MĂ„nad: april 2023

30 april, 2023

SÄ blev det fredag och farmor tog tÄget frÄn stan och kom och hÀlsade pÄ.

Jakob gjorde tacos, som han nÀstan alltid gör pÄ fredagar. Jag har insett att tacos Àr godare utan bröd och med alla ingredienser blandade i en enda grisröra. SÄ det Àter jag. Ber om ursÀkt till alla krÀsmagade.

Essa skötte stÀdjobbet exemplariskt efterÄt

Och jag var tvungen att dokumentera det fina kvÀllsljuset.

Till fredagsmys drog vi för mörklĂ€ggningsgardinerna i teverummet och sĂ„ kröp vi ner framför Kullamannen. En urlĂ€skig barn- och ungdomsserie frĂ„n sextiotalet. I svartvitt och ganska lĂ„ngsamt tempo till en början. Men sedan blir man fast och dĂ„ kan man inte sluta. Tipsar om att bĂ„de denna och KrĂ„kguldet finns pĂ„ Öppet arkiv.

PÄ lördagsmorgonen drack jag kaffe lÀnge, bloggade och Ät frukost lÄngsamt. Men Ulf drev ut stackars farmor för att leka. Barnens kompis Dahlia kom förbi och de övade bÄgskytte tillsammans!

Vilken dag som helst Àr ALL snö borta nu. Det sista lagret Àr sÄ tunt. Och i rabatterna har det kommit upp bÄde krokus och blÄsippor.

Jag hoppade i mina arbetsklÀder och sedan gick jag ut i trÀdgÄrden.

Albin och jag skulle nÀmligen plantera om vÄra sÄdder och sÄ nytt. Samt ta hand om vÄra övervuxna tomater som sÄg sÄ ledsna ut. Med sig hade han Ada, Ylva-Karin och Klas.

Och vÄra barn fick ocksÄ hjÀlpa till. SÀrskilt Bertil var peppad för han och jag har ett gemensamt odlingsprojekt i sommar. Han vill ju bli sjÀlvförsörjande och bo helt ensam lÄÄÄÄÄngt ute i skogen nÀr han blir stor (tycker att vi bor alldeles för urbant) sÄ nu vill han lÀra sig allt om odling.

Först fick vi sila den klumpfyllda jorden genom korgen, ner i skottkÀrran.

Sedan hjÀlptes barnen Ät att fylla pluggbrÀttena.

Jag började kruka om tomaterna.

Vi har massor med tomater i Är. Det Àr flera Är sedan vi sist odlade tomater i stor skala i vÀxthus sÄ jag njuter verkligen av tanken pÄ all tomat jag ska Àta i sommar!

Albin visade barnen hur de skulle sÄ och de petade ner frön sÄ noggrant och försiktigt och mÀrkte upp lÄdorna.

Men Klas somnade ifrÄn alltihop.

Älskar vĂ„ren nĂ€r det Ă€r full aktivitet pĂ„ gĂ„rden. Jakob bytte till sommardĂ€ck. NĂ„gon granne kom förbi och surrade, Emil kikade in och lĂ€mnade tillbaka vĂ„r takbox, barnens klasskompisar var ute och cyklade runt byn och stannade till och pratade en stund. En annan red förbi pĂ„ sin hĂ€st. Farmor lekte med smĂ„barnen. Liv och rörelse och levande landsbygd!

Vi fick besök av tonÄring frÄn granngÄrden ocksÄ. För hjÀlp med att montera studsmattan igen efter vintern. Vi brukar överlÀmna det till en duktig ungdom som vill tjÀna en liten slant.

Och sĂ„ SKÖNT att den utmĂ€rkta barnvakten studsmattan nu Ă€r pĂ„ plats igen. Barnen blev helt vilda.

Vi blev helt trötta och fick ta lunchpaus.

Fast nÀr krafterna ÄtervÀnt hjÀlpte Albin mig att stÀngsla om till fÄren efter vintern. De gÄr nu i en ganska liten hage och ska sÄ göra tills det hunnit vÀxa upp lite grönt.

Bertil inspekterade arbetet

Sedan fick alla barn i uppdrag att samla ihop kvistar och grenar frÄn vÄr skog och förbereda för en Valborgsbrasa.

De var riktigt duktiga, sÄ idag kommer matlaget till vÄrt ringa tjÀll för att fira Valborg! Och jag tÀnkte nu skynda mig ut i trÀdgÄrden för att göra lite vÄrfint. För just nu ser det förfÀrligt ut dÀr. Men jag vill att det ska vara förfÀrligt fint! Hörs senare.

29 april, 2023

Allt bÀr den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthÀrdar den. SÄ stÄr det i Första Korinterberevet om kÀrleken. Men dessa vackra egenskaper kan ocksÄ tillskrivas mina fötter.

För oj vad de fÄr bÀra och uthÀrda.

Och oj vad de tror och hoppas pÄ lite omvÄrdnad frÄn mig.

Men tji fick fossingarna – för de Ă€r den del av kroppen jag tĂ€nker allra minst pĂ„! Jag glömmer bort fötterna i lĂ„nga perioder eftersom de aldrig lĂ„ter höra av sig. Aldrig krĂ„nglar eller trilskas. Aldrig brĂ„kar med mig. Det bara bĂ€r och uthĂ€rdar.

Kanske Àr det kanske dÀrför fotbad Àr sÄ extremt njutbart? NÀr jag nÄgon gÄng om Äret kommer pÄ mitt misstag, spolar upp ett fotbad, tar fram fotsalt, fotfil och löddrande tvÄl. SÀtter mig till rÀtta i en stol och ryser av vÀlbehag nÀr tÄrna klyver vattenytan.

De sista ska bli de första

Fotbad Àr vardagslyx som kostar noll kronor utöver varmvattnet. VÀrt att unna fötterna efter att ha varit instÀngda en hel vinter! Fottvagningen fick till och med en religiös innebörd, nÀr Jesus inför deras sista gemensamma mÄltid tvÀttade lÀrjungarnas fötter som ett tecken pÄ ömsesidigt tjÀnande.

GÄ i frid, pÄ vÀlskötta fötter!

