Andra sidan jordbruksåret

Å vad glada jag och Erica blev av alla kommentarer om podden igår. Här och på insta. Man blir ju inte osugen på att börja podda igen om man säger så…TACK för peppen!

Tisdagen gick i ett rasande tempo. Hade massor av arbete att hinna få undan på Smulfs lurar och däremellan skulle han ju ha passning. Hemmet såg ut som ett kaos och till på köpet var matlaget hos oss.

Då var det en riktig lisa att Jakob kom hem från Bern efter fem dagar borta. Kände hur trött jag blivit av att vara själv med allting. Jag har inte tillåtit mig att stanna och känna efter utan bara hållit ihop. Men nu släppte det. Och nu är vi på väg in i en mycket lugnare fas. Jordbruket trappas ner för varje dag och hela familjen får plötsligt tid tillsammans igen. Så glad för att vi är på väg ut på andra sidan efter ett intensivt odlingsår.

Ulf gungade på rumpan och var glad över att få se pappa igen och höra gitarrspel.

Jag lagade mat åt matlaget. Blev grejer från gården. Köttfärslimpa med potatis och morötter och lingonsylt. Älskar husmanskost

Och det viktigaste? Brunsås i en enliterskanna. Ingen torr mat här inte!

Ulf gosade med Stina

Och Ylva-Karin med Ulrika.

Och medan försiktiga snöflingor föll utanför fönstret tömde vi matbordet på minsta lilla smula.

Och det var den tisdagskvällen det!

En alldeles strålande lördag

Vilken mysig helg vi har haft. Jakob är i Bern hos sin yogalärare så jag har varit själv med barnen. Som tur var kom både min svärmor och min svägerska Johanna ut och hälsade på.

Jag vaknade på lördagsmorgon helt häpen och nöjd. Ulf hade nämligen sovit till halv sju. Detta var tredje natten i rad som han sovit tolv timmar i sträck i sin egen säng utan att ge ifrån sig ett knyst. Började projekt kura barn i tisdags. Och nu detta? Är så glad och tacksam.

Han med. Skönt att få sova hela nätterna igenom.

Vi tassade ner medan resten av huset sov. Gjorde eld i vedspisen…

och satte igång att öva på att stå. Stå vid kista. Bra aktivitet. Trots snavigt, långt nattlinne.

Jag kippade på mig träskor och gick ut för att ta in tidningen. Läsa morgontidning läänge på helgen är en viktig tradition. Kolla förresten vad fin häcken är! Häggmispel får världens vackraste höstfärger.

Morgonljus i oktober. Stämningsfullt.

Och alla gula träd som brinner mot himlen

Jaja. Kallt som tusan i morgonrock och tofflor så jag skyndade mig in i värme igen. Kokade kaffe, tände ljus och läste tidningen.

Snart kom morgontrötta rufsiga barn tassande ner för trappan. Vi åt frukost och gullade med Ulf och sedan fick jag ägna mig åt något jag längtat efter men som man sällan får när man har bebis. Nämligen arbeta ostört!

Så här kaosigt var det på verandan

Och trädgården var väldigt mycket i det här stuket. Så det var hög tid att städa!

Satte igång att kånka bort utemöbler, tömma krukorna på bron, bära in möbler och bord i garaget och samla ihop bollar och leksaker som låg utspridda överallt. Samtidigt pratade jag i telefon med min syster i typ 90 minuter. Vi gör så ganska ofta. Ringer upp och hänger kvar i luren med varandra när den ena städar trädgården och den andra städar huset. Fint att få sällskap. Man måste inte alltid prata så mycket. Fast vi pratade också mycket i ärlighetens namn. Samtalsämnen lider vi ej brist på.

Deppiga blommor på väg mot deponi.

Jag lånar alltid Jakobs kläder när han inte är hemma. Luktar så gott och känns så tryggt. Hade hans rejäla arbetsoverall

Den “piffiga” snusnäsduken var dock min egen.

Ulf sov ute i sin vagn medan jag arbetade.

När verandan tömts på skräp så dammsög jag golvet och såpskurade så det skvätte! Härligt att såpskura oisolerade golv där man kan blaska på ordentligt.

