Foto Johannes Jansson norden.org

Nyfiken pĂ„ renen. NĂ€r jag var barn var renen mest ett gulligt djur jag kunde se hemma hos mormor och morfar i Jokkmokk. Älskade de söta vita kalvarna med stora mörka ögon. Sen började jag uppskatta renen för den goda mat den ger och med Ă„ldern har intresset för renen vĂ€xt. Nu nĂ€r jag bor i VĂ€sterbottens inland stöter jag pĂ„ renar ganska ofta. Det har gjort mig mer nyfiken, mer ödmjuk och hĂ€r Ă€r nĂ„gra saker jag lĂ€rt mig om renen:

Vilda renar har förstĂ„s funnits lĂ„ngt innan mĂ€nniskan pĂ„ norra jordklotet – men ocksĂ„ pĂ„ platser som kĂ€nns överraskande i dag. I dag finns det renar i Europa, Asien och i Nordamerika. Renarna i Nordamerika och pĂ„ Grönland kallas karibo men tillhör i grunden samma art som renarna hĂ€r utanför mitt fönster. I dag finns fortfarande en del vildrenar kvar, men inte i Sverige.

I Sverige finns ungefĂ€r 225 000 – 280 000 tamrenar, men antalet varierar frĂ„n Ă„r till Ă„r. HĂ€r finns bĂ„de skogsrenar som lever i skog Ă„ret om, och fjĂ€llrenar som hĂ„ller till i fjĂ€llen nĂ€r det Ă€r barmark men som flyttar in i barrskog under vintern för att hitta mat.

JÀmstÀllda huvudbonader. Renen Àr faktiskt det enda hjortdjur dÀr bÄda könen har horn. Hornen betyder status och rentjurarna fÀller sina horn pÄ hösten nÀr brunsten Àr över. DÄ behöver han inte lÀngre imponera pÄ honorna och slÄss mot sina rivaler. Renhonorna behÄller dÀremot sina horn över vintern för att kunna försvara sina kalvar.

Tjurens harem. En enda rentjur kan ha ett harem pÄ uppemot 30 renkor som han uppvaktar.

Smart pÀls. Hela renen Àr byggd för kyla. PÀlsen Àr tÀt och hÄrstrÄna ihÄliga sÄ att det blir massor av luft inne i pÀlsen. Till och med renens mule Àr tÀckt av pÀls!

Mystiska klövar. NÀr en ren gÄr hörs ett knÀppande ljud. Ljudet kommer frÄn bakbenen dÀr senfÀsten knÀpper till nÀr de glider över ben. Varför Àr det ingen som vet, men det finns teorier om att knÀppningarna hjÀlper renarna att orientera sig och hÄlla ihop flocken nÀr det Àr mörkt.

Renen Àr en finsmakare. Den kan Àta runt 250 olika sorters gröna vÀxter, men helst bara de spÀdaste delarna. FjÀllrenen flyttar mellan sommarens barmark i fjÀllen och ut mot inland/kust under vintern just för matens skull. För att överleva pÄ vintern Àter den olika sorters lavar men nÀr det sen Àr dags för honorna att kalva pÄ vÄren vill fjÀllrenen tillbaka till just fjÀllen dÀr det Àr svalt och skönt och ny mat har tinat fram.
Precis som jag gillar renen ocksÄ att Àta svamp pÄ hösten! Fast medan jag helst proppar i mig kantareller föredrar renen olika soppar.

Stor och liten. Det finns olika uppgifter om hur lÄng, hög och tung en ren kan bli. Skogsrenar Àr i regel större eftersom de inte rör sig över lika stora omrÄden, en sÄdan tjur kan vÀga uppemot 180 kilo. En fjÀllrentjur kan vÀga 150 kilo medan renkon hÄller en matchvikt pÄ 60-90 kilo (samer.se)

Spanska spjut och skĂ„nsk slakt. Vildrenar har alltsĂ„ funnits i stora delar av vĂ€rlden. Det finns fynd som visar att mĂ€nniskor i Frankrike och Spanien tillverkat spjutspetsar av renhorn redan för 12 000-15 000 Ă„r sen.

Efter istiden, dĂ„ isen drog sig tillbaka och gav nya betesmarker flyttade renarna norrut. I Lund har slaktavfall med renhorn hittats som kan vara uppemot 11 000 Ă„r gamla.

Kinesisk renmjölkning. En kinesisk handskrift frĂ„n 500-talet berĂ€ttar om hur en ren mjölkas. Det finns samtidigt uppgifter om att mĂ€nniskan började tĂ€mja renar redan för 5 000 Ă„r sen (Svenskt fjĂ€ll- och samemuseum).

Samiska namn. Samer jagade först vilda renar men lÀrde sig sÄ smÄnigom att tÀmja dem. Ett samiskt namn för renko Àr vaja medan tjurarens namn Àr sarv. En kastrerad rentjur kallas hÀrk.

Renen ger Ă„tta Ă„rstider. Renen Ă€r central i den samiska kulturen och det Ă€r bara samer som har rĂ€tt att driva renskötsel i Sverige. Samerna kallas ibland “de Ă„tta Ă„rstidernas folk” och de olika Ă„rstiderna hĂ€nger hop med tidsskiften inom renskötseln.

Vinter – nu betar renarna i vinterland
VĂ„rvinter – vĂ„rflytt
VĂ„r – renkalvarna föds
VĂ„rsommar – renkalvarna vĂ€xer till sig
Sommar – kalvmĂ€rkning
Höstsommar – renarna betar upp sig inför vintern
Höst – slakt av sarvar (rentjurar)
Höstvinter – höstsamling

Mycket mer Ă€n bara kött. Renen har i alla tider gett mĂ€nniskan kött och mjölk. Men ocksĂ„ pĂ€lsar som anvĂ€nds till att tillverka bland annat klĂ€der och skor. Av renens horn har mĂ€nniskan kunnat tillverka olika redskap och smycken. Renar har helt enkelt varit en förutsĂ€ttning för att kunna överleva i ett kallt klimat!  

FrĂ„n nomadliv till ny teknik. FrĂ„n 1600-talet blev renskötseln i Sverige mer extensiv dĂ„ samerna behöver betala mer skatt till staten. RenĂ€gare levde som nomader och Ă„kte skidor för att flytta med sina renar. I dag flyttas renar med snöskoter och helikopter – ny teknik Ă€r en viktig del av renskötseln.

1986 vilken katastrof! Jag Ă€r född i april 1986. Veckan innan kollapsar kĂ€rnkraftverket i Tjernobyl, Ukraina och det radioaktiva Ă€mnet cesium regnar ner över Europa. En total katastrof för rennĂ€ringen! Renkött som varit en delikatess blir över en natt livsfarligt eftersom cesiumhalten i köttet blir för hög. Sen dess har kött frĂ„n drygt 200 000 renar kasserats. Men för ett par veckor sen gick Livsmedelsverket ut med nya riktlinjer – faran Ă€r över, inget kött behöver lĂ€ngre kasseras efter Tjernobyl!

KlimatförĂ€ndringar, vindkraft, gruvor, rovdjur, tjuvskytte och turism – det finns mycket som hotar renen. Inte bara i framtiden utan nu! Jag lĂ€ste en artikel pĂ„ sajten samer.se som pratat med Sanna Vannar, ung renskötare i Jokkmokk. Hon sĂ€ger att problemet med klimatförĂ€ndringarna inte bara handlar om varmare vĂ€der, utan extrema vĂ€derförĂ€ndringar som gör att det Ă€r svĂ„rt att flytta renarna pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt.
– PĂ„ vĂ„ren kan det börja snöa mitt i alltihop nĂ€r det egentligen ska bli varmare. Det Ă€r vĂ„rar som aldrig kommer och snö som aldrig smĂ€lter, sĂ€ger hon.

SlÀpp gasen! HÀr hemma ser jag ibland trafikskyltar som varnar för ren. Varje gÄng jag ser en varning lÀttar jag pÄ gasen. Det Àr det minsta jag kan göra för renen. Och den hÀr snörika vintern har ovanligt mÄnga renar blivit pÄkörda lÀngs vÀgarna. Och viktigt! GÄ inte nÀra renar. Renkorna Àr kÀnsliga nÀr de ska föda, blir kon störd kan kalven dö.


Renen Àr som ett arktiskt ökendjur
SÄ kan renen minska klimatförÀndringarna
Renen – en överlevare
KlimatförÀndringar oroar renskötare

Övriga kĂ€llor: NaturvĂ„rdsverket, CMB centrum för biologisk mĂ„ngfald, Sameradion och Sveriges Radio P4 VĂ€sterbotten.

HÀr kan du se alla övriga delar i mitt tema Nyfiken pÄ renen:

Nyfiken pÄ renen

Kocken Susanne Jonsson: Renen Àr en del av min familj

KrÀmig renskavsgryta med krispig grönsakstopp

Ljusslingetjuven

Renköttets 5 i topp