Min mormor Rut var en handlingskraftig kvinna. Det hon föresatt sig drev hon igenom – vare sig det var att tapetsera om köket eller att sluta röka efter fyrtio Ă„r. Det berĂ€ttade jag för min vĂ€n Stina en gĂ„ng och dĂ„ svarade hon typ “Det lĂ„ter ju precis som du. Det Ă€r ju dĂ€rför bloggen Ă€r sĂ„ rolig att följa. Ska du ha ett hĂ€lsoĂ„r sĂ„ har du det och Ă€r det Projekt bli Fullvuxen sĂ„ gör du det”

Det Àr en av de finaste sakerna nÄgon sagt till mig. Dels för att jag Àr sÄ glad att fÄ tÀnka att jag Àr lik min mormor. Men ocksÄ för att det hjÀlpt mig med min blick pÄ mig sjÀlv. För vare sig det stÀmmer eller ej har jag bestÀmt mig för att det ska stÀmma. Jag tÀnker tro pÄ att jag Àr en sÄn som fÄr det gjort. Den sjÀlvbilden hjÀlper mig att bli mer sÄ. Och dÀrför gillar jag ocksÄ nyÄrslöften.

Jag brukar ju alltid skriva om mina löften pÄ bloggen. Och förra Äret var nyÄrslöftet att helt enkelt fortsÀtta pÄ 2020 Ärs nyÄrslöfte om att ta ett riktigt hÀlsoÄr. Jag tog helt enkelt ytterligare ett hÀlsoÄr dÀr jag fortsatte investera i kropp och sjÀl. Det kommer jag fortsÀtta med Àven 2022 men det inget jag behöver göra ett löfte av.

Inför 2022 har jag ett helt annat nyĂ„rslöfte och jag börjar redan idag. Under de senaste Ă„ren har jag nĂ€mligen kĂ€nt en stigande förtvivlan över hur lite jag lĂ€ser. Jag tĂ€nker pĂ„ alla Ă„r mellan bokslukarĂ„ldern och fram tills att jag fick barn. DĂ„ hade jag en otrolig lĂ€skondition. Jag orkade och hade fokus att lĂ€sa nĂ€stan hur mycket som helst. PĂ„ litteraturvetenskapen plöjde jag OdysseĂ©n och liknande klassiker och det var mest roligt. Jag lĂ€ste exakt vad jag hade lust med och lĂ€t mig aldrig förskrĂ€ckas av att det var för svĂ„rt eller för lĂ„ngt. Men i takt med att jag fĂ„tt barn, allt mindre lĂ€stid och dessutom en smartphone som lockar sĂ„ har jag lĂ€st allt mindre. Min tidigare sĂ„ starka identitet som lĂ€sare Ă€r borta. Och dĂ€rmed ocksĂ„ en viktig del av vem jag Ă€r. Jag vill vara en mĂ€nniska som lĂ€ser. Det kĂ€nns för fattigt annars. Och ja – jag lyssnar pĂ„ en hel del ljudböcker förstĂ„s och det Ă€r vĂ€ldigt givande, men det Ă€r inte samma sak. Och i ljudboksapparna finns mest nya böcker. Jag vill lĂ€sa sĂ„nt jag rĂ„kat hitta i nĂ„gon vrĂ„ pĂ„ biblioteket. NĂ„got jag aldrig hört talas om och som kanske inte alls Ă€r min grej (i alla fall inte baserat pĂ„ nĂ„gra algoritmer). Jag vill ha det analoga. Inga skĂ€rmar utan fysisk pappersbok att blĂ€ddra i. Det Ă€r vad som gör det sĂ„ vilsamt för mig.

Jag har gĂ„tt och funderat pĂ„ det hĂ€r lĂ€nge men inte riktigt fĂ„tt styr pĂ„ hur jag ska angripa problemet? Ofta slutar ju prat om lĂ€sning med att man stĂ€ller det mot sociala medier. Men jag jobbar ju med sociala medier och jag kommer vilja fortsĂ€tta scrolla runt. SĂ„ jag tĂ€nker göra som man gör med barn som ska fĂ„ upp lĂ€shastigheten – jag tĂ€nker börja med lĂ€slĂ€xa!

Mitt mĂ„l Ă€r att lĂ€sa 20 minuter varje kvĂ€ll. GĂ€rna mer sĂ„klart – men 20 minuter Ă€r ett minimum. Och har jag legat och scrollat i telefonen sĂ„ att klockan Ă€r mycket sĂ„ mĂ„ste jag göra lĂ€slĂ€xan Ă€ndĂ„. Har jag ingen bok som Ă€r bra fĂ„r jag vĂ€l lĂ€sa en som Ă€r dĂ„lig. Jag kan lĂ€sa nya böcker eller sĂ„nt jag redan lĂ€st förut. Det kan vara lĂ€tt eller svĂ„rt. Harry Potter eller Nobelpristagare. Jag behöver bara fĂ„ upp min lĂ€skondition. FĂ„ in vanan igen och ta min lĂ€ngtan pĂ„ allvar. Inte genom diffusa utfĂ€stelser som att “lĂ€sa lite mer” eller “lĂ€gga bort telefonen oftare” utan helt enkelt lĂ€gga till 20 minuters lĂ€sning varje kvĂ€ll. Och om det som en bieffekt fĂ„r mig att scrolla lite mindre i telefonen sĂ„ Ă€r det vĂ€l ocksĂ„ bra. Men dessa saker ska inte stĂ„ i motsatsförhĂ„llande till varandra.

Jag vet att jag mÄr bra och kÀnner mig avslappnad nÀr jag lÀser. Och att ju mer jag lÀser desto mer vill jag lÀsa. SÄ vid nÀsta Ärsskifte ser jag fram emot att blogga om alla bra böcker jag lÀst det senaste Äret och om hur det gjort mitt liv rikare! Ska bara jag kanalisera min inre Rut Nilsson och fÄ det gjort.