Tänkte tillbaka på när jag stökade fram allting i våras. Dagarna innan barnvälsignelsen. Allt fint vi hade att se fram emot då. Och allt roligt vi haft sedan dess.

Därefter gick jag in och påbörjade omstyling av köket. Är SÅ less på hur det ser ut där. Så jag skruvade ner hyllor och lampor och gardiner. Under tiden gjorde Bertil läxor med farmor. Trevligt att göra läxor med sin alldeles egna lågstadiefröken.

Till middag fixade jag pizza

Och sedan kröp vi upp i soffan. Barnen, faster, farmor och lilla hunden som också var på besök. Och såg på film tillsammans. Det blev Mästerkatten i Stövlar. Fast vi ville ju se Bäst i test. PANIKEN när de plockat bort detta eminenta program från SVT Play. Och ingenstans kan man streama det heller?!

Förutom den lilla missräkningen hade vi en alldeles strålande lördag. Hoppas ni hade det med!

Omstart

Idag är dags för omstart! Jag är nämligen urless på hur mina dagar utvecklat sig sista månaden. Mammaledigheten som är ett enda otillfredsställande blurr. Jag vill in i rutinerna jag hade med Bertil och Folke som bebisar. När jag vet precis när bebisen ska sova, vakna, ha roligt och äta. Jag vet hur skönt det brukar bli när vi kommit över puckeln och fått ordning. Den ordningen siktar jag på nu. Och även om jag därför steg upp en hel timme tidigare än i vanliga fall känner jag mig upprymd. För nu sover Ulf i sin vagn på verandan, fulltankad och nöjd. Och jag har en liten stund för kaffe i ensamhet medan jag skriver det här inlägget.

Regnet smattrar mot rutorna. Glad att jag får vara inne idag. Ska göra eld i vedspisen och sedan ta itu med köket. Det är nämligen jag som har kökstjänst just nu. Vi byter sysslor då och då för att omväxling förnöjer. Nej, det är ett ljug. Men omväxling gör det lite mindre pestigt med hushållssysslorna. Jakob har fått ta tvätten och handlingen mot att jag tar disken.

Perfekt diskat ska det bli! I alla fall veckan ut.

Helg vid havet

Tack för alla kommentarer på förra inlägget. Ni är ju bäst. Och snällast <3

Den här helgen kom väldigt lägligt efter allt jobbigt som varit. På fredagen strejkade vi för klimatet. Åttaåringen bar bästa skylten.

Och på eftermiddagen var det dags att åka till Holmön med matlaget. En resa vi planerade direkt efter sommarens roliga vistelse där. Vädret var ljuvligt. Kav lugnt och stilla.

Ammade i solen

Och ungarna lekte medan vi väntade på att färjan skulle gå

Bebisarna börjar ha mer och mer utbyte av varandra. Lilla Smulf i vagnen och Ylvis i Ulrikas knä.

Mot ön!

Vi åkte i solnedgången

Och kom fram i skymningen.

Kall dimma och nästan helt mörkt ute.

Vi skyndade vi mot huset där vi gjorde upp eld i kakelugnen, fixade middag till alla ungar och sedan satt uppe och pratade sent. Tillslut somnade jag i alla fall och sov som en liten gris. Varför sover man alltid så bra borta? Är det för att man inte har ansvar för något?

Morgonen därpå försökte jag göra någon slags planering för helgen

Samtidigt som barnen ritade

I det gulliga gamla köket.

Efter frukost gick vi ut. Packade lådcykeln full med fika och drog iväg söderut på ön.

Peppat gäng

Stina satt i lådan och vaktade bebisarna och höll utkik efter kantareller

Det var septemberväder av bästa sort.

Och barnen hojade tills de blev som gelé i benen.

När vi funnit en fin plats så slog vi läger.

På en liten udde. Barnen började genast försjunka i lek

Medan vi samlade kvistar och gjorde en brasa.

Ut på tur aldrig sur

Finns det en bättre utflyktsmånad än september? Tror inte det!

Jakob den galningen tog ett bad. Det var “varmt” tydligen. Jag tog inget bad på grund av fortfarande väldigt förkyld.

Gullisar i motljus

Med håret fladdrande i vinden.