28 april, 2023

Efter nÄgra krassliga dagar med lÄg energi ser jag fram emot helgen! Tog mig samman idag och dammsög, möblerade om lite pÄ nedervÄningen och stÀdade badrummet grundligt. Nu gÄr det Àntligen att existera igen. Farmor kommer strax hit pÄ middag och hon ska sova över. Imorgon kommer Albin över och vi ska sÄ grönsaker och plantera ut tomaterna i vÀxthuset. Dessutom ska Albin hjÀlpa mig stÀngsla Ät fÄren. PÄ söndag firar vi Valborg med matlaget och pÄ dagen tÀnkte jag försöka rusta vÄr i trÀdgÄrden. Ser förfÀrligt ut kring huset just nu och jag vill fÄ bort allt bröt och fÄ fram allt fint! LÀngtar efter att placera ut mina fina utemöbler igen. PÄ mÄndag tÀnker jag kanske demonstrera med barnen i stan. Och sedan Àr den lÄnghelgen till Ànda.

KÀnns som en perfekt mix av saker att göra. Hoppas helgen blir fin för dig ocksÄ. Vad planerar du att göra?

28 april, 2023

-Mamma tÀnk att du har dokumenterat hela vÄr barndom? har barnen mer Àn en gÄng fascinerat konstaterat, dÄ vi blÀddrat i mitt arkiv och lÀst gamla inlÀgg tillsammans. Och dÄ blir jag sÄ glad. För tÀnk att det har jag!

Och idag tÀnkte jag skriva om att fota barn. Hur man gör alltsÄ. För frÄgan dyker ibland upp.

Den första och absolut enklaste grejen som mÄnga ÀndÄ glömmer, det Àr ju att gÄ ner pÄ barnens höjd. Det blir inte sÄ roliga bilder om man bara fotar hjÀssan pÄ barn. Nej, ner pÄ huk.

Ett annat vanligt fel som fotograf Àr att hela tiden vilja pÄkalla barnets uppmÀrksamhet, sÄ att de tittar in i kameran. Men dÄ fÄngar man dem ju inte i deras egna bestyr! Nej dÄ avbryter de leken och lÀgger fokuset pÄ mig med kameran. Precis det jag INTE vill ska ske.

Jag försöker fota barn som jag gissar att en naturfotograf fotar djur. In action i sitt naturliga habitat. Man försöker inte fÄ en vessla eller en björn att sÀtta sig till rÀtta och posa för kameran. Gör inte det med barn heller. LÄt dem leka och vara sig sjÀlva och fÄnga det som gÄr att fÄnga.

Och Àven om man inte fÄr med deras ansikten pÄ bild sÄ betyder det inte att man inte kan förmedla kÀnslan just dÄ.

Stilen jag fotar barn i har vuxit fram nĂ€r jag velat fĂ„nga mina egna barn pĂ„ bild – men Ă€ndĂ„ lĂ„ta dem vara egna individer. Fotografering med integritet. Barnen solar inte upp sig för att mamma ska ta en bild. Det Ă€r inte en massa poserande portrĂ€ttfoton.

Ansiktena kan vara bortvÀnda, kapade, tagna frÄn sidan. Att fÄnga kÀnslan i stunden Àr det viktiga.

Jag bÀr i princip jÀmt omkring pÄ min tunga systemkamera, för man vet ju aldrig nÀr fototillfÀllen yppar sig. Och det mÄste inte alltid bli skarpt eller perfekt ljus för att det ska bli bra. SinnesstÀmningar, energier och humör kan framtrÀda tydligt ÀndÄ.

Barn Àr ju sÄ underbara att fotografera, för till skillnad frÄn vuxna kontrollerar och behÀrskar de inte sitt minspel i nÄgon sÀrskilt stor utstrÀckning.

Och sÄ hittar de pÄ roligare saker. Fikapaus pÄ hjortronmyren, med starkt doftande skvattram instucken under mössan för att hÄlla myggen borta.

Barn kan konversera en varg

Testa ut hÄligheter i ett trÀd

Kyla skallen en kvalmig vÄrdag

Och anvÀnda sin gammor som tivoli

-Varför ser dina barn sÄ sura ut pÄ bild? skriver ibland nÄgon. Och det Àr en frÄga som verkligen vittnar om hur förljuget man vanligtvis portrÀtterar barn. De ska le och vara söta och möta blick. Men om man fotar barn som har fullt upp med att leka, med att skapa eller att fundera. DÄ fÄr man deras koncentrerade utseende. MÀnniskor som Àr koncentrerade ser ofta lite bistra och sura ut. DET Àr det normala. Det gÀller Àven för oss vuxna.

Men ibland kan man ju ha tur och fÄnga ett blitt leende.

GÀllande bildkompositionen fotar jag ofta rakt framifrÄn. Bron med barnen rakt framifrÄn, istÀllet för snett frÄn sidan.

Barnen som leker affÀr vid en bÀnk. Rakt framifrÄn istÀllet för frÄn sidan. Det ger ett lugn i kompositionen, som jag verkligen uppskattar.

Det Àr spÀnnande att fÄnga rörelse

Men ocksÄ humör. Lykke som försöker förhindra Ulf att krypa runt i en sotig eldstad. Han blev ganska arg pÄ sin kusin.

NÀr man dokumenterat sin vÀrld under sjutton Ärs tid sÄ utvecklar man ett bildseende. Man mÀrker nÀr fototillfÀllen uppenbarar sig och först dÄ drar man fram kameran.

DÀremellan kan den ligga bredvid en oanvÀnd.

Jag fotar varje dag, men det Àr bara en kort stund vid varje fototillfÀlle som kameran behöver vara framme. Jag Àr sÄ snabb! Och jag blir sÄ glad nÀr jag lyckas fÄnga nÄgot pÄ film, som kanske inte ens borde hÀnda.

Bild omöjlig att arrangera.

Inte en enda bild i det hĂ€r inlĂ€gget har tagits frĂ„n min egen höjd som ni mĂ€rker. Jag hukar stĂ€ndigt. Och ingen bild har tagits nĂ€r jag pĂ„ nĂ„got sĂ€tt kommunicerat med min energi att “nu Ă€r det dags att fotografera”.

Men ibland kanske man av nĂ„gon anledning behöver ge instruktioner till ett barn som ska fotas. Ge dĂ„ inte instruktioner kring hur det ska se ut – utan instruktioner som gör att barnet helt omedvetet ser ut som du önskar. IstĂ€llet för att sĂ€ga strĂ€ck pĂ„ dig sĂ€ger jag tĂ€nk att du Ă€r en ballerina eller tĂ€nk att du tĂ€nk att du ska gĂ„ pĂ„ lina. IstĂ€llet för att sĂ€ga dra bak axlarna sĂ€ger jag visa gladpricken! Gladpricken sitter mellan brösten ungefĂ€r och visar man fram den Ă„ker axlarna naturligt tillbaka. Och sĂ€g absolut inte Ă„t barnet att le. Det blir bara stelt och onaturligt. Du mĂ„ste göra dig förtjĂ€nt av nĂ„gons leende. SĂ€g eller gör nĂ„got roligt!

