortfarande ofta emot sådana känslor som 45-årig normalviktig. Av bara farten liksom. För att inte vara en tjock frossare då det är sån himla lågstatus. Fattar du hur jag menar? Jag menar alltså inte att jag egentligen själv har de här värderingarna eller åsikterna utan att jag lärt mig och anpassat mig efter någon slags norm. Jag har genom tiderna haft pinnsmala vänner med akuthunger och akutätande men kopplat ihop det delvis med hög förbränning (min sambo under några år åt lätt dubbelt så mycket som mig, och onyttigare, rörde sig mindre och var smalare) men mest att det (i omgivningens ögon) är mer ok att äta när en inte är överviktig.
Första säkra vårtecknet är här;
Clara bantar igen! ☀️
Skriv också gärna ett inlägg om hur kroppen påverkas av att jojo-banta år ut och år in;
Sommar: skit i allt o bara kör
Höst: ingen idé att skärpa sig det är snart jul
Vinter: mörkret gör så att människan behöööööver näringstät mat
Vår: nu jävlar ska all skit bort!
Ser framemot att läsa, dvs. sen när du fått insikt i saken.
Jag jojobantar inte – jag bantar tvärtom väldigt medvetet två gånger per år: efter julhelgen och efter sommarsemestern. Eftersom det är under den perioden som jag går upp i vikt. Ett upplägg som jag är helt på det klara med sedan många år tillbaka.
De flesta människor går inte upp mycket i vikt snabbt, utan lägger på sig något kilo per år under kanske tjugo års tid. Oftast är det efter högtider som jul då man inte helt går tillbaka till sin normalvikt igen. Första åren märks det inte – men sedan bygger det på. Efter ett decennium med ett extra kilo per år har man plötsligt tio kilos övervikt.
Att medvetet gå ner till sin ursprungsvikt efter julhelgen eller en semesterperiod är alltså en ganska bra strategi. Det hade förstås varit trevligt att vara viktstabil året runt, men jag äter gärna lite mer fritt under december månad och under min sommarledighet.
Hoppas du lyckas banta bort din trista ton, nu när du fått insikt i saken! ☀️ det om något hade varit ett vårtecken
Bra ryt på en dryg kommentar.
Mitt i prick! Det är JUST såhär viktökning ser ut för de allra flesta – en liten ökning över sommarsemestern och julen, som sen byggs på. Att vara medveten om detta kan göra stor skillnad, och det är inget osunt i det!
Jag gör likadant som du Clara. Tycker inte alls det är några konstigheter att ha perioder på året då man släpper loss kontra håller igen lite. Jag kör också VV och extra protein (kasein) just nu för att gå ner 3-4 kg.
Bra svar!
Jag förstår precis vad du menar med att man går upp nåt kilo om året och vips har det blivit tio kilo på tio år. MEN det viktiga här är väl ändå inte vikten utan fördelningen av fett och muskelmassa? Det spelar ju ingen roll om man piskar dig själv till att väga 70 kg år efter år med hjälp av dieter om man samtidigt förlorar muskelmassa…
Det är lättare att göra något åt sin vikt än åt sin tråkiga attityd!
Hoppas för din omgivnings skull att du lyckas!
Ett tips sådär i allmänhet: boken Kroppskontakt av Karin Magnusson. Så kloka ingångar till kost, självkritik, stress. Instagram Dietistterapeuten.
Kram.
Tack Johanna för att du tipsar om min bok! Och så många kloka tankar om mat och vikt i detta inlägg! Tänker särskilt på de inledande raderna om att det är först när kunskap blir till insikt, som förändringarna kan ske. Det hjälper liksom inte bara att rent teoretisk veta allt. Om vi har problem med överätande, småätande, passa-på-ätande eller andra typer av problematiska ätbeteenden så gäller det att förstå, reflektera och få insikter kring varför vi hamnar i det. Ofta handlar det om självkritik, stress, frustration, för lite eller för näringsfattig mat eller att vi inte är sanna mot oss själva. Det är det – själva grundorsakerna – vi behöver jobba med. Inget kaloriberäknat kostprogram i världen kommer hjälpa. Inte att sluta äta spaghetti heller. Kram!