Ulf satt och sög på Jakobs krage.

Fina Ulrika ammade Ylva-Karin. Och efter några timmar när vi grillat korv, ätit kex och tagit igen oss lite så cyklade vi hem igen. 1,5 mil var tappert cyklat för ungarna.

Vi hade stoppat in en lammbog i ugnen innan vi åkte på morgonen. Den var klar lagom tills vi kom hem.

Vi gjorde middag på eget kött, grönsaker och surdegsbröd. Väldans gott!

Och medan eftermiddagen övergick i kväll och barnen ett efter ett knoppade av satt vi uppe och fikade och eldade i kakelugnen.

Imorse var vi förstås ganska segstartade allihop. Regnet hängde i luften men vi packade fikakorgen och begav oss. Mot fyren!

Berguddens fyr är så vacker!

Skulle gärna prova gå upp i den.

Vi gjorde upp eld och värmde oss medan barnen försvann iväg och lekte bland klipporna

Sedan korvgrillning och kaffedrickande

Ena bebisen sov i vagnen och den andra i selen.

Så satt vi i några timmar tills det var dags att gå hem och laga middag och städa ur Albins föräldrars hus som vi lånat. Och sedan ta färjan hem till fastlandet igen.

Det blev en underbar helg när vi verkligen firade ut september ordentligt. Så glad att vi har ett sådant bra kompisgäng att hitta på roliga saker tillsammans med!

En utmärkt torsdag

Idag hade jag långväga besök av en gammal vän. Gammal för att vi känt varandra länge. Men ändå ny för att det bara är andra gången vi ses i verkligheten. Vi lärde nämligen känna varandra via våra bloggar – Sofia Kammeborn och jag.

Jag bakade cheescake med färska fikon och bjöd på småkakor.

Sofia bor på Gotland i vanliga fall men var nu på en liten norrlandsturné och stannade till hos mig. Precis som sist fanns det ingen hejd på samtalen.

Jag hade plockat in höstblommor och tänt ljus och eldat i vedspisen

Det är ju så härligt med kalla, soliga höstdagar när det BÅDE är sol och samtidigt kura inne-väder.

Min monstera börjar för övrigt bli ett monster.

Sofia är en riktig stickguru med fans i hela himla världen. Hon försörjer sig huvudsakligen på att sälja egendesignade stickmönster. Förutom sin fina blogg och instagram såklart.

Jag tycker alltid det är så givande att prata med folk som jobbar med samma sak som jag. Det är ju inte så ofta man får chansen menar jag. Så förutom att prata om livet viktigheter pratade vi branschskvaller, annonsörer och följare som gått bananas. Men mest om allting som är så himla roligt med det här jobbet!

Ulf fattade tycke för Sofia

Och Sofia fattade tycke för min cheescake.

Obligatorisk kompisbild <3 innan Sofia tuffade vidare på sin norrlandstripp. Förhoppningsvis kommer hon snart tillbaka igen.

Fiskedagar

Åh käre värld. Internet är så dåligt här. Att ladda upp bilderna till det här blogginlägget tog TOLV timmar. Phu. Därför godkänns också kommentarerna mer sällan när jag är här. Ha överseende!

Här kommer i alla fall en drös med mys från veckan som gått.

Jag och pojkarna har varit och lekt i skogen vid vår koja. Jag fick ansvara för skafferiet. Fixade svamp och bär och sallad på lingonris.

Ulf placerades i en tuva. Han var vår spejare som höll utkik efter fienden

Hopp och lek och spring i ben

Pussedej

Vi har varit vid kallkällan också. Och övat oss på att inte falla i.

Kvällarna är finast. Mjukt, dimmigt ljus och alldeles spegelblankt på sjön.

Huset lyser inbjudande i skymningen <3

Många mornar är frostigt kalla.

Och desto vackrare

Vi eldar i vedspisen så det sjunger i elementen. Och fikar stadig frukost för att orka hålla igång hela dagen.

Sedan direkt ut i bärskogen för att fylla hinkarna med lingon och blåbär. Och ett och annat kråkbär eftersom en viss person har dem som favoritbär. “De är så vattniga och smaskiga”.

