Efter det här blogginlägget var det flera som önskade att jag skulle skriva mer om branschen bakom kulisserna – och mer om hur jag jobbar med bloggen. Då kom jag på att det förstås hade varit roligt att intervjua min webbredaktör Erica och assistent Charlotte, för att ni ska få veta vad de gör! Så här kommer den första intervjun.
Hej Erica. Du är Claras webbredaktör och poddpartner. Men vad gör du egentligen på jobbet?
Driver på, håller ordning, applåderar och skakar på huvudet ibland. Clara kan testa sina bloggidéer på mig. Sen vet vi båda att hon kan strunta i vad jag tycker om hennes magkänsla går emot min. Min vanligaste kommentar brukar dock vara att jag tycker att hon ska köra hårdare på sin idé än vad hon själv tänkt från början.
En stor del av jobbet går ut på prata om vad som funkar på bloggen, vad som kan överraska dig som läsare och vad du kan ha användning av. Jag fixar också puffarna som ligger runt om Claras vanliga inlägg här på bloggen.
Vad gjorde du innan du började jobba med Clara?
Jobbade som programledare/producent på Sveriges Radio. Har jobbat som journalist sen mitten av 90-talet med både radio, tidning och lite tv men absolut mest med radio.
Hur kommer det sig att ni började samarbeta?
Tror det var så enkelt att vi träffades och gillade varann. För drygt 10 år sen ville ett livsåskådningsmagasin att jag skulle intervjua Clara, en ny bloggstjärna som blandade feminism med kristendom och mode.
En genomtänkt välklädd ung kvinna dök upp till intervjun och jag tyckte det var intressant att hon verkade driva en egen linje som skar diagonalt genom de klassiska politiska ideologierna. En nytänkare i tomatröd bustier!
Kort därefter var jag med och startade ett frilanskontor och frågade Clara om hon ville ha en plats. Hon sa ja och några veckor senare tog vi fram vår första gemensamma radioidé – Pikant som senare gick i P4. Programmet utvecklades senare till Husmorsskolan i P1 och den skaparlust som hördes i radioprogrammen tog vi sen med oss i vår podcast En Underbar Pod.
Vad gör du förutom att jobba med Clara?
Senaste tiden har de flesta jobbförfrågningarna handlat om att hjälpa andra att utveckla deras poddar, radioprogram och annat redaktionellt material. Älskar det! Att prata idé, presentation och ljudhantverk är världens roligaste jobb.
Hörs i Tankar för dagen i P1 och gör trendspaningar i P4 varje fredag morgon. Sen jag gick över till att jobba som frilansare 2016 har jag gjort färre klassiska journalistjobb som reporter där jag åker ut och intervjuar människor, men det händer fortfarande då och då. Här finns lite mer information om vad jag egentligen gör!
Vad är knepigast med ditt jobb?
I samarbetet med Clara? Okej, här har du en lista:
1, Att fråga henne i tillräckligt god tid!
Ringa är ingen idé om vi inte har bokat tid och skickar jag en fråga kan det ibland ta 4-7 dagar innan jag får svar.
2, Att hinna dra tillräckligt stora växlar på hennes olika projekt!
Som redaktör vill jag gärna att du som läser snabbt och enkelt ska hitta det du söker på bloggen. Men ibland kommer nya klänningar, ett nytt poddavsnitt, en ny bok, en spännande krönika, en rejäl läsarstorm och en ny fin utmärkelse samtidigt!
3, Att påminna henne om att inte bränna av en idé direkt!
Clara är lättantändlig på nya idéer. Rent brandfarlig! Efter ett långt möte hemma hos henne om poddidéer inför kommande säsong kan jag redan på tåget hem se att hon redan glömt vår planering, gått igång på en idé och lagt ut den som bloggtext. Nämen vänt… jaha, okej.
Vad är roligt?
Nästan allt. Utom att rensa bort trasiga länkar. Dålig på det. Sorry!
Roligast är när vi gjort något för att du som läser ska skratta och det visar sig funka! Då glömmer jag att Clara aldrig svarar på spontana samtal, ringer för att jubla och får sen många gula glada emojis tillbaka från henne.
Jag tycker vi har vansinnigt kul när vi planerar teman. Det går ofta galet fort. Efter en halvtimme brukar vi ha en klar skiss för ett tema som ska räcka några dagar. Så gick det till när vi gjorde förra årets Potatisfestival och Tema Rött. Nu&2007 tog betydligt längre tid eftersom det skulle vara mer dokumentärt om hela hennes bloggkarriär – medan höstens Brandgula tema kom till på en kvart.
Min roll är sen att fila på rubrikerna, ta fram underlag till Clara och säga ”jojojo – du ska visst skriva det där!