Utnyttjar kunskaper i kommentarsfältet: Behöver tips på bra proteinpulver som är laktosfritt. Har googlat runt men vill gärna ha tips från någon som testat.
Jag köpte ett provpaket från protein.se och tyckte alla smaker var så oerhört söta. Liksom orimligt söta, hade räckt med hälften. Så gillar du sött kan det va värt att testa, de har veganska sorter har jag för mig. Ett plus att man kan köpa ett provpaket med fyra olika smaker (totalt 20 portioner) men som sagt, inte för den som inte gillar när det blir sött.
I got you! Detta är det godaste proteinpulvret av alla: https://www.mmsports.se/Kosttillskott/Veganska-Produkter/Protein/body-science-vegan-protein.html
Ganska tjock, milkshakeliknande konsistens och GOD smak, inte för söt. Eftersom det är veganskt behöver man dock en lite större mängd, så släng i en halv till en skopa extra per shake (eller ta en till shake senare på dagen bara)
Tack för insikterna! Jag håller med om alltihop.
Jag har gått ett kostprogram som hade ungefär samma utgångsläge och jag har koll på the basics för att hålla vikten. Men nu vill jag gå ner 6-8 kg och det går lite trögt. Skulle därför vilja höra på vilket sätt VV är en hjälp?
Min förutfattade mening är att det är en dyr kalkylator och en massa fancy recept som jag inte kommer laga. Men jag är redo att ompröva detta!
Man behöver inte laga några fancy recept utan kan beräkna poäng på det man vill äta bara. Antingen scanna streckkod eller bara fylla i, typ 2 dl pasta, en matsked riven ost eller vad du nu brukar äta. Och sedan försöka hålla sig inom den ”budget” man får per dag.
Vad skönt att någon annan påpekar att mat inte behöver vara så jäkla gott, åtminstone inte varje enskild måltid! Försöker få min sambo att inse just detta, men han tänker precis tvärtom.
Jag är som din sambo 🙂 Klarar inte av att äta bara för ”bukfylla”. Opraktiskt ibland! Särskilt i kombination med blodsockerfall och trötthet. Däremot är jag inte särskilt kräsen och har inte några direkta krav utöver att jag ska tycka att det jag stoppar i mig smakar bra, och kan gladeligen äta samma frukost, lunch eller middag dag efter dag, om det kniper.
Till skillnad från dig vill min sambo absolut inte äta samma mat två måltider/dagar i rad 😅
Jag gillar att träna/röra på mig och gör det högst regelbundet för att jag känner att jag mår bra av det. Jag mår dåligt och blir väldigt rastlös när jag inte har tränat/rört på mig. Jag är också noga med kosten och ser till att äta ordentligt och regelbundet. Jag håller dock helt med om att mat inte alltid behöver vara jättekul. Jag gör t ex ofta storkok och kan äta samma mat flera dagar i rad utan problem. Nu skriver jag inte detta om träning och kost för att skryta om hur duktig jag är. Jag vill bara berätta om hur jag är och vad jag mår bra av. Tack för ett bra och inspirerande inlägg.
Väldigt, väldigt bra sammanfattat om kanske de viktigaste punkterna på ämnet faktiskt, t ex detta med att synliggöra just sina beteende-tankemönster som inte hjälper en tänker jag är en rätt avgörande grej. Bästa jag läst på länge, och då läser jag mycket om kost och träning sedan dryga 20 år…
Det som är lite besvärligt med att bygga muskler är att man som newbie ganska lätt kan lägga på sig muskler första 1-2 åren samtidigt som man är i ett kaloriunderskott. Sen behöver man välja väg lite; typ fokusera på att bygga muskler med ett lätt kaloriöverskott eller deffa med ett lätt kaloriunderskott för att få fram konturer om man nu också vill SE vältränad ut. Det är svårt att vara anabol och katabol samtidigt.
Har verkligen inte lätt för att hålla vikten, behöver äta rätt och träna en hel del för det.
Men tycker det blir för mycket vetenskap runt det och produkter som pulver, proteinprodukter mm. Tänker att det är ganska lätt egentligen. Att äta vanlig, allsidig, bra, lagad mat och så lite socker som möjligt på veckan, sen lite godsaker på helgen. Enkelt och hållbart i längden.
Men det säljer väl inte så bra, kanske därför många konton på insta etc vill marknadsföra ett annat tänk?