Tallhedar med en gran här och där. Finaste skogstypen.

Lingon är roligast att plocka. Klasarna räntar på så bra och så blir man aldrig kladdig och blöt heller.

Fastän man ligger dubbelvikt i riset.

Ulf är givetvis med hela tiden.

Plötsligt blir han hungrig och då är det paus för att amma på en stubbe.

Barnen har upptäckt klädkistan som vi också hade så mycket roligt med när vi var yngre.

Klä ut sig själv och styla andra

Lilleman har sovit i skuggan

Och vi har kirrat riktig norrlandslunch. Grillad falukorv, fläsk, klådda och så väl kyld Norrlands Guld. För de som är lagda åt det hållet.

Exakt det här har vi gjort varje sommar i hela mitt liv. I exakt samma stolar

Efter lunch följer bad. Här badade vi så mycket i somras. 27 grader i vattnet. Nu är det snarare 15.

Friskt men skönt.

Doppade mig flera gånger när jag väl vågat mig i.

Bertil skulle kunna vara Annas barn. Samma smakpreferenser. Samma kroppskonstitution. Samma klädstil. Samt frisyr <3

På kvällen lägger man ut nät. Jag och Anna turas om att ro sedan motorn gått sönder.

Inte en käft på sjön förutom en och annan svan.

En kväll glömde vi flötena i båthuset så då fick vi vända när vi äntligen kommit fram för att lägga ut näten.

Det blev en sen fisketur. Rodde hem i den rosa skymningen.

Och det hann bli riktigt mörkt innan vi la till med båten. Tillslut hade vi bara månen som följeslagare. I en annars kolmörk septemberkväll.

Bättre sätt kan man inte spendera sina septemberdagar på. Tycker jag,

Vändningen

Usch vad jag har känt mig vissen idag. Tung i kroppen, ledsen och olustig. Det var inte förrän i eftermiddags jag insåg att jag nog har något virus i kroppen. Skön insikt. Istället för att tro som jag först tänkte – att jag fått ett återfall och blivit lika skör som under utmattningen. Varför är det alltid så att när man mår dåligt – så kan man aldrig tro att det ska bli bättre? Man kan inte ens minnas att man mådde bra för bara någon dag sedan? Det dåliga måendet tar över. Jag tror alltid att jag är tillbaka på noll igen. Skräckkänsla.

Tur då att vi har matlag på tisdagar. Det muntrar alltid upp. Ikväll var vi hos Stina och Emil. Vi gick dit vid halv sex och traskade hem i kolmörkret vid halv elva. Trots att det är skoldag imorgon och alla ska upp och jobba. Blir bara så ibland. Man får prioritera.

Stina hade lagat rotsakssoppa och mackor med svampstuvning på. Så himla gott.

Matlaget är verkligen veckans höjdpunkt. Nej, man kommer inte alltid dit på topp. Barnen håller inte alltid sams. Man är lite nött, kantstött och vardagstrött. Men bara av att komma samman, äta ihop och prata om vad som hänt sedan sist lyfter humöret med tusen procent.

Det slutar alltid med att vi sitter och skrattar och flamsar och drar interna skämt. Hoppas vi sitter så här när vi är sextio år gamla också. Och då kommer barnen hem ibland och ansluter – kanske med egna barn och barnbarn. Och allt är annorlunda och precis likadant.

Till efterrätt fick vi Stinas berömda pannkakspudding – vars recept kom till av en olyckshändelse men som är farligt god!

Efter maten fick barnen popcorn och film på övervåningen medan vi vuxna slängde oss i sofforna och pratade. Ulf var utslagen av trötthet.

Det blev många mysiga timmars prat. Och när vi traskade hem i den mörka höstkvällen och höll utkik efter fladdermöss och stjärnor. Då var känslan i magen helt förändrad. Från hemsk pissdag till någonting som kändes alldeles mjukt och varmt och lent på insidan.

Men nu ska jag skynda mig att släcka lampan och somna – så att det här viruset inte får en chans att bryta ut.

Godnatt!

