När jag mår dåligt eller är stressad brukar jag gå ut i skogen och krama träd. Stora, höga träd att sluta i en omfamning. Det finns inget vilsammare än att lägga armarna kring en tall och låta tröttheten rinna över till den. Och fastän jag lutar med hela kroppens tyngd står trädet lika stadig ändå. Rubbas inte det minsta av mig.

När mamma var sjuk hade jag en egen sten också. Stor, platt, övervuxen med mossa. Där la jag mig på rygg och stirrade upp i trädkronorna runtomkring och lät sorgen rinna ut genom ryggen och försvinna ner i stenblocket som orkade och bar allting.

Idag, den femtonde december, uppmanar jag dig att gå ut och bli vän med ett träd. Det känns förmodligen urfånigt. Men kanske också lugnande och tröstande.

Julfridskalendern lucka 14

Julfridskalendern lucka 13

Julfridskalendern lucka 12

Julfridskalendern lucka 11

Julfridskalendern lucka 10

Julfridskalendern lucka 9

Julfridskalendern lucka 8

Julfridskalendern lucka 7

Julfridskalendern lucka 6

Julfridskalendern lucka 5

Julfridskalendern lucka 4

Julfridskalendern lucka 4

Julfridskalendern lucka 3

Julfridskalendern lucka 2

Julfridskalendern lucka 1