Rätt lätt verkar det inte vara då mer än halva Sveriges befolkning lider av övervikt och fetma? Sen ja, att äta som du beskriver ovan kan säkert hålla en under BMI 25. Men vill en ha hög procent muskelmassa, låg fettprocent etc räcker det tyvärr inte.
Jag tror inte heller att det är brist på kunskap är problemet. Vuxna människor har för det mesta en god uppfattning om vad som är hälsosamt och inte.
Problemet är att det är svårt att få till över tid. Det är lätt att ligga på kaloriunderskott mån-tors, men sen är det fredag och man är trött och så blir det hämtmat, kanske lite godis, sen på lördagen är det långfrukost där man äter dubbelt så mycket som vanligt, så kanske det blir fika, chips, något glas vin… osv, tills det där underskottet man åstadkommit i början av veckan är helt utjämnat eller till och med tippat över på plus.
Håller man på med hårda restriktioner kring vad man inte får äta är det dessutom lätt att trigga överätande. Så det är ju ett balanserande.
Det blir ju inte så sexigt att marknadsföra ”ät vanlig mat 80-90% av tiden resten av ditt liv” 😅
Proteinpulver är toppen dock – det är billigt, hög kvalitet på protein, gott och mättar väldigt bra = tar bort sötsug.
Fredrika, JA, till 100% ser jag att det är såhär. De allra flesta kvinnor som kommer till mig för hjälp har egentligen massor av kunskap (men känner sig ibland överväldigade av allt de hört på instagram…) och har dåligt samvete för att de inte GÖR vad de skulle vilja göra. Det är svårt att förändra beteenden och många hamnar i det där med hårda restriktioner som är ohållbara – resulterar i skuld, skam och överätande. Jag gör mitt bästa för att marknadsföra det där med ”sund, vanlig mat för det mesta” på mitt instagramkonto och håller med dig om proteinpulvret!
Ja då låter det ju som att vi tänker lika. Sen det där om hur man når dit, hur man motiverar sig och får det att hålla i längden, det är ju individuellt.
Vad är det då i dessa proteinpulver? Finns det något vegetariskt? Vad är de animaliska gjorda av, vill man ens veta det? 🙂
Det är gjort på mjölkprotein, inte så farligt va? 😉
Kan tipsa om Garant (Willy’s) naturella kvarg. Inte sådär kärv, utan som tjock yoghurt i konsistensen. Perfekt med bär och chia/psyllium till frukost eller kvällsmål. Mätt + väl fungerande mage.
Är konditionsidrottare på motionsnivå som gillar att tävla, kör Vasan och annat. Inga viktproblem, men märker nu på äldre dagar att det är svårt att behålla muskler. Så har testat under nåt halvår att försöka äta mer protein (och öka lite på styrketräningen).
Men jag får så sjukt ont i magen!!
Har inte kört med proteinpulver, utan bara mer proteinrik kost. Samt bytt fil/yoghurt mot kvarg, proteinyoghurt. Nu har jag gått tillbaka till som jag åt innan, och är mycket bättre i magen igen.
Har någon upplevt detta?
Varför blir det så?
Det kanske inte har något samband alls? Fick även nån covid-variant i samma period och då kraschade magen totalt.
Jättetacksam för svar om någon har upplevt något liknande ☺️
Kika över vilka sötningsmedel du äter! Jag kan t ex absolut inte äta något från Barebell då jag får oerhört ont i magen. Vissa livsmedel utan socker innehåller sockeralkoholer som magen kan reagera på. Vidare om du äter mycket havregryn. Oxalater i stora mängder kan övertid få magen att reagera. Finns också i spenat, grönkål etc.
Min son (med laktosmage) mådde också otroligt dåligt av just Barebell och kräktes till och med av dem. Var en jobbig period innan vi listade ut vad det var han reagerade mot. Intressant att det kan vara sötningsmedlet, jag trodde att det var något med att de innehöll mjölkchoklad eller liknande.
Tack för svar! ☺️ mycket intressant att det kan vara sötningsmedel! Ska absolut kolla upp de protein-yoghurtar som jag åt när jag fick så ont i magen. Vet med säkerhet att på en av dom stod det ”inget tillsatt socker”. Då kan det ju vara något annat sötningsmedel som är tillsatt, och som kan ge besvär som du och flera andra nämner.