Måndagens to do

Idag känns som en riktigt höstruskig dag. Regn mot rutan och dimma över trädtopparna. Sitter här och arbetar i morgonens röra. En mobilbild från verkligheten. Bertils trombon på kökssoffan. Min kamera och lördagens tidning. Spår av frukostrester och direktreklam. Kallt kaffe. En bukett på väg att vissna.

På måndagar har jag min administrativa dag. Försöker strukturera arbetet när jag är hemma med barn – så att jag får tydlighet i veckorna. Mina administrativa dagar är svårast. Man ska varva mellan hålla bebisen nöjd och samtidigt hålla många tankar i huvudet. Jag tappar tråden hela tiden och får öva mig på att ha tålamod. Ingenting kan rivas av eller effektiviseras. Som jag gillar att göra det. Jag får jobba på i maklig takt – i den ordning bebisen tillåter.

Idag har jag i alla fall jobbat med att korra sponsrade blogginlägg, svara på förfrågningar och attestera fakturor. Bollat listor med arbetsuppgifter fram och tillbaka till min assistent Charlotte. Samt gjort en intervju med en tysk tidning som ska återpublicera ett julreportage från oss – som tidigare synts i Allt i Hemmet. Det var spännande att på engelska försöka förklara svenska jultraditioner och hitta korrekta termen för apelsinnejlikor, pumlor, luciatåg och smällkarameller. Inga begrepp jag är van vid att säga på ett annat språk…

Mentalt har jag varit kvar så mycket i sensommaren – men den här ruskiga höstdagen i kombination med intervjun fick mig att börja längta till jul. Så härligt att tänka på allt roligt vi har att se fram emot i höst. I takt med att det blir kallare kommer ju myset närmare. Bra grej ändå.

Hoppas du har en fin måndag

På tu man hand

Det är så mysigt att smita iväg med barnen på tu man hand ibland. Idag lämnade jag småpojkarna hemma och tog med mig Bertil på marknad.

Vi delar samma intresse för gamla hus och grejer så jag tänkte att en eftermiddag på hembygdsgården skulle passa oss perfekt. Bertil förevigade mig. Väldigt praktiskt att han blivit så duktig på att hantera min kamera.

Vi stod och tjuvlyssnade utanför Västerbottenslogen, på fiolspelarna där inne. Blev så sugen att dansa folkdans när jag hörde det. Det var väldigt många år sedan sist.

Bertil klättrade upp och satte sig och njöt utsikten. Han är bra på att klättra. I stan brukar han klättra upp i lyktstolparna och det är ju lite mer utmanande.

Så gick vi runt och kollade i alla gamla hus. I den vackra gamla ladugården

Och storstugan med gul dörr. Nästa år SKA jag sätta humle kring garaget och låta den klättra längs väggen. Är så vackert gammaldags.

Jag får en sådan fridfull känsla i så här gamla hus. Obs obs för snyggaste bäddningen man kan tänka sig! Hade också en kökssoffa som säng när jag var liten. Den var i kortaste laget men det struntade jag i. Tyckte att det var så mysigt.

En sådan här sänghimmel hamnar på önskelistan. Och kolla in de vackra väggmålningarna!

Jag älskar vår färgstarka inredningshistoria. Grått, vitt och beige har inte direkt varit standard. Man får också tänka att färgerna blekts med tiden. Det vi ser nu var förmodligen ÄNNU knalligare för 150 år sedan.

Den här blandningen alltså <3

Se vilket vackert skåp från 1852. Vilken lycka att vi också har ett så vackert allmogeskåp hemma i huset. Det rymmer hela min karaffsamling.

Röda pelargoner i terracottakrukor är torpartjusigt. Det har jag varje sommar här hemma.

Det här blomterarrangemanget ska jag kopiera tror jag. Soppterrin med rönnbär och annat vackert nedstucket.

Vi gick runt bland stånden med hemslöjd. Såg rotsmycken av björk gjorda med fantastisk precision. Blev ännu mer nöjd över den stora rotslöjdsask med lock jag har här hemma.

Bertils fina kompis stod och sålde örter och svamp i ett av stånden.

Själv slog jag till på perenner. Ångrar nu att jag inte också köpte dockaklejan. Men det blev i alla fall knallrosa stjärnflocka. Precis vad jag inte behövde men väldigt gärna ville ha!