De roligaste idéerna måste få stort utrymme. Det oväntade som kan ge djup måste vi kämpa för att orka. Sen måste jag som redaktör vara krass och våga säga ”skit i den där idén, den kommer du ändå inte orka”.
När är Clara som jobbigast?
När hon är i en sammanhang där hon inte kan vara säker på att alla förstått att hon är stjärnan.
Vad är den vanligaste (miss)uppfattningen om Clara – du som känner henne på riktigt?
De som stör sig på Clara uppfattar nog bara ena sidan av henne. Men hon är precis lika motsägelsefull som alla andra. I hennes fall betyder det: Ena sekunden har hon hybris, ska ta över världen och få en ny nation uppkallad efter sig – i nästa sekund flackar hon förtvivlat med blicken och kastar sig själv huvudstupa ner i komposthögen för före detta bloggdrottningar.
Hennes personlighet är balanserad men med stora pendelrörelser.
Förutom Clara är nog du den som har bäst koll på kommentarsfältet på bloggen. Vad tänker du om det du läser?
Är det här på riktigt? Jag tänker ofta att de som blir förnärmade av Claras texter inte har varit ute i friska luften den dagen, inte kan se på sig själva med distans eller anstränger sig för att missförstå. Ibland förstår jag kritiken.
Men oftast ler jag, och ibland blir jag blank i ögonen. Clara får ju mest varma kommentarer och de betyder mycket för bloggens själ.
De kommentarer som utvecklar Clara mest är de vassa smarta, som i och för sig förstår vad hon menar men inte riktigt håller med och kan tillföra ytterligare en dimension.
Själv identifierar jag mig mest med läsarna som aldrig skriver en kommentar, de tillhör den stora majoriteten.
Vad i Claras liv borde hon skriva om – som folk inte har en aning om?
1, Min son Bertil vill vara same
2, Därför bär jag inte vigselring längre
3, När de lättkränkta har makten slutar kvinnor vara roliga
4, Min manssyn – sann eller sunkig?
5, Mina värsta trafikförseelser
Något annat du vill tillägga?
Clara är rolig, raljant och chansar ibland. Hon kämpar hårt för att inte rädslan för att göra fel ska ta över. Tyvärr gör den det ibland. Alla andra dagar lyser bloggen.
Clara är en god lyssnare om du har något spännande och känslosamt att berätta. Om du inte bryr dig om att förstå gör hon det inte heller det.
25 svar
Ååh kan du inte skriva i alla fall något inlägg med någon av rubrikerna Erika kom på! Rolig idé, ser fram emot nästa intervju.
Ni passar jättebra ihop och är så mänskliga båda! Behövs många som er i världen. Så trösterikt att tänka: en ring på vattnet ger en ring till osv..
Kan vi snälla få se Clara skriva de inlägg som Erika hade så fina idéer om. Och det skulle vara kul om Clara ville kommentera Erikas bild av henne. Superkul idé och ett roligt inlägg att läsa. Tänk om mina vänner ville beskriva mig så nyanserat och fint som jag tycker att detta inlägg är. 🙂 jag tycker det lyser igenom av fin och ärlig vänskap i detta inlägg.
Intressant och roligt inlägg 🙂 Jobbar du heltid med Claras blogg Erica?
Hej Ellen,
nej bloggen tar bara upp en del av min arbetstid men en viktig rolig del 🙂 Mitt och Claras samarbete sväller och krymper om vartannat. Nu när hon snart får bebis jobbar vi rätt lite ihop men för ett år sen då vi hade blogg, sände En Underbar Pod och dessutom hade boken Hjälp jag är utmattad som skulle lanseras hann jag knappt göra andra jobb än de jag hade ihop med Clara.
Hoppas du får en fin dag!
Vilken UNDERBAR intervju!!! Skrattade högt flera gånger:=)
Och konstaterade att jag saknar eran underbara podd som både fick mig att asgarva och gråta <3
Kul att höra 😀
Ja, det här med vigselringen har jag funderat på…
Haha så bra! Finfin intervju:)
Så kul och intressant att läsa detta! Men jag har en fråga till dig Erica! Blir du aldrig sugen på att ta över bloggen helt.. göra den till din egen – eller kanske snarare bli en bloggdrottning själv? 😉
Nä aldrig.
För 10 år sen hade jag en egen blogg som hette Tjica, den handlade om att bryta mot skammen kring övervikt. Bloggen var ett projekt på 1 år och jag gick i mål.
Är mycket stolt över den nu, men under tiden som jag bloggade kände jag mig lika ofta missnöjd med att jag inte uppdaterade tillräckligt ofta, inte hade så bra bilder som jag ville, inte varierade mig, inte fördjupade tillräckligt och framförallt orkade jag inte nätverka med andra som vid den tiden började uppmärksamma övervikt och skam på ett ungefär liknande sätt.