Än en gång, stort tack för info!
Inulin (kostfiber från cikoriarot) kan också ställa till det för magen. Finns tillsatt i en hel del livsmedel i dag, för sötning och konsistens.
Jag håller med Mikaela, kolla om det kan vara sötningsmedlet! Jag kan äta helt osötat wheyprotein, inget annat för magen tycker verkligen inte om det. Speciellt sukralos verkar vara ett problem har jag listat ut😅
Inulin (kostfiber från cikoriarot) kan också ställa till det för magen. Finns tillsatt i en hel del livsmedel i dag, för sötning och konsistens.
Protein i tilstrekkelig mengde er gull for å fjerne søtsug! Protein frigjør et peptid (YY) som demper appetitten. Klimakteriet fikk meg til å teste dette sammen med 16:8-metoden og så lite sukker som mulig, og jeg ville ikke trodd det var mulig etter et langt liv med food noise og kveldsspising – men nå spiser jeg ikke etter kl 17-18 og tenker aldri på mat! Er heller aldri sulten, så spiser etter klokka. Frokost er nøtter og en Babybel-ost (evt også mellommåltid hvis det trengs, har alltid begge deler i veska), lunsj er gresk yoghurt, cottage cheese, ulike frø, korn og bær og litt ost til slutt, middag kjøtt/kylling/fisk og mye grønt/linser/bønner, og en god del fett (ostegratinerer mye). Dette kan sikkert kritiseres, men det funker for meg. Har jeg gjester eller er gjest, spiser jeg annerledes, men i hverdagen er dette topp. Blodprøvene er fine, trass i mye ost, en god del smør og fløte (grädde). Og jeg kan tenke på mye annet enn mat! Og magefettet som kom med klimakteriet er borte. Trener moderat. Protein <3
Veldig bra innlegg om hva som passer for deg, Clara, og jeg synes også at det fremgår tydelig at dette er DIN innsikt, ikke generelt. Som alltid mye interessant å lese i kommentarfeltet. Jeg har i det siste ( etter inspo fra min datter) begynt å sette meg mer inn i hvor mye «dritt» som selges som mat, dvs ultraprosessert mat der andel råvarer er forsvinnende liten og andel tilsetnings-/fyllstoffer er ubehagelig stor, og ofte også direkte skadelig for kroppens naturlige kjemi. Det er jo et tankekors at overvekt øker i den vestlige verden til tross for at lettprodukter av alt både markedsføres aktivt og konsumeres ukritisk av «folk flest». Jeg prøver å unngå UP mat nå ( selvsagt klarer jeg ikke det 100%, lettvintløsninger er noen ganger ikke til å unngå), og kan etter ganske kort tid konstatere at mitt generelle energinivå og helse er bedre, med mindre « og trøtthet.
Husker min far, som trente hardt ( dvs 2 x daglig 7 dager i uken, både kondisjon og styrke) da jeg var barn på 1960-tallet, spiste proteinpulver. Den gang var det knapt noen som visste hva det var/brukte det i kostholdet, og folk reagerte negativt på at han spiste proteinpulver. Interessant og litt morsomt å se endringen i forhold til protein fra da til nå. Forøvrig husker jeg at han HVER DAG spiste tre bananer oppskåret med fløte, (full fat,baby), he he ( og han hadde aldri høyt kolesterol el l)
Väldigt bra skrivet! Mitt stora problem är min j*la endometrios. Just nu är jag inne i ett skov där smärta, trötthet mm kommer och går med några veckors mellanrum. Det är precis som att när jag fått in rutinen med träning och mat, då kommer smärtan och jag är däcka i några dagar på smärtstillande. Sen tar det nästan en vecka att känna mig som människa igen. Skillnaden nu är dock, bland annat tack vare dig Clara och ditt smarta uttryck ”jag är jättebra på att börja träna igen”, så ger jag bara inte upp. Jag försöker hålla mina rutiner så gott det går (yoga varje dag!), men t ex styrketräningen kanske inte blir av på samma sätt när jag har ont.
Nåja, en lite rörig kommentarer från en som ligger hemma under täcket. Men jag uppskattar verkligen hur du skriver och pratar om träning, Clara! Tack för det!