Ångrar också att jag inte köpte kantareller. Hittills har jag inte hittat en enda svamp på mina vanliga svampställen.

Vi avslutade med ett besök i bagarstugan för att köpa mjukaka.

Jag vill också lära mig baka mjukkaka i bagarstuga.

Vi smög omkring bland husen i några timmar och kände den där stillsamma friden man bara känner i riktigt gamla hus.

Sedan pep vi hem igen. Så tacksam för en lördag i sällskap med storpojken.

Fredagskväll

Så mysigt med fredag! Vi drog av en veckostädning av huset på eftermiddagen. Och tack vare veckans idoga plockande vid läggdags, var själva städningen en smal sak att få färdig. Vi hann på under en timme!

I alla fall – Folkes kompis Dahlia kom hit för att fredagsmysa och sova över och vi dukade middag på verandan.

Måste passa på att sitta här ute varje chans som ges!

Det här är typisk mat hos oss nu i skördetider. Ugnsrostade rotsaker med färska kryddor.

Serverade med någon slags dressing (den här gjord på fetaost, creme fraiche, sweet chili och peppar). Förutom våra grönsaker från Marstorps Mat är det också bröd från Kulturbageriet. Att doppa i lite olivolja och flingsalt. Allt detta är så enkelt och SÅ gott!

Så hips vips försvann barnen ut i trädgården

Jakob följde efter för att beskåda traktorn som klippte gräset.

100 procent levande landsbygd

Och sedan medan Jakob spelade på sin nyinköpta gitarr – den fjärde i ordningen – så fixade jag fredagsmys.

Vi såg Bäst i test och åt chips och hade det härligt. Ända tills klockan slog nio och barnen skulle i säng.

Nu sover alla småttingar i huset och jag ska sova jag med. Så skönt med helg. Hoppas ni får en fin sådan allihopa <3

Carpe diem osv

Det är så härligt att sommaren kommit åter. Jag försöker bada var och varannan dag. Och en eftermiddag tog jag och Elina och la oss vid en mysig tjärn och pratade och fikade och hade härligt. I flera timmar.

Det gäller att fånga guldstunderna. Jag har bestämt mig för att försöka bada åtminstone hela oktober ut. Doppen blir väl kortare och kortare – men jag får en sådan energirusch av det kalla vattnet. En dusch av endorfiner som jag inte vill vara utan.

Sommaren är kort. Ja men sommaren kan vara lång. Vi har haft många vackra, varma dagar sedan i april. Även om det kanske bara var en handfull där i början av våren. Tar man tillvara på dem alla. Ställer fram grillen, åker och tar ett dopp, ligger på en filt i gräset. Då är sommaren inte så himla kort. Då förlängs tiden man får njuta med flera månader. Som i april när det var 20 grader i luften och alla ungar badade isvak. Tänk vilken lång badsäsong om man orkar hänga i med doppandet fram till oktober!

Så tänker jag. Carpe Diem osv.

En särdeles bra tisdag!

Igår var en riktig toppendag som jag spenderade inne i stan. Sommarvarmt väder och bara roliga saker på schemat. Glömde dock kameran hemma så här kommer dagen dokumenterad ur suddig mobiltelefon.

Dagen i stan inleddes på ett strålande sätt med lunch i solen. Ulf var nöjd som alltid.

Och jag med. För Krickelin var i Umeå för att föreläsa. Och då passade vi på att äta lunch ihop. Vi har alltid tusen saker att prata om och babblar nästan i mun på varandra.

Jag och Annakarin och Kristin tog en riktig långlunch tillsammans.

Ett av Umeås finaste? Måste ju Rex vara! Supergod lunch åt jag dessutom.

Efteråt gick vi på promenad längs älven. Min älskade hemstad. Fint att se den med en besökares ögon.

Ulf fortsatte vara nöjd…

Och både jag och Kristin sportade våra nya frisyrer.

Och plötsligt försvann Kristin upp i en backe för att plocka nävarna fulla med hallon.

Sedan hängde vi på vårt kontor några timmar. Kristin förberedde sin föreläsning, Annakarin sitt modererande och jag satt mest och ammade.

