Ibland hÀnder det att nÄgon lÀsare citerar nÄgot blogginlÀgg och tackar för att jag hjÀlpt dem. DÄ kan jag sjÀlv bli förvÄnad över klokheten. Jag minns nÀmligen inte det jag skrivit. Jag skriver ju inlÀggen lika mycket för mig sjÀlv som för er som lÀser. Jag skriver för att fÄ insikter pÄ prÀnt, för att lÀra mig kÀnna igen tankevurpor och för att befÀsta nya tankemönster. Jag skriver utifrÄn mina egna problem och som vi alla vet Àr det svÄrt att komma till rÀtta med sina egna problem. De tenderar ju bara att Äterkomma i nya skepnader. SÄ Àven om jag tycker mig kommit till en insikt behöver jag kanske komma till samma insikt ett tiotal gÄnger för att det verkligen ska sÀtta sig.

Nu i semestertider kÀnner jag ett stort behov av att gÄ igenom nÄgra av de dÀr texterna jag skrivit med tankar om vila, ÄterhÀmtning och trötthet. Jag tror att jag har ett och annat rÄd jag borde ta till mig av.

De senaste 2-3 veckorna har varit lite galna sÄ jag fÄr Äterigen pÄminna mig om hur dÄligt det Àr nÀr jag anvÀnder 100 procent av min förmÄga. Och eftersom jag gjort det lite för mycket senaste veckorna kÀnner jag mig trött. Det Àr inget konstigt med det. Jag betalar bara junis kreditskulder och de tar en stund att betala av. SÀrskilt som jag inte Àr sÄ bra pÄ att vila som jag vill tro. Jag mÄste jobba pÄ mina insikter om ÄterhÀmtning som just nu kÀnns som bortblÄsta. Och jag sitter dessutom och fnular pÄ ett nytt litet utvecklingssamtal med mig sjÀlv. Det skulle behövas. För att inte glömma bort diverse insikter frÄn det hÀr arbetsÄret.

Dessutom tĂ€nker jag ordna ett familjerĂ„d inför sommaren och pĂ„ samma gĂ„ng damma av nĂ„gra smarta sommarhacks . För tvĂ„ veckor in i sommarlovet Ă€r huset ett fullkomligt kaos. Barnen lĂ€mnar grejer överallt och jag Ă€r konstant irriterad eftersom det kĂ€nns som att vi bor i en svinstia. Jag kĂ€nner att jag behöver en omstart med hela familjen för att komma överens om lite bĂ€ttre semesterrutiner. Och nĂ€r jag misströstar om mitt mĂ„ende och om jag verkligen kommer bli pigg igen – dĂ„ ska jag pĂ„minna mig om ledighetens faser och att det alltid kĂ€nns sĂ„ hĂ€r i juni Ă€ven nĂ€r jag tror att det Ă€r första gĂ„ngen.