Vill gärna få i mig mer protein och äter mycket ägg bland annat. Undrar om du också använder proteinpulver och i så fall kan rekommendera nåt märke? Helst utan konstgjord smak, det verkar så läbbigt. 😊
Det är lite kul att inlägg om vikt ALLTID genererar såå mycket kommentarer, även denna gång. Man märker att det är ett ämne som engagerar och ligger nära våra känslor.
Jag känner mig märkligt distanserad (aka förskonad) från att ha så starka känslor kring ämnet, även om jag säkert borde äta bättre på många sätt. Det är lätt att tänka att man äter bra bara för att man inte går upp i vikt, tyvärr blir det liksom som att det inte är något problem att kroppen inte tas om hand på bästa sätt förrän man liksom måste ”betala priset” i form av övervikt/sjukdom (eller undervikt för den delen). Men jag fattar ju egentligen själv att jag också skulle må bra av mer fiber, långsamma kolhydrater osv.
Fåfängan väger tydligen tyngre än långsiktig hälsa (för mig alltså), för jag tror att jag skulle skärpa mig betydligt mer om matvanorna syntes på vågen.
Sen har jag väl den där egenheten som Claras syster har, att jag sällan överäter mig på grejer och därför gör det kanske inte heller så stor skada och jag ofta äter en godisbit (sen vill jag oftast inte ha mer). Och det har jag ju insett att jag ska vara tacksam över, att slippa kämpa emot ett ständigt sug.
Haha, lite känslor väcker det visst även i mig!
Tack för ett intressant inlägg Clara!
Jag kan känna igen mig i detta, Malin. Inte så att jag äter direkt onyttigt, jag gillar tacksamt nog ganska hälsosam mat och har ”grundsunda” vanor. Äter gärna feta såser, en semla eller chips när det är helg eller semester eller annat tillfälle ges, men på vardagarna rättar det till sig av sig självt. Det kan vara gott med en pizza ibland, men inte varje dag.
Däremot borde jag vara bättre på att tänka på att jag får i mig tillräckligt med fiber, grönt, protein och kanske på det stora hela energi (dålig på nyttiga mellanmål, dålig på frukt). Och varierad kost framför allt. Framför allt i stressiga perioder äter jag rätt ensidigt. Går runt med ett latent dåligt samvete över att jag nog inte äter fullt så bra som jag borde (mer än i perioder när jag får tränings- och hälsoryck och mer medvetet tänker på att checka av alla ”boxar” ).
Detta inlägget fick mig i alla fall att kolla hur mycket protein jag fick i mig igår, som jag tyckte var en ganska hattig och slarvig ätdag utan något tydligt proteinrikt livsmedel, utöver lite tonfisk i olja. Men jag kom ändå upp i 1.2 g/kg, så det var ju inte så illa!
Vet inte varför det provocerar mig. Det är någon slags självupptagenhet som jag inte alltid tror är hälsosam.
Räkna proteiner, har inte tid, eller vill inte ge det tid?
Jobbar heltid och har tre barn, springer några mil i veckan. Äter mest gott på helger. Jag försöker trycka ett ägg eller annat om jag är för hungrig efter jobbet. Ibland käkar jag chips i skafferiet. Men äter oftast tämligen bra i veckorna. Räknas nog som smal. Jag känner mig stark.
Tänker: Sov så gott du kan, träna (finns det någon Quick fix?) skapa en rutin”bara”. Ät så gott du kan.
Det är så pretentiöst och många vänder in och ut på åkommor! Så individualistiskt och navelskådande ibland. Ursäkta, men behöver inte en del bara lite uppryckning och djävlar anamma. Alla har bagage!
Heja på, ut och gör lite gott för andra, det är också en bra grej! Och självklart är hälsan viktig. Harva på, allt gott.
Det är så enkelt att tänka så om man inte har några problem med vikt/kost/hälsa osv.
Men jag ska säga det till mig själv att ryck upp dig lite nu Malin och ha lite djävlar anamma! Tusen tack för en enkel och bra lösning! Kanske Nobelpris på den?