För på kvällen var det dags! Annakarin och hennes arbetsplats – företagsinkubatorn eXpressions anordnade alltihopa! Så proffsigt och trevligt arrangemang. Genidrag att bjuda in just Krickelin dessutom!

Jag njöt av den ljumma kvällen, att få kolla på folk och träffa bekanta.

Och använda mascara för första gången på en månad. Samt ren klänning. Som dock blev alldeles nedkräkt innan kvällen kommit igång. Bebisar alltså.

Kristin höll en fantastiskt inspirerande föreläsning om sin företagsresa. Om butiken och webbshopen For Good Luck – samt sin vision om ett mjukare Varberg. Blir så inspirerad av människor som använder sina plattformar och kanaler till att arbeta för en positiv samhällsförändring.

Efter att ha hejat och pratat och kramats med kollegor och kompisar och vänner tutade vi hem i sensommarkvällen. Alldeles påfyllda av inspiration och ny energi!

Vardagen klår det mesta

Lika pirrig och härlig som skolavslutningen var. Lika pirrig och förväntansfull kändes skolstarten idag. Vi vaknade vid halv sju efter en sommar där barnen vanligtvis stigit upp vid nio. Vi var väldigt trötta allihopa. Men inte ett dugg svårväckta. På grund av pirret alltså. Nu börjar det!

Tog syskonbild innan vi åkte iväg till skolan.

Nu börjar storpojken tvåan och mellanpojken sista året på förskolan. De har nog växt fem centimeter på längden i sommar. Och varsin skostorlek minst.

Så härligt att lämna av Folke och se honom rusa rakt in till alla kompisar. Slita av sig sin keps och visa hur snygg han är i håret. Samt hur mjuk den rosa tröjan är på insidan. Sedan hejdåkram till mig och Bertil. Alldeles uppspelt och lycklig!

Sedan hängde jag med Bertil till skolan i huset bredvid. Vår fina lilla byaskola. Fjorton barn i klassen. En mysig barngrupp där ungarna satt som tända ljus. Ada, Bertil och Elle hamnade invid varandra. Blev alldeles varm av att höra ungarna redogöra för sitt sommarlov. Vem som kört traktor och kornkross. Vem som fått nya kaninungar. Vem som badat i storsjön och vem som fiskat med sin pappa.

Kände mig alldeles varm i kroppen av glädje, när barnen försvann ut till skogen på rasten. Kojbygget som direkt tog vid där det lämnades i våras. Och jag. Jag sitter nu här på verandan och dricker morgonkaffe. ENSAM! Ulf sover och jag njuter så vansinnigt av att få vara lite för mig själv. Och av att sommarlov må vara härligt – men att vardagen med min lilla familj klår det mesta.

Tack livet <3

Så glad jag blev efter förra blogginlägget. Ni skriver så fint och förstående och genast känner jag mig lite lättare om hjärtat. Det där jag går och oroat mig för i flera veckor blir lite mindre. Och bara av att få skriva några rader kom bloggpeppen tillbaka igen. Kan i och för sig ha något att göra med att barnen börjar förskola och skola imorgon och jag plötsligt får tillbaka tid och lite frihet igen. Aldrig har väl en hösttermin varit mer efterlängtad. Både för mig och Jakob och barnen – trots att vi verkligen haft en underbar sommar på många sätt.

Här är några små guldkorn från idag och igår.

Regnet har vräkt ner och jag har varit inne och bakat, städat skåp och tvättat ohemula mängder tvätt. Den här sommaren har gått i rensandets tecken. Nästan varje dag har jag rensat ett nytt område i huset. Städskåpet, klädkammaren, postskåpet, min garderob…så befriande. Regn kräver också fika. Så fikat har jag gjort! Med tända ljus.

Igår kom vår frisör förbi. Barnen blir sedan ett år tillbaka klippta hemma av ambulerande ekofrisören Sofia. Så skönt när hon kommer hit. Barnen är så lugna och trygga med henne och jag slipper baxa iväg dem för att få dem klippta.

Den här bebisen har jag redan hunnit klippa två gånger om sedan han föddes. Dock kostar jag inte på någon frisörklippning riktigt ännu….heh.

Folke ville få jättekort hår men Bertil som ska spara ut sitt fick bara klippt litegrann.