Och för att förekomma tvÄ andra vanliga frÄgor pÄ detta temat:

Jag fotar med en CANON EOS 5D Mark II. Och nÀstan alltid med objektivet Canon EF 85mm f/1.2L II USM. Men jag vill poÀngtera att en bra kamera inte behövs för att fota bra. Det som behövs Àr att öva upp ett bra bildseende! Jag spelar ju inte bÀttre pÄ en stradivarius Àn en skrÀllig gammal skolfiol om jag inte ens kan spela fiol frÄn första början.

Och hur jag resonera kring att fota och lÀgga ut mina barn i sociala medier har jag skrivit ett inlÀgg om hÀr.

27 april, 2023

Att lĂ€nka och tipsa om fast fashion brukar ju inte vara min grej, riktigt. Men jag gör ett undantag. För en av de saker jag fĂ„tt allra mest lĂ€sarfrĂ„gor om senaste somrarna Ă€r var mina perfekta beiga ballerinaskor kommer ifrĂ„n. Har haft dem de senaste tvĂ„ somrarna och förbrukat ett par per sommar. PĂ„ slutet brukar de vara ganska sunkiga – men det Ă€r ju för att jag LEVER i dem. SĂ„ sköna!

Första Äret köpte jag dem pÄ Zara. Andra Äret hittade jag ett par frÄn Zara, begagnade och oanvÀnda pÄ Sellpy. Men nu sÄg jag att de kommit in igen. En aaaaaningens högre klack. Men annars precis likadana. Slog till direkt. De Àr fina för att de Àr sÄ otroligt, otroligt neutrala. FörlÀnger benen (förutsatt att de matchar ens hudfÀrg) passar till alla andra fÀrger, sitter skönt pÄ foten, har en diskret sula och Àr inte för urringade sÄ att man fÄr tÄklyfta. Jag anvÀnder dem sÄ vÀl inne som ute.

Jag har funderat pĂ„ om det vore bĂ€ttre och köpa en dyrare ballerina som hĂ„ller fler sĂ€songer? Men eftersom jag verkligen anvĂ€nder dem som vardagsko, pĂ„ stranden, nĂ€r jag arbetar i trĂ€dgĂ„rden – kĂ€nns det lite bortkastat. Jag vill inte ha en sko jag behöver vara vĂ€ldigt rĂ€dd om. Jag vill ha en sko jag vĂ„gar anvĂ€nda.

27 april, 2023

Nu nĂ€r vintersĂ€songen Ă€r över Ă€r det dags att fundera pĂ„ vad jag ska ersĂ€tta skidĂ„kningen med. Det Ă€r ju en av fĂ„ konditionsidrotter som jag tycker Ă€r riktigt rolig. Löpning kĂ€nns som det naturliga steget, men jag har lite ont i mitt högerknĂ€ efter skidĂ„kningen i vintras – och nu ocksĂ„ i min ena fot. SmĂ€rtan uppkom nĂ€r jag en dag, i ren eufori, rĂ„kade gĂ„ 24 000 steg i ett par ganska dĂ„liga skor.

SĂ„ innan knĂ€et och foten mĂ„r bĂ€ttre vĂ„gar jag inte börja springa. Vi har en motionscykel i kĂ€llaren som jag kan anvĂ€nda istĂ€llet, men det Ă€r ju SÅ trist! Vill hellre cykla utomhus, nĂ€r det gĂ„r. Just nu ligger grusvĂ€gen som en lervĂ€lling med enstaka isiga flĂ€ckar, efter en vecka av snöblandat regn.

Att skada sig nÀr man trÀnar Àr sÄ fruktansvÀrt krÀnkande.

-HÀr har jag försökt ta hand om dig, göra allt man ska, vara duktig och kÀmpa pÄ i ur och skur. Och sÄ tackar du mig med smÀrta?! gnÀller jag Ät min kropp som en riktig martyr.

Ja, för det Ă€r ju sĂ„ tufft att trĂ€na. Att lĂ€gga sĂ„ mycket tid pĂ„ nĂ„got och orka fortsĂ€tta trots mentalt motstĂ„nd. Om man dĂ„ dessutom motarbetas av kroppen sĂ„ blir det nĂ€stan omĂ€nskligt svĂ„rt. Samtidigt vet jag ju att de flesta som trĂ€nar skadar sig nĂ„gon gĂ„ng. Och jag hade ju mycket mer smĂ€rta innan jag började trĂ€na. Fast dĂ„ rĂ€ckte det med att ha stĂ„tt och lagat middag en stund för att ryggen skulle protestera. SĂ„ fĂ„r jag vĂ€lja har jag hellre lite ont efter att ha gjort massor av bra saker för mig sjĂ€lv – Ă€n mycket ont efter att inte ha gjort nĂ„gonting alls. Men helst vill jag vara smĂ€rtfri. Det Ă€r ju mĂ„let.

TrÀningsplanen för vÄren Àr i alla fall att:

  1. FortsÀtta köra mina tvÄ styrkepass i veckan, precis som förut. Och efter ett av styrkepassen brukar jag alltid stanna kvar och köra 20-30 minuter kondition ocksÄ. Antingen i roddmaskin, stakmaskin eller pÄ en crosstrainer. Det Àr ganska skonsamt.
  2. TrÀna kondition Ätminstone en gÄng till i veckan. Det fÄr nog blir pÄ motionscykeln i kÀllaren tills kroppen har lÀkt. Sedan hoppas jag att jag kan börja springa istÀllet.

26 april, 2023

I mÄndags hade vi matlag. Jag drog pÄ mig min gamla röda klÀnning som hÀngt lÀngst inne i garderoben i nÄgot Är. Sedan drog vi till Stina och Emil.

Folke ville absolut vara med pÄ bilden.

Det vankades spagetti och köttfÀrsÄs och det var precis vad jag var som allra mest sugen pÄ just dÄ.

Stina rörde i grytorna

Ulrika berÀttade om sitt kommande ridlÀger.

Och jag rev ost i drivor.

Medan biker-nissen ville spela fiol.