Att driva en blogg som Claras är ett jätteprojekt utan tydlig målgång och jag trivs bäst med att veta att det finns målstolpar, i alla fall när jag har huvudansvaret och det har jag ju inte här.
I jobbet med En Underbar Pod har jag mycket större ansvar och trivs därför med att sända i säsong/ett på förväg bestämt antal avsnitt. Sen får det gärna bli flera säsonger efter varandra men både jag och Clara behöver se att det finns start- och stoppdatum för podden. Tror inte det skulle vara bra för kvaliteten att vi sände varje vecka året runt, det skulle dessutom bli ett jobb som för Clara liknande bloggens ständiga flöde.
Förresten – det här med bloggen Tjica pratar vi om i ett av våra mest lyssnade poddavsnitt ”Tjockisavsnittet” – finns i länken om du klickar på mitt namn här ovanför!
Jag minns din blogg! Tyckte verkligen om den.
Väldigt fint, och intressant, att få läsa. Tack! (Och som hag skrattade åt komposthögen!!)
Älskar att det är positivt att beskriva Clara som raljant!
Hej Erica!
Saknar dig o Clara i poddversion! Hoppas den kommer tillbaka någon gång i framtiden.
Härligt! Vi pratar om podden då och då så stendöd är den långt ifrån 🙂
”När de lättkränkta har makten slutar kvinnor vara roliga” vill jag gärna läsa om! <3
Det vill jag också!
Hälsningar,
en av dom som ”aldrig” skriver en kommentar (måste ju innebära att ämnet MÅSTE tas upp!)
Tidigare har jag önskat inlägg om något ni kort tog upp i någon pod: Detta med långvariga relationer. Inte ofta man hör om sådant. Har själv ingen erfarenhet av längre relationer, syftar då på både kärleks- och vänskapsrelationer. Ja, även jobbrelationer och jag är inte ung, utan 40+ år.
Tror det är hyfsat vanligt med tillfälliga bekantskaper. Har visserligen barndomsvänner, men inte är jag mer vän med dem än att vi träffas kanske ett par timmar per sommar över en fika. Högt värderat är det dock från min sida. Men detta att vara vän med någon längre än kanske ett år eller två, tre, fyra…lite svårt. Hur gör man?
Det enda jag ser bland folk som känner varandra sedan länge är att den ena anpassar sig mycket till den andra och att man betalar ett pris för vänskapen eller kärleksförhållandet, ett pris man tycker är värt att betala. (För att slippa sin avskildhet och kanske känna ensamhet?) Förstår mig inte på det där med givande och tagande heller. Tycker ju att var och en bör ta hand om sig själv, men så är det ju sällan. Andra vill ha något (vad?), mer och mer… och då gör jag slut på allt. Att bara umgås verkar inte duga. Behöver redas ut – av er två! Skulle vara intressant och kanske hjälpa mig och andra att förstå vad som gäller för långsiktigt hållbara relationer.
Maria,
det är intressant att läsa vad du skriver. Tänker att du själv sätter fingret på vad relationer handlar om. Båda måste trivas för att man ska umgås, ge och ta och allt det där.
Men för mig handlar det också om att bli ”förälskad” på ett kompissätt. Tycka att någon annan är attraktiv att vara intill, rolig att dela tid med. Nu vid 45 ser jag att alla jag förälskat mig i (gäller både min man, tidigare partners och vänner genom livet) har någon talang jag blir lockad av.
Behöver inte vara det som andra ser! Men det börjar ofta med talangerna som dragningskraft och sen lär jag mig älska flera av deras sidor. Ju längre tiden går älskar jag också att vi delat så mycket tid och liv.
Intressant att jämföra med kompiskärlekar som tagit slut. Ett poddämne – javisst!
Clara, nu måste du skriva inläggen Erica listade! Vill verkligen läsa allihop!
Erica <3 som man saknar podden!
Men vilket roligt inlägg att läsa! Jag skulle jättegärna se flera av de ämnena du har som förslag som inlägg på bloggen. 🙂
Jätterolig läsning! Intressant att lära sig mer om Ericas roll. Ni verkar ha ett himla fint samarbete❣️
Jag vill läsa ett inlägg om att inte svara i telefonen! Jag _hatar_ när folk ringer utan att man vet vad de vill. Vill de fråga om det finns bröd hemma (tar 5 sek), vill de planera en resa (30 min) eller ”bara prata” (15-120 min)? Men det är så socialt oaccepterat att aldrig svara i telefonen. Därför faller jag nu handlöst inför denna oväntade ledstjärna som finns i Clara. Vill veta allt!!!!