Barnen är sådana bra hjälpredor med Ulf. De hittar på roliga lekar på golvet så han kan ligga bredvid och titta på. Här gjorde Bertil ett mål av ett durkslag. Och med ett vedträ och en sked tillverkade han en katapult och sköt iväg gosedjur i målet.

Vi har lekt i trädgården också. Här vid vår trädgårdsportal som aldrig fick några humleplantor i sommar och istället varit kal och ful och sned. Men det går också bra. Nästa sommar får jag en ny chans igen.

Bertil har gått klädd i sina nya kläder från Blaou. De här byxorna är världens bästa – så mjuka och lekvänliga. Vi har dem i flera färger. Och så älskar han tröjorna som är färgglada och fulla med mönster utan att kännas för barnsliga.

När blir man för gammal för sandlådelek? Aldrig! Vi gjorde sandkakor och byggde ett monster. Lego och sandlåda är två av de bättre barnlekarna tycker jag. Att bygga saker är roligare än att tvingas leka troll eller upptäcksresande eller så…

Har plockat in många stora buketter. Glömmer alltid bort hur mycket fint som blommar i augusti! Nu är Floxen som finast. Och Malvan.

Doften från Flox för mig tillbaka till barndomen.

Jag bakade bröd idag och vi åt till mellanmål, med smältande ost och smör på.

Sedan blev det tisdagseftermiddag. Och matlag i vanlig ordning. Den här gången hos oss. Ada hade pysslat en gullig matlagsbok (med allas porträtt på). Där vi fick fylla i olika listor. Som våra favoriträtter och bästa filmer och sånt. Som en kompisbok fast bara för oss. Genibarn!

Alla är lite blondare, brunare, piggare och klokare efter nio veckors sommarlov.

Älskade ungar.

Vi vuxna åt på verandan och hade så mycket att prata om

Otroligt att man kan ses en gång i veckan (minst – ibland spontanäter vi middag ihop tre gånger i veckan) och alltid ha något att prata om.

Någon frågade mig om jag inte känner prestige inför matlaget? Att vi liksom ska klå varandra i trevliga rätter och överdåd. HERREGUD NEJ! Det är tvärtom. Här är det opretentiöst som gäller. Ibland makaroner och falukorv till middag med big pack-glass till efterrätt. Ibland trerätters libanesiskt. Högt och lågt. Jag bjöd på spagetti och köttfärsås idag. Och kladdkakor i långpanna med vispgrädde och snabbkaffe till efterrätt. Enkelt och bra. Det viktiga är inte hur fint vi gör det – utan sällskapet och gemenskapen. Och att slippa laga middag en kväll i veckan.

Pirriga barn somnade vid tiotiden ikväll. Imorgon blir det upp med tuppen. Och iväg till skolstart. Tack livet för det här mustiga, roliga, jobbiga och kärleksfulla sommaren! Vi kommer minnas den med värme – alla regniga mörka höstkvällar som våntar.

En dag på Lyckobacken

I lördags packade vi in familjen i bilen och åkte till våra vänner på Lyckobacken. Det är en årlig sommartradition! Jag och Malin lärde känna varandra för många år sedan via våra bloggar och eftersom att våra familjer dessutom klickar så bra så brukar vi ses allihopa några gånger per år.

De bor i världens finaste gamla skola, några mil inåt landet vid höga kusten.

Så vackert och hemtrevligt överallt.

Ulf var nöjd i vanlig ordning.

Exemplariskt humör på pysen

Malin är superbra på att laga mat och lagar allting veganskt!

Fyra fina kompisar

Och världens vackraste Whippet

Vi åt och pratade i flera timmar medan barnen härjade i trädgården och hade pysselmaraton

Och när eftermiddagen övergick till kväll tände vi i bastun och badade!

Malin badar i alla temperaturer…

Ulf satt nöjd i sin stol och åt Bertils glasögon

Efter timmar av bad och bastu och bad igen – så rullade vi hemåt längs slingriga vägar i sommarnatten. Glad för en fin dagsutflykt med härliga personer. Sommarens sista äventyr innan vi börjar skolan på onsdagen.

Ett avslut av bästa sort, helt klart!