VÄra kÀra ungar

SÄ fin att vara tillbaka i vardagen igen och ha matlag efter pÄsklov och resa.

PĂ„ tisdagen Ă„kte jag in till stan som jag brukar. Åt det jag brukar och satt och arbetade dĂ€r jag brukar. LĂ€mnade nytt kapitel till boken. Sedan kom Erica förbi och vi bollade lite manus och texter med varandra. EfterĂ„t drog jag och trĂ€nade med min PT Ida. 50 minuter styrkepass.

Efter trÀningen Äkte jag hem till pappa och blev bjuden pÄ middag. Raggmunkar och flÀsk. Och sÄ fick jag mina födelsedagspresenter.

Vi pratade om lÀsning och bytte böcker. Det Àr ju pappa som till stor del odlat mitt lÀsintresse genom Ären. Jag fick lÄna en gammal bok om Petrus Laestadius som jag ser fram emot att lÀsa. SÄ mysigt att sitta i farsans kök och surra bort nÄgon timme. Men kolla snödrivorna! Börjar misströsta om att det ska kunna bli vÄr och grönt nÄgon gÄng.

NÀr jag kom hem frÄn jobbet var jag sÄ trött och frusen (det regnade snöblandat frÄn alla hÄll och kanter) att jag klÀdde av mig och gick rakt in i badrummet och spolade upp ett skumbad. Ja, jag vet. Living on the edge med telefonen i badkaret. Men det har gÄtt bra hittills i alla fall!

Efter badet nÀr jag ÀndÄ inte riktigt fÄtt upp vÀrmen gjorde jag en rejÀl brasa i vedspisen och sedan tog jag en tidig kvÀll.

Och idag Àr det lika vidrigt vÀder men jag ligger ÀndÄ bara hemma och skriver. FrÄn sÀngen.

26 april, 2023

Veckans avsnitt av Wollin & Clara heter Charlotte Perrellis vaselinfilter och handlar om kĂ€ndisarna som opererar allt – förutom just det som de verkligen borde operera. Om verkningslösa skönhetsfilter som enbart lurar den som anvĂ€nder dem – men absolut ingen annan. Om ohyfsade Stockholmare, om Sandhamn och om vilken del pĂ„ Leif frĂ„n Leif & Billy som Ă€r vackrast.

VĂ„r podd finns alltsĂ„ exklusivt hos Podme sedan i mars och dĂ€r ligger tvĂ„ andra av mina favoritpoddar – Filip & Fredrik Svarar och Daddy Issues ocksĂ„. Och numera Ă€ven Tutto Balutto (fast jag kan inte pĂ„stĂ„ att det Ă€r min favoritpodd direkt. Men alla fotbollsnördars!)

25 april, 2023

Det Àr jobbigt att resa bort men Ànnu jobbigare att komma hem. Det Àr nÄgot i skiftningen av energier som alltid triggar Ängesten i mig. IgÄr kom jag och idag kÀnner jag hur oron river runt dÀrinne. Rumsterar och stÀller till oreda och gör mig handlingsförlamad.

Vad Àr det för rÀdsla för förÀndring som jag bÀr pÄ? Som tar sig sÄ mÄnga olika uttryck? Det Àr samma sorts obehag som jag kÀnner inför Ärstidsskiften. NÀr sommar gÄr över i höst, nÀr den guldvarma julen gÄr över i grÄkalla oxveckor och nÀr vintern gÄr över i vÄr. I april med sitt lynniga vÀder befinner jag mig i limbo. Jag har inget att hÄlla fast mig i. Existensen skakar.

Men om det Àr vanligt att reagera vid Ärstidsskiften undrar jag om det Àr lika normalt att reagera vid skymningstimmen varje dag? Jag har nÀmligen svÄrt för den ocksÄ. Den blÄ timmen ger mig en molande oro som inte slÀpper förrÀn mörkret helt besegrat dagsljuset.

Jag upplever ocksÄ vÀderomslag som emotionellt anstrÀngande. En grÄregnig sommardag nÀr det plötsligt solar upp. En solig vÄrdag nÀr ett snömoln vrÀker ner sitt innehÄll. NÀr det gÄr frÄn vindstilla till blÄsigt och sedan till vindstilla igen. För att inte tala om hur svÄrt jag har för att slÀppa taget och gÄ in i sömnen. Och obehaget jag nÀstan dagligen kÀnner nÀr jag mÄste vakna upp.

Blir sĂ„ less pĂ„ mig sjĂ€lv. PĂ„ överkĂ€nsligheten. PĂ„ att jag som Ă€r sĂ„ pass rationell, trygg och stabil pĂ„ andra plan samtidigt kan blir sĂ„ skakig av förĂ€ndringar. Dessutom helt naturliga förĂ€ndringar i ett helt vanligt liv. Och om man Ă€r som jag, sĂ„ Ă€r det lĂ€tt hĂ€nt att man börjar undvika saker. Allt som oroar och stör, plötsliga skiften som kan trigga Ă„ngesten. Man gör livet allt mindre för att slippa obehag – men det enda som hĂ€nder Ă€r att man blir Ă€nnu kĂ€nsligare. Tillslut har hela livet anpassats bort.

RÀdsla för Ängest fÄr inte dikterar ens livsvillkor. Och som en affirmation till mig sjÀlv, nÀr jag kÀnner mig ömtÄlig, brukar jag mumla nÄgra rader ur en dikt av Bodil Malmsten.

Ingenting fĂ„r hĂ€nda dig 
Nej vad sĂ€ger jag 
Allt mĂ„ste hĂ€nda dig och det mĂ„ste vara underbart 

24 april, 2023

Första kvÀllen pÄ Sandhamn hade Malin lÀmning av tvÄ krönikor. SÄ medan hon skrev gick jag ut för att utforska ön.

Ohemult vackert! Jag studsade och sprang och slÀngde mig i mossan. SÄ mysigt med allt grönt mot öga och mot kropp.

Middag Ät vi pÄ Sandhamn Seglarhotell dÀr vi bodde.

Usch. Kriminellt snygg!

PÄ torsdagen vÀckte Malin mig med sÄng eftersom jag fyllde Är. KÀnde mig helt mosig och mörbultad. Men volymen i hÄret mÄste man beundra.

Sedan jag plattat ner det en aning smet jag till gymmet och trÀnade lite. Helt mosig och mörbultad kÀnde jag mig i kroppen innan jag satte igÄng.

Men betydligt piggare till frukosten som följde dÀrpÄ.

PÄ förmiddagarna har vi mest suttit i restaurangen och skrivit.

För att sedan Àta lunch pÄ nÄgon klippa.

Spana pÄ fina hus. Och sedan arbeta vidare i sÀngen.

Eller Malin lÄg i sÀngen och jag kÀmpade mest pÄ balkongen trots att det var oergonimiskt och omöjligt att se skÀrmen.

Vi har gÄtt kvÀllspromenader

Och varit snygga

Efter bÀsta förmÄga

Men snyggast har ÀndÄ naturen varit. FrÄn varje jÀkla vinkel!

Men nu Àr jag hemma igen. Det Àr nollgradigt och ska falla massa snö nÀrmsta dagarna. Vill bara snabbspola förbi den hÀr fulperioden och hoppa rakt in i den fina igen! HÄller tummarna för vÄrvÀrme.

23 april, 2023

Jag tror att jag fick lite fÀrg pÄ benen igÄr. Vi Ät lunch pÄ klipporna i solen och nu har benen gÄtt frÄn A4-papper till den sortens gulnade papper som finns inuti gamla böcker. Dvs torra, dammiga och patinerade.

Det ska tydligen snöa hemma pÄ mÄndag sÄ jag Àr angelÀgen om att fÄ all vÄr jag bara kan. MÄste ha kraft att stÄ ut de tvÄ veckor som dröjer tills vÄren (förhoppningsvis) kommit till VÀsterbotten.

SÄ tacksam för det enormt fina vÀder vi haft dessa dagar. Dessutom ganska vindstilla och skönt. Skrivandet har dÀremot gÄtt upp och ner. Jag har absolut fÄtt mycket gjort men i vanlig ordning tror jag alltid att jag ska hinna mycket mer Àn jag faktiskt gör. KÀnner lite stress nÀr jag tÀnker pÄ allt som Àr kvar att skriva.

Malins stressnivÄ

Idag ska jag kÀmpa pÄ med texterna sÄ att jag har nÄgot att skicka till Erica imorgon. Behöver bli bÀttre pÄ att bolla snabbare till min redaktör. SÄ att jag inte kör fast i onödan och lÀgger massa tid pÄ att sitta och vÀrka.

*Sitter och vÀrker*

22 april, 2023

Hejhopp hÀr kommer en binge bilder frÄn Sandhamn. För alla som har oturen att inte vara hÀr just nu. Och för att fÄ saker Àr gulligare Àn en skÀrgÄrdsö.

Jag gillar ju inte folk sÄ jag tycker det Àr underbart att vara hÀr under lÄgsÀsong. Bara en enda stekare i sikte.

Stekare, pÄ tvÀrtomsprÄket

Vi har promenerat runt

Utsett de finaste fasaderna

Och jag har samlat bilder pÄ inspirerande staket och grindar.

Finns i överflöd. Och kolla sÄ fint med ett riktigt gammalt tegeltak!

Ofult gult

Gullig skylt och rara pelargoner bakom spetsgardiner.

Pampig entre

Och den sötast tÀnkbara mataffÀren.

Hus för korta i rocken.

FÀrgsÀttning för djÀrva

SÄ fint med alla vinlande smÄ grÀnder och staket. Jag Àr helt nipprig av kÀnslan att vara i vÄren. Bland krokos, knoppande körsbÀrstrÀd och torrt fjolÄrsgrÀs att lÀgga sig raklÄng i och titta pÄ molnen.

Vattnet inpÄ knuten, fisknÀt pÄ tork och smÄ ljugarbÀnkar i solen.

Brutna tak Àr en personlig favorit. Och kolla vilken vacker gatlykta!

Jag kan inte nog betona vikten av en fasadflagga, för att ett hus ska bli ett hem. Tur att jag Àntligen ordnade en egen förra Äret!

En matta av krokus efter en vinter av djupsnö. Stannar och klappar och plockar och doftar pÄ alla vÄrtecken.

HÀr kan man sitta och lyssna pÄ sjörapporten. Hallands vÀderö, Fiskebankarna, PÄlgrunden och Bjuröklubb.

Flakmopeder förresten. Vilket bra pÄfund!

Kinderna har blivit röda och hÄret har blivit gult i solen.

Ögat och pekfingret har blivit trött av att dokumentera alla trevligheter.

Vill ha den hÀr blÄ flakmoppen med mig hem och hÀmta och lÀmna Ulf med pÄ förskolan. Varför görs aldrig moderna motorfordon sÄ hÀr fÀrgglada och snygga?

Drömveranda. Men Malin pÄminde mig om att jag har en egen hemma.

Och nÀr vi kom tillbaka till hotellet igen hade vi fÄtt bubbel och jordgubbar till rummet eftersom jag fyllt Är. Malin skrek rakt ut.

21 april, 2023

Efter att ha suttit och skrivit nÀstan hela dagen promenerade vi rakt över ön till Trouville strand.

Bleke och overkligt vackert

Det kröp i kroppen efter att ha suttit som en ostkrok och skrivit i flera timmar. Jag var vÀldigt sugen pÄ att bada.

Som Grekland fast svinkallt.

Bar min nya bikini frÄn &Other Stories

Och vÄgade mig bara i till hÀlften. Typiskt dumt för dÄ fÄr man enbart smÀrtan men inte endorfinerna.

Sedan rev Malin sönder benet pÄ en sten och det slutade visst aldrig blöda, sÄ till slut gick vi tillbaka igen. Uppiggade, nedkylda och redo att ta en ledig kvÀll.

21 april, 2023

I mĂ„ndags morse hoppade jag pĂ„ tĂ„get hemma i byn och reste Ă„tta och en halv timme söderut. NĂ€mligen mot Stockholm! Älskar att Ă„ka dagtĂ„g, sitta och skriva och lyssna pĂ„ musik och tĂ€nka mĂ„nga lĂ„nga tankar till sitt slut.

Fram kom jag sÄ smÄningom och gick direkt till hotellet. Kastade av mig mina klÀder och jobbade undan i tvÄ timmar.

Innan jag svidade om och drog ut pÄ stan.

Eller rÀttare sagt direkt till Beyond retro för att leta roliga saker. Hittade roliga saker. Men ingenting vÀrt att lÀgga mina surt förvÀrvade slantar pÄ.

Hittade ocksÄ plagg som mina kompisar hade varit snygga i. Den hÀr hade varit fin pÄ Emil till exempel!

Sedan gick jag hem till hotellet igen och Ät en sallad och somnade ovaggad. Vilket var tur för nÀsta morgon var jag uppe med tuppen igen.

Och begav mig till Vita bergens malmgÄrd.

Jag hade nÀmligen ordnat en frukost tillsammans med Arla EKO för att inspirera och lÀra ut mer om vikten av att vÀlja ekologiskt i butikshyllan. TyvÀrr har konsumtionen av ekologiskt minskat senaste Ären vilket slÄr hÄrt mot ekobönderna. Vi har ju sjÀlva drivit ekologiskt jordbruk i nÀstan ett decennium sÄ jag förstÄr verkligen utmaningarna.

Jag bjöd in nÄgra favoriter till frukosten, sÄ som Sara Wimmercrantz, Helena Lyth, Miakinoko, Linneas Skafferi, Foodgeekz, Volanglinda, Villa Thyringsborg, Fru vintage, Johanna Kajson

och sÄklart Malin Wollin!

Av Johan som Àr agronom fick vi lÀra oss massor om ekologisk odling, biologisk mÄngfald och jordbruk som förbÀttrar jordkvalitén istÀllet för att utarma den.

SÄ roligt att göra en sÄdan hÀr sak igen efter alla isolerade pandemiÄr!

Efter frukosten drog jag och Malin ivÀg pÄ en lunch med vÄra vÀnner pÄ Podme, för att planera det spÀnnande poddÄret. Vi ligger ju numera exklusivt hos dem och kommer jobba mer fokuserat med podden framöver.

Bland annat plÄtade vi en rolig grej!

Och dĂ€refter Ă„kte vi hem till Malins legendariska faster Birgitta (ni som följt Malin har garanterat hört talas om henne). DĂ€r satt vi uppe och skvallrade till sent pĂ„ kvĂ€llen och hade SÅ mysigt!

Morgonen dÀrpÄ hade Birgitta gjort frukost och dukat fint och det kÀndes lite som att vara tonÄring igen. NÀr man sov över skavfötters i en bÀddsoffa hos en kompis och fick frukosten serverad av deras snÀlla mamma.

Efter att vi Àtit, blaskat av oss och sminkat pÄ oss igen packade vi ihop oss och drog till Söder. Malin hade tvÄ krönikor att skriva och ett möte med sin förlÀggare.

Jag skulle trÀffa Lotta som formger min bok!

Hemskt fint trapphus!

För att inte tala om kontoret. Blev sÄ lycklig av alla fÀrger och mönster.

Och av att veta och Lotta och jag talar samma formsprÄk.

Vi kikade pÄ skisser för en grej.

Och jag kikade pÄ allt fint hon hade pÄ sitt kontor. Jag fick ocksÄ kÀnna pÄ nÄgra utskrifter frÄn boken och stryka pÄ olika papperskvalitéer till omslaget. Tror vi börjar landa i utseendet nu.

Sedan mötte jag upp min Àlskade gymnasiekompis Sanna för en lunch. Men det var sÄ trevligt sÄ det glömde jag helt bort att fota. Var bara sÄ glad över att vara i en stad, trÀffa underbara mÀnniskor, fÄ njuta vÄrvÀrmen och koppla bort vardagslivet ett tag.

NÀr vi sÄgs igen jag och Malin hoppade vi pÄ bÄten ut till Sandhamn. Och hÀr Àr vi nu. Men mer om det en annan dag.



Och vill di lÀsa om dessa skeenden ur Malins perspektiv, sÄ gör för all del det pÄ hennes blogg!

20 april, 2023

Idag fyller jag 37 Är! VÀcktes av Malin som sjön för mig frÄn sÀngen bredvid. Jag hade glömt bort att det Àr min födelsedag idag och gömde mig under tÀcket.

Dock kÀnns det som att hela tillvaron Àr en present just nu. Vi befinner oss pÄ Sandhamn. Skrivarresan. Solen skiner, havet ligger öppet och blÄtt, jag har trÀnat, Àtit en stor hotellfrukost och strax ska vi sÀtta igÄng att arbeta med vÄra böcker. SÄ ljuvligt att fÄ skriva ostört och förhoppningsvis hinna lÄngt. Men förlÄt pÄ förhand om det blir lite dÄligt med uppdateringar hÀr under tiden. Ska försöka fÄ fÀrdigt sÄ mycket jag bara kan pÄ boken dessa dagar!

Bilden tog jag efter ett lyckat möte med min bokformgivare igĂ„r! Lotta KĂŒhlhorn skapar magi med mitt material. Sammanfattar kĂ€nslan för dagen.

17 april, 2023

Kanske sist i Sverige har jag sett SVT-serien HÀndelser vid vatten. Jag och Malin har redan avhandlat den i Ätminstone tvÄ poddavsnitt, eftersom det funnits sÄ mycket att prata om. Men nu vill jag skriva om den ur ytterligare ett perspektiv. NÀmligen det rent ytliga. För jag kan inte komma pÄ att nÄgot jag sett de senaste Ären inspirerat mig mer stilmÀssigt. Eller ingjutit mer mod.

Det ideal vi idag ser i sociala medier Àr sÄ perfekt. Selfies befriade frÄn minsta por. Putiga cellulitfria rumpor med smala midjor. Fillers under ögon, i kinder och i lÀppar. Botox som gör pannan slÀt och uttryckslös. Silikonbröst och hÄrextensions. LÀgg sedan till det överdrivna poserandet. DÀr man sjÀlvmedvetet vÀnder den bÀsta sidan mot kamera, svankar och putar med de rÀtta kroppsdelarna för att fÄ till en bra bild. Folk försöker inte ens lÄtsas vara coolt obrydda. De visar sin bryddhet hur tydligt som helst.

Det utseendet Ă€r förstĂ„s vĂ€ldigt vackert. Symmetriskt, lent, rent. Kardashian eller Bianca-kompatibelt. Kvinnor ser ut som vandrande instagramfilter. VrĂ„lsnygga mĂ€nniskor som dessutom pratar explicit om sex och stĂ€ndigt anspelar pĂ„ sex i sin mediepersona. Men som utifrĂ„n nĂ€stan uppfattas som asexuella. För nĂ€r det Ă€r sĂ„ enormt vĂ€lgroomat, kontrollerat och fixat – ja dĂ„ förstĂ„r man att hĂ€r levs livet framförallt för att tukta kroppen – inte njuta av den. Det Ă€r Barbie & Ken-estetik. Tar man av dem underbyxorna sĂ„ Ă€r det slĂ€t formgjuten plast dĂ€r nere.

Men i HÀndelser vid vatten osar det sex! Men inte pÄ det dÀr perfekt glossiga sÀttet utan synliga rynkor eller plitor. TvÀrtom faktiskt. Ta till exempel Asta August som spelar Annie Raft. Hon Àr osminkad, gÄr utan bh, har lÄngt utslÀppt hÄr som ibland Àr ganska stripigt. Hon har oansat könshÄr, svart hÄr under armarna och givetvis ocksÄ rikligt pÄ benen. Hon utför mycket lite av det som idag krÀvs för att passera som en attraktiv kvinna i offentligheten. Och teveproduktionen gör heller inget för att göra henne vackrare genom smickrande bildval och vinklar. Nej hon ser verklig ut. Som en hyfsat vanlig kvinna. Och hon Àr HET! Och sÄ vacker!

Varför? Jo för att det Ă€r pĂ„ riktigt! För att hon inte sjĂ€lvmedvetet kontrollerar varje min och blick framför kameran – sĂ„ som nĂ€stan alla kĂ€nda kvinnor och mĂ€n gör idag. Även mĂ„nga skĂ„disar som befinner sig i karaktĂ€r verkar ju ha fullt upp med att framförallt leverera utseende. Men Annie skildras inte som perfekt pĂ„ nĂ„got vis. Och Ă€ndĂ„ lyser hon i varje jĂ€kla sen!

Jag kÀnner igen den hÀr obrydda estetiken frÄn fotoalbumen med mamma och pappa som unga. De var lika snygga, coola och vackra. Trots att min mamma inte verkade anvÀnda ett spÄr av smink och definitivt inte bh. Inte rakade hon sig heller. PÄ bilderna ser hon ut att vara sig sjÀlv. Hon poserar inte.

Att se HĂ€ndelser vid vatten slĂ€ppte loss ett sug i mig som jag inte haft tidigare. Ett sug efter helt andra mĂ€nniskor. SĂ„dan som aldrig syns nĂ„gonstans i offentligheten lĂ€ngre. Och ett sug efter rent konkreta saker som…

Att bÀra linne utan bh under. Mjuka, lÄgt sittande och hÀngiga bröst Àr fina.

HÄr under armarna. Och dÄ menar jag rejÀla buskar!

Ansikten med mimik. Som kan röra sig, som har födelsemÀrken och plitor. Som kan uttrycka kÀnslor och Àr sjÀlfulla. Inte kontrollerade, behÀrskade av botox och stela av sjÀlvkontroll.

Generellt minskad sjĂ€lvmedvetenhet. I tonĂ„ren var ju sjĂ€lvmedvetna spĂ€nnisar det töntigaste som fanns. Idag Ă€r vi spĂ€nnisar allihopa. Och det verkar dessutom funka dĂ„ligt för oss. För trots att vi blir mer och med bildsköna och “perfekta” har vi svenskar allt mindre sex. Vi vaxar, gör fillers, förlĂ€nger och förstorar. Samtidigt sinar lusten. För vem hinner njuta av sin kropp nĂ€r man har fullt upp med att tukta den?

17 april, 2023

Nu Ă€r jag pĂ„ vĂ€g! Sitter pĂ„ tĂ„get i ostyrigt morgonrufs och rasslar fram genom Sverige. Först mot Stockholm nĂ„gra dagar – och sedan ut till Sandhamn för en skrivarresa med Malin. I april för fem Ă„r sedan gjorde vi en liknande resa, dĂ„ till Grekland. Jag höll pĂ„ med HjĂ€lp jag Ă€r utmattad och jag tror att Malin skrev pĂ„ Farmor dör.

Nu Ă„ker vi igen med varsin bok i datorn. Jag planerar att bada kallt, bada varmt, sitta i sĂ€ngen och skriva, sitta pĂ„ balkongen och skriva, sitta i en solstol och skriva. Och gĂ„ mysiga promenader runt Sandhamn nĂ€r rastlösheten blir för stor. Samtidigt som jag och Malin ska prata ikapp allt vi missat sedan vi sist sĂ„gs IRL – vilket var hela FEM Ă„r sedan! Kommer vara sĂ„ hes nĂ€r veckan Ă€r slut.

Det Ă€r alltid lite svĂ„rt att Ă„ka hemifrĂ„n nĂ€r det börjar bli vĂ„r – men jag Ă„ker ju Ă„t rĂ€tt hĂ„ll. Mot vĂ„ren!

16 april, 2023

Det ringde i telefonen i eftermiddags, nÀr jag lÄg pÄ verandan och lÀste. Jag svarade och hörde en glad och uppspelt röst pÄ andra sidan.

-Hej mamma det Àr Hokka, vill ni komma till Ada och Àta? Vi har handlat och gjort hamburgare och grillen Àr klar nu och det Àr jÀttegott och maten Àr klar nu, om ni vill ha alltsÄ, och vi har marshmallows ocksÄ mamma om ni kommer nu, visst kommer ni?

SÄklart vi kommer efter en sÄn peppad invit!

Barnen hade alltsÄ cyklat och handlat till en hamburgermiddag.

SlÀpat fram utemöbler ur vedboden och (fÄtt hjÀlp med) att starta grillen.

Eldfat pÄ framtinad grÀsmatta

Och premiÀrstuds pÄ studsmatta.

Bara att slÄ sig ner och njuta. Fy fabian vad fint det Àr med storbarn!

Men kolla in snöhögarna som Àr kvar hÀr. Till veckan ska det dock bli varmt och soligt sÄ dÄ hoppas vi att mycket smÀlter bort.

Alla ville njuta av solen

Och maten

Albin försökte fÄnga fina motiv med sin gamla kamera.

Medan jag fÄngade ungar som klÀttrade i trÀd

Gungade

Och hade sandaler pĂ„ fötterna…

…nĂ€r de lekte Knutgubbe.

En tiptop söndagsmiddag och avslutning pÄ ett lÄngt och hÀrlig pÄsklov!

16 april, 2023

Den hÀr mÄste vara den första riktiga vÄrdagen. StorvÀgen som löper lÀngs byn och som jag ser pÄ avstÄnd frÄn vÄrt köksfönster, liknar mest en myrstig. Precis alla verkar vara ute och traska. Och alla ungar har dragit fram cyklarna och hojar runt i hög hastighet, yra av frihet.

Jakob och Emil har tagit upp en stor vak för att bada i. Storpojkarna försvann ner mot byn för att leta leksugna kompisar. Och jag har tagit Ulf till sitt första barnkalas, finklÀdd efter eget huvud. Röda jeans, blÄrutig skjorta, en för liten skinnjacka med en sjörövarrock utanpÄ. Och som avslutning en festlig luva med stjÀrnor i orange och blÄtt. Med en lÄng strut lÀngst ut som Ulf stoppade in i bröstfickan pÄ skinnpajen. Han bar paketet med stort allvar och ropade plötsligt

-Ta det fort mamma! Annars kommer jag öppna!

Ja, sÄ stor var spÀnningen trots att han ju visste precis vad som lÄg dÀr i. En förpackning sÄpbubblor och en sammetslen rosa kanin.

Jag har matat fÄren, vikt in tvÀtt, och tagit fram och skrubbat mina tygskor rena med bikarbonat, galltvÄl och tandkrÀm. Men nu ligger jag pÄ verandan och hör hur en kalastrött Ulf fridfullt vattnar krukorna. Min första blombukett för Äret har jag ocksÄ fÄtt. TvÄ smÄ tussilago som vÄgat sig fram invid husvÀggen. Omilt uppryckta av en barnhand och med sÄ korta stjÀlkar att de knappt nÄr upp ur Àggkopps-vasen. Det Àr lycka, det!

15 april, 2023

Jag tror att guldĂ„ldern för influencers Ă€r över. Det Ă€r egentligen inte lĂ„gkonjukturens fel – men den skyndar pĂ„ en utveckling jag skönjt under en lĂ€ngre tid.

Förr fanns det, för en duktig influencer, annonsörer att vÀlja och vraka mellan. Men nu vÀljer och vrakar annonsörerna mellan influencers istÀllet. PÄ Youtube, TikTok, i poddvÀrlden, pÄ FB, pÄ Instagram och i bloggvÀrlden. Och medan det förut fanns nÄgra fÄ stora konton och mÄnga smÄ, finns det idag faktiskt vÀldigt mÄnga ganska stora konton. Till exempel har antalet inredningskonton pÄ instagram med omkring 100 000 följare ökat explosionsartat. NÄgot jag noterar eftersom det frÀmst Àr sÄdana konton jag sjÀlv följer. Samtidigt vittnar mÄnga influencers om att det Àr svÄrare att fÄ annonsörer, ju större de blir. Eftersom fÄ annonsörer idag vill spendera 60 000 kronor pÄ en enda influencer utan hellre vÀljer ut 10 mikroinfluencers som för 6000 kr var producerar nÀstan lika proffsigt innehÄll som den stora. Och som kunden sedan fÄr rÀttigheterna till och kan sprida i sina kanaler.

NÀr jag började sÀlja annonser pÄ min blogg 2011 var andra influencers inte konkurrenter. NÀr blogglÀsandet ökade generellt var det ocksÄ bra för mig. Man skickade runt trafiken mellan varandra genom att lÀnka, tipsa och reposta. Men idag Àr man konkurrenter. Konkurrenter om lÀsarnas uppmÀrksamhet. För det finns bara en begrÀnsad mÀngd tid och uppmÀrksamhet och antalet kreatörer och appar som tÀvlar om den tiden blir bara fler och fler.

NÀr jag började blogga för sjutton Är sedan var vackra bilder en bristvara pÄ internet. Jag blev euforisk nÀr jag nÄgon gÄng hittade mode- eller inredningsinspiration. Och det var sÀrskilt svÄrt att hitta fina bilder pÄ andras hem eftersom bra kameror var sÀllsynt och folk som lÀrt sig hantera dem var Ànnu mer ovanligt. Idag har alla en bra kamera i mobilen. Och genom att iaktta hur andra gör kan man snabbt lÀra sig komposition och redigering. Idag finns ju Pinterest och hela Instagram Àr en enda orgie i fint. Vad ska man dÄ konkurrera med som influencer? Det mÄste till nÄgot mer!

Jag tror att guldĂ„ldern för influencers Ă€r över. Men jag tror inte att guldĂ„ldern för influencer marketing Ă€r förbi. Med det menar jag att enskilda influencers inte lĂ€ngre kommer kunna skĂ€ra guld med tĂ€ljkniv pĂ„ samma sĂ€tt. Medan annonsörer fortfarande kommer vilja annonsera. Men nu sprids intĂ€kterna ut pĂ„ fler olika influencers. Samtidigt som det ocksĂ„ krĂ€vs mer för att vara en stor influencer idag. Man ska kunna filma, klippa, formulera sig i skrift, ta fina bilder, styla och ljussĂ€tta. Och man ska framförallt ha tid att lĂ€gga pĂ„ detta – samtidigt som man har ett sĂ„ pass vackert/intressant/spĂ€nnande liv att det Ă€r vĂ€rt att dokumentera. Att vara en stor influencer som en bisyssla kommer snart inte vara möjligt.

I lÄgkonjuktur med vikande annonsintÀkter har jag sjÀlv börjat fundera pÄ alternativa affÀrsmodeller. Jag har aldrig velat ligga bakom betalvÀgg för min stora drivkraft Àr ju att nÄ ut till sÄ mÄnga som möjligt. Och mÄnga av mina lÀsare Àr ocksÄ positiva till reklam. -Jag stÄr hellre ut med reklam Àn att behöva betala för att lÀsa, Àr en vanlig kommentar. Men om det inte finns intÀkter via reklam? Om influencern inte lÀngre kan finansiera sitt arbete med reklam. Vem ska finansiera det dÄ?

Jag har arbetat med det hÀr sÄ pass lÀnge att jag har trogna, stora annonsörer som fortsÀtter vilja samarbeta. Men inte heller jag Àr förskonad frÄn lÄgkonjukturen, som spÄs hÄlla pÄ till slutet av 2025. SÄ jag anvÀnder den hÀr tiden till att bygga fler intÀktsben. Till att skriva pÄ min bok, jobba med produktutveckling, söka andra former av samarbeten. Men ocksÄ till att fundera pÄ vad jag egentligen ska ha den hÀr platsen till. Och hur jag ska kunna driva den vidare i ytterligare sjutton Är.

Sök pÄ underbaraclaras.se

KundtjÀnst

Har du frÄgor kring din order eller nÄgot annat som berör min butik, vÀnligen hör av dig till:

Eller anvÀnd formulÀret nedan.