Jag har reumatism sen 11 års ålder, diabetes typ 1 sen 29 års ålder (ovanligt men med lite otur så..) starkt sockersug och tröstäter ofta, lätt att gå upp i vikt som hela min familj, ångestproblematik och utmattningsdepression fr o t.. Håller ändå med dig Ina! 😄
Jag har aldrig förstått hur man kan glömma att äta. Jag äter alltid tre mål mat om dagen, frukost, lunch och middag på regelbundna tider, och skulle lika lite kunna glömma det som jag skulle kunna glömma att andas. På mitt jobb hade vi ett tag ”frukost” mellan 8 och 9 när det var personaldag, och då dukades det upp olika sorters bröd, pålägg, yoghurt, frukt och grönsaker, som alla åt med entusiasm. Jag var helt fascinerad över att så många av mina arbetskamrater åt så mycket; själv nöjde jag mig med en skiva bröd med lite pålägg och en kopp kaffe. ”Tänk att folk kan äta så mycket så snart efter frukost,” kommenterade jag en gång till en kollega. Hon tittade på mig som om jag var dum och sa: ”Men det här ÄR ju frukost.” Jag fattade ändå inte utan svarade: ”Ja, det kallas ju så, men den kommer ju direkt efter den riktiga frukosten.” Hon sa återigen: ”Det här ÄR frukost.” Det tog ett tag innan jag fattade, men då stirrade jag på henne med öppen mun och utbrast: ”Menar du att folk har hoppat över frukosten???” För tredje gången sa hon: ”Det här ÄR frukost.”
För mig är frukost det jag äter det första jag gör på morgonen, vacklande ut i köket i morgonrock och tofflor med kisiga halvslutna ögon och med starka misstankar om att jag nog har Digerdöden eller någon annan hemsk sjukdom och att det här aldrig kan gå väl. Först en timme senare, efter en skål Kefir med fröer och nötter, en rostad skiva fullkornsbröd med jordnötssmör, två koppar svart kaffe och morgontidningen, börjar jag kvickna till och överväga att duscha, klä på mig och göra någonting av dagen. Att det finns människor som med berått mod låter bli att äta frukost och ändå klarar att klä på sig och komma igång utan att svimma hade faktiskt aldrig föresvävat mig. Men till nästa personaldag testade jag – och det var hemskt. Jag kände mig på riktigt sjuk; jag hade huvudvärk och yrsel och trodde att jag antingen skulle svimma eller kräkas eller bådadera. Jag kommer aldrig att göra om det. Detsamma med lunch och middag. Det är inte fråga om att vara hungrig – om jag väntar tills jag känner mig hungrig så vet jag att jag kommer att bli desperat och börja hetsäta precis hur mycket som helst av allt onyttigt som finns i huset (och dessutom vara fruktansvärt arg och vilja bita alla i min omgivning). Så jag kan bara hålla med dig, Clara. Man måste äta på regelbundna tider. Det är när man låter bli att göra det som det blir fel och för mycket.
Nu när jag läser igenom alla kommentarer, efter att ha delat med mig om hur bra jag tycker det är med ägg- så inser jag att alla kommentarer handlar om mängden protein per kilo å dag.
Jag har ingen aning om hur mkt/lite protein jag behöver/får i mig/ missar etc.
Har nog aldrig ens reflekterat över grejen.
Jag äter 3 mål mat om dan, blandad kost/ lagar maten själv, några mellanmål slänger jag in oxå exv ett kokt ägg. Men inte tänker jag på proteinmängd! Fascinerande ämne helt uppenbart. Liksom ny värld slm öppnar sig.
Bara jag äter mina måltider så blir det inte så värst mkt sug eller så. Kanske jag får i mig rätt mängd ändå 👌🏻😊
Intressant ämne iaf!
Ett bra råd för att skilja på sug och hunger; kan man tänka sig att äta ett ägg är man hungrig, om inte är det sug. Sug kommer vanligtvis antingen från uttråkning eller edstämdhet. Eller att man ätit något sött och därefter fått en blodsockerdipp.
Intressanta tankar och insikter både i inlägget och i kommentarerna – tack för det! Jag är intresserad av att öka mitt proteinintag för att se vad det ger för effekt. Kan ni rekommendera proteinpulver som är bra att börja med? Jag tänker inte för sött, inte för konstiga smaker, något som lätt går att att blanda med annat utan att det tar över smakmässigt…. vad ska jag testa?
Så bra inlägg! Klokt som vanligt 🙂