Foto Johannes Jansson norden.org

Nyfiken på renen. När jag var barn var renen mest ett gulligt djur jag kunde se hemma hos mormor och morfar i Jokkmokk. Älskade de söta vita kalvarna med stora mörka ögon. Sen började jag uppskatta renen för den goda mat den ger och med åldern har intresset för renen växt. Nu när jag bor i Västerbottens inland stöter jag på renar ganska ofta. Det har gjort mig mer nyfiken, mer ödmjuk och här är några saker jag lärt mig om renen:

Vilda renar har förstås funnits långt innan människan på norra jordklotet – men också på platser som känns överraskande i dag. I dag finns det renar i Europa, Asien och i Nordamerika. Renarna i Nordamerika och på Grönland kallas karibo men tillhör i grunden samma art som renarna här utanför mitt fönster. I dag finns fortfarande en del vildrenar kvar, men inte i Sverige.

I Sverige finns ungefär 225 000 – 280 000 tamrenar, men antalet varierar från år till år. Här finns både skogsrenar som lever i skog året om, och fjällrenar som håller till i fjällen när det är barmark men som flyttar in i barrskog under vintern för att hitta mat.

Jämställda huvudbonader. Renen är faktiskt det enda hjortdjur där båda könen har horn. Hornen betyder status och rentjurarna fäller sina horn på hösten när brunsten är över. Då behöver han inte längre imponera på honorna och slåss mot sina rivaler. Renhonorna behåller däremot sina horn över vintern för att kunna försvara sina kalvar.

Tjurens harem. En enda rentjur kan ha ett harem på uppemot 30 renkor som han uppvaktar.

Smart päls. Hela renen är byggd för kyla. Pälsen är tät och hårstråna ihåliga så att det blir massor av luft inne i pälsen. Till och med renens mule är täckt av päls!

Mystiska klövar. När en ren går hörs ett knäppande ljud. Ljudet kommer från bakbenen där senfästen knäpper till när de glider över ben. Varför är det ingen som vet, men det finns teorier om att knäppningarna hjälper renarna att orientera sig och hålla ihop flocken när det är mörkt.

Renen är en finsmakare. Den kan äta runt 250 olika sorters gröna växter, men helst bara de spädaste delarna. Fjällrenen flyttar mellan sommarens barmark i fjällen och ut mot inland/kust under vintern just för matens skull. För att överleva på vintern äter den olika sorters lavar men när det sen är dags för honorna att kalva på våren vill fjällrenen tillbaka till just fjällen där det är svalt och skönt och ny mat har tinat fram.
Precis som jag gillar renen också att äta svamp på hösten! Fast medan jag helst proppar i mig kantareller föredrar renen olika soppar.

Stor och liten. Det finns olika uppgifter om hur lång, hög och tung en ren kan bli. Skogsrenar är i regel större eftersom de inte rör sig över lika stora områden, en sådan tjur kan väga uppemot 180 kilo. En fjällrentjur kan väga 150 kilo medan renkon håller en matchvikt på 60-90 kilo (samer.se)

Spanska spjut och skånsk slakt. Vildrenar har alltså funnits i stora delar av världen. Det finns fynd som visar att människor i Frankrike och Spanien tillverkat spjutspetsar av renhorn redan för 12 000-15 000 år sen.

Efter istiden, då isen drog sig tillbaka och gav nya betesmarker flyttade renarna norrut. I Lund har slaktavfall med renhorn hittats som kan vara uppemot 11 000 år gamla.

Kinesisk renmjölkning. En kinesisk handskrift från 500-talet berättar om hur en ren mjölkas. Det finns samtidigt uppgifter om att människan började tämja renar redan för 5 000 år sen (Svenskt fjäll- och samemuseum).

Samiska namn. Samer jagade först vilda renar men lärde sig så smånigom att tämja dem. Ett samiskt namn för renko är vaja medan tjurarens namn är sarv. En kastrerad rentjur kallas härk.

Renen ger åtta årstider. Renen är central i den samiska kulturen och det är bara samer som har rätt att driva renskötsel i Sverige. Samerna kallas ibland ”de åtta årstidernas folk” och de olika årstiderna hänger hop med tidsskiften inom renskötseln.

Vinter – nu betar renarna i vinterland
Vårvinter – vårflytt
Vår – renkalvarna föds
Vårsommar – renkalvarna växer till sig
Sommar – kalvmärkning
Höstsommar – renarna betar upp sig inför vintern
Höst – slakt av sarvar (rentjurar)
Höstvinter – höstsamling

Mycket mer än bara kött. Renen har i alla tider gett människan kött och mjölk. Men också pälsar som används till att tillverka bland annat kläder och skor. Av renens horn har människan kunnat tillverka olika redskap och smycken. Renar har helt enkelt varit en förutsättning för att kunna överleva i ett kallt klimat!  

Från nomadliv till ny teknik. Från 1600-talet blev renskötseln i Sverige mer extensiv då samerna behöver betala mer skatt till staten. Renägare levde som nomader och åkte skidor för att flytta med sina renar. I dag flyttas renar med snöskoter och helikopter – ny teknik är en viktig del av renskötseln.

1986 vilken katastrof! Jag är född i april 1986. Veckan innan kollapsar kärnkraftverket i Tjernobyl, Ukraina och det radioaktiva ämnet cesium regnar ner över Europa. En total katastrof för rennäringen! Renkött som varit en delikatess blir över en natt livsfarligt eftersom cesiumhalten i köttet blir för hög. Sen dess har kött från drygt 200 000 renar kasserats. Men för ett par veckor sen gick Livsmedelsverket ut med nya riktlinjer – faran är över, inget kött behöver längre kasseras efter Tjernobyl!

Klimatförändringar, vindkraft, gruvor, rovdjur, tjuvskytte och turism – det finns mycket som hotar renen. Inte bara i framtiden utan nu! Jag läste en artikel på sajten samer.se som pratat med Sanna Vannar, ung renskötare i Jokkmokk. Hon säger att problemet med klimatförändringarna inte bara handlar om varmare väder, utan extrema väderförändringar som gör att det är svårt att flytta renarna på ett säkert sätt.
– På våren kan det börja snöa mitt i alltihop när det egentligen ska bli varmare. Det är vårar som aldrig kommer och snö som aldrig smälter, säger hon.

Släpp gasen! Här hemma ser jag ibland trafikskyltar som varnar för ren. Varje gång jag ser en varning lättar jag på gasen. Det är det minsta jag kan göra för renen. Och den här snörika vintern har ovanligt många renar blivit påkörda längs vägarna. Och viktigt! Gå inte nära renar. Renkorna är känsliga när de ska föda, blir kon störd kan kalven dö.


Renen är som ett arktiskt ökendjur
Så kan renen minska klimatförändringarna
Renen – en överlevare
Klimatförändringar oroar renskötare

Övriga källor: Naturvårdsverket, CMB centrum för biologisk mångfald, Sameradion och Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Här kan du se alla övriga delar i mitt tema Nyfiken på renen:

Nyfiken på renen

Kocken Susanne Jonsson: Renen är en del av min familj

Krämig renskavsgryta med krispig grönsakstopp

Ljusslingetjuven

Renköttets